Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

23 maj, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT: SUSANNA SKÖLD • FOTO: ERIK CRONBERG

I intensivvården vi tar hand om de mest kritiskt sjuka patienterna på sjukhuset. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Vad är intensivvård?

– Intensivvård är den vård där vi tar hand om de mest kritiskt sjuka patienterna på sjukhuset. En del kommer direkt från akutmottagningen medan andra kan vara patienter som har försämrats under tiden de vårdats på en vårdavdelning.

Vilken typ av vård får patienterna på intensivvården?

– På intensivvårdsavdelningen får man mer avancerad vård än på en vårdavdelning. Det kan till exempel handla om att patienten behöver en ökad övervakningsnivå, mediciner för att höja blodtrycket, hjälp med respiratorvård eller en kontinuerlig dialys för njursvikt eller leversvikt.

Får man komma på besök som anhörig?

– Anhöriga är alltid välkomna, de får vara här dygnet runt. Vi tycker det är väldigt viktigt med deras närvaro på avdelningen.

Hur skulle du säga att en vanlig dag ser ut på intensivvårdsavdelningen?

– En vanlig dag kan vara ganska oförutsägbar med nya patienter som kommer eller att de patienter vi har plötsligt blir sämre. I vanliga fall börjar dagen med rapport från nattjouren. Sedan följer undersökning av patienterna, rondarbete och möte med konsulter och ansvariga läkare från vårdavdelningen. Patienterna som vårdas på intensivvårdsavdelningen har alltid en annan läkare från den vårdavdelning de blivit inlagda på som ansvarar för dem. Under dagen sker sedan en kontinuerlig bedömning av patienternas tillstånd, vi kan behöva lägga in centrala venkatetrar, artärnålar eller intubera någon patient. Dagen slutar med en överrapportering till den jour som kommer och går på sitt pass.

Vad är det bästa med att jobba på intensivvårdsavdelningen?

– Det är egentligen tre saker. För det första är det en ynnest att få arbeta med människor som är kritiskt sjuka eftersom det ger en ökad förståelse för livets skörhet. Det andra är att vi alltid jobbar i team runt patienten med både läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter och kuratorer. Men det är också att man har daglig kontakt med läkarkollegor från andra specialiteter – vilket gör att man får en ”gratis” kontinuerlig medicinsk vidareutbildning.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.