Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

23 maj, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT: SUSANNA SKÖLD • FOTO: ERIK CRONBERG

I intensivvården vi tar hand om de mest kritiskt sjuka patienterna på sjukhuset. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Vad är intensivvård?

– Intensivvård är den vård där vi tar hand om de mest kritiskt sjuka patienterna på sjukhuset. En del kommer direkt från akutmottagningen medan andra kan vara patienter som har försämrats under tiden de vårdats på en vårdavdelning.

Vilken typ av vård får patienterna på intensivvården?

– På intensivvårdsavdelningen får man mer avancerad vård än på en vårdavdelning. Det kan till exempel handla om att patienten behöver en ökad övervakningsnivå, mediciner för att höja blodtrycket, hjälp med respiratorvård eller en kontinuerlig dialys för njursvikt eller leversvikt.

Får man komma på besök som anhörig?

– Anhöriga är alltid välkomna, de får vara här dygnet runt. Vi tycker det är väldigt viktigt med deras närvaro på avdelningen.

Hur skulle du säga att en vanlig dag ser ut på intensivvårdsavdelningen?

– En vanlig dag kan vara ganska oförutsägbar med nya patienter som kommer eller att de patienter vi har plötsligt blir sämre. I vanliga fall börjar dagen med rapport från nattjouren. Sedan följer undersökning av patienterna, rondarbete och möte med konsulter och ansvariga läkare från vårdavdelningen. Patienterna som vårdas på intensivvårdsavdelningen har alltid en annan läkare från den vårdavdelning de blivit inlagda på som ansvarar för dem. Under dagen sker sedan en kontinuerlig bedömning av patienternas tillstånd, vi kan behöva lägga in centrala venkatetrar, artärnålar eller intubera någon patient. Dagen slutar med en överrapportering till den jour som kommer och går på sitt pass.

Vad är det bästa med att jobba på intensivvårdsavdelningen?

– Det är egentligen tre saker. För det första är det en ynnest att få arbeta med människor som är kritiskt sjuka eftersom det ger en ökad förståelse för livets skörhet. Det andra är att vi alltid jobbar i team runt patienten med både läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter och kuratorer. Men det är också att man har daglig kontakt med läkarkollegor från andra specialiteter – vilket gör att man får en ”gratis” kontinuerlig medicinsk vidareutbildning.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.