TERAPI I MOBILEN FÖR ATT LÄRA SIG LEVA MED SMÄRTA

5 november, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

Tänk dig ett liv med ständig smärta, en smärta som inga piller hjälper mot. Begränsningarna kan vara både fysiska och psykiska. Men det finns metoder för att nå fram till en bättre vardag.

Jenny Rickardsson och Charlotte Gentili arbetar sedan flera år med att ge KBT-behandling till smärtpatienter enligt en metod som tagits fram av psykologen Rikard Wicksell på Karolinska.

Jag är närvarande i patientens vardag på ett helt annat sätt.

Det är en variant av kognitiv beteendeterapi som kallas ACT, Acceptance and Commitment Therapy. För patienterna handlar det inte om att bli av med smärtan, vilket många förstås hoppas på inledningsvis, utan att acceptera den och utmana sig till att kunna göra sådant man saknat i livet.

– Ofta lägger de här patienterna enormt mycket kraft på att göra smärtan så liten som möjligt, vilket dränerar dem på energi. Man blir trött av att försöka hålla något stången dygnet runt, säger Charlotte Gentili.

 

Många deprimerade

Långvarig och funktionshindrande smärta, smärta som det inte är möjligt att medicinera eller operera sig fri från, kan ha många orsaker. Den kan bero på kroniska sjukdomar som till exempel MS. Men det kan också ligga en skada i botten.

– Skadan kanske är utläkt för länge sedan, men smärtan finns kvar eftersom smärtsystemet har börjat fungera annorlunda. Det är ganska vanligt vid till exempel diskbråck, säger Jenny Rickardsson.

En stor andel av de här patienterna är också deprimerade.

– Det tror vi är en följd av att man har minskat sina aktiviteter. Men vi vet att det också kan gå åt andra hållet. Depression är en riskfaktor för att utveckla kronisk smärta, säger Charlotte Gentili.

 

Lär sig flytta fokus

Under ACT tränas patienterna i att lägga märke till sina känslor och tankar när det gör ont och sedan flytta tillbaka fokus till det som de verkligen vill ägna sin tid åt. Målet är att klara av sådant som är viktigt i livet, men som de inte orkar med eftersom det gör för ont. För någon kan det handla om att åka till stallet och rida igen. Någon annan kan längta efter något så enkelt som att kunna sitta på golvet och leka med sin treåring.

– I början kan det kännas avigt att hålla smärtan nära, men faktum är att man orkar mycket mer och behåller fokus. Frustrationen, sorgen, ilskan och rädslan som lätt väcks när man har ont får också finnas där, men behöver inte störa, förklarar Charlotte Gentili.

 

Lite varje dag

Många KBT-behandlingar har visat sig fungera bra i digital version. Charlotte Gentili och Jenny Rickardsson driver var sitt forskningsprojekt för att se om ACT också kan fungera via datorn (iACT) och mobilen (ACTsmart).

Patienterna som deltar får ett avsnitt med kort information, några frågor och en uppgift att arbeta med via sin dator eller mobiltelefon varje dag.

– Att göra lite varje dag tror vi är mycket bättre än att ägna många timmar åt tung läsning vid ett enda tillfälle, säger Jenny Rickardsson.

Trots att de inte träffar patienterna ansikte mot ansikte under behandlingstiden, har de haft mycket kontakt genom återkoppling på hemupp hemuppgifterna, stöttning inför speciella utmaningar eller svar på frågor.

Digital terapi är effektiv. Här finns en möjlighet att nå ut till många. Men det kan också finnas andra fördelar jämfört med en konventionell samtalsterapi.

– Jag är närvarande i patientens vardag på ett helt annat sätt. När de stöter på problem och står och stampar behöver vi inte vänta en vecka tills vi träffas nästa gång, säger Jenny Rickardsson.

 

Goda resultat

Med hjälp av deltagarnas synpunkter på den digitala behandlingen och user experience-experter från Karolinska Institutets universitetsbibliotek, har de försökt göra e-tjänsten eller appen så användarvänlig som möjligt, både tekniskt och innehållsmässigt.

De har gjort tre vetenskapliga utvärderingar så här långt. Resultatet visar att många av deltagarna har fått en förbättrad funktionsförmåga och är mindre påverkade av sin smärta i vardagen.

– Även om smärtan skriker ”nej låt bli”, har de klarat att ta steg mot att göra något som de själva vill. Ettårsuppföljningarna visar också att resultatet håller i sig, säger Charlotte Gentili.

 

 

SE FILM MED JENNY RICKARDSSON OCH CHARLOTTE GENTILI

 

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.