SUPERSTJÄRNANS IDÉER LEVER KVAR – 199 ÅR SENARE

8 maj, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes superstjärnan Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

Under Krimkriget fick ”Damen med lampan”, Florence Nightingale, ett närapå änglalikt rykte. Och undra på det. På ett år lyckades hon med konststycket att sänka dödligheten bland skadade soldater från 42 till 2 procent. Bland annat genom att titta till de sjuka även nattetid, vilket gav smeknamnet Damen med lampan.

Florence Nightingale.

Men hon gjorde betydligt mer än att sitta vid tusentals soldaters sida nattetid. Faktum är att dagens sjukvård förmodligen inte skulle ha sett ut som den gör om det inte varit för Florence Nightingale.

Förutom att skapa helt basala hygienkrav som nya lakan för varje patient, egen handduk, vädra dålig luft, tvätta patienterna och ge hälsosam mat, förde hon statistik, skapade en fungerande sjukhusadministration och uppfann sjuksköterskeyrket genom att skapa en sjuksköterskeskola.

– Florence Nightingale var före sin tid, lite för stark, och dessutom kvinna. För att få igenom det hon ansåg nödvändigt fick hon många gånger jobba indirekt genom andra samtida manspersoner. Men hon la grunden till de frågor som vi driver idag inom omvårdnad och kvalitetsuppföljning.

Det säger Margareta Skog, omvårdnadsansvarig Tema Åldrande på Karolinska som har intresserat sig för superstjärnans betydelse för vården.

 

Sjuksköterskemottagning, neurologmottagning Parkinson R43 Huddinge.

Att Florence Nightingale, som föddes i en välbärgad familj år 1820, skulle ägna sig åt vårdfrågor var långt ifrån en självklarhet. I och med sitt yrkesval gick hon emot både sina föräldrar och den rådande samhällsnormen för fina flickor.

Att ha åsikter om smutsens effekter var en sak

Hon gav sig inte och gick en tre månader lång utbildning i vård på en diakonissanstalt. Den imponerade inte, men utbildningen skapade mersmak.

Vid den här tiden präglades sjukhusmiljöerna av smuts och förnedring. Det luktade lagård och patienterna tvättades med samma tvättlapp. Om de ens tvättades. Nya patienter lades i smutsiga bäddar och kläder, filtar, sängkläder och handdukar byttes inte. Det fanns med andra ord massor att göra här insåg hon.

Genombrottet för hennes arbete med att förbättra kvaliteten på vården genom hygienkrav och vårdadministration kom under Krimkriget där hon drev sjukstuga för skadade soldater. Arbetet med att vässa hygienen, ge patienterna bra mat, vädra och föra statistik gav som sagt oerhörda medicinska resultat. Florence Nightingale blev en internationell hjälte vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en reformerad sjukvård i hemlandet Storbritannien.

– Dokumentationen och statistiken som hon arbetade med, jämte hygienen, hade en viktig roll i arbetet. När hon visade politikerna cirkeldiagram om hygienarbetets effekter fick hon igenom sina förslag, de var mer än bara ord. Att ha åsikter om smutsens effekter var en sak, att med diagram visa exakt hur många som dog före och efter vissa åtgärder – det var något helt annat, förklarar Margareta Skog.

Dagens omvårdnadsarbete bygger i många delar på det som Florence Nightingale grundade

Statistik, ekonomi, administration och organisation blev grunden i Florence Nightingales arbete med att förbättra vården och samhället, där hon ville förebygga ohälsa lika mycket som att vårda sjuka. Hon menade att individens hälsa var samhällets hälsa. I det inbegreps sunda bostäder, ren luft, rent vatten, effektiva avloppssystem, renlighet, ljus, näringsriktig kost och sysselsättning. Hon blev även den första kvinnan att väljas in i brittiska Statistiska sällskapet.

Florence Nightingale förbättrade kvaliteten på vården genom hygienkrav och vårdadministration.

Tack vare sin status efter Krimkriget blev hon krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygieniska frågor och kunde år 1860 grunda sjuksköterskeskolan Nightingale School of Nursing i London.

Den första svenska eleven som utbildades i London var Emmy Rappe, som 1866 skickades till skolan av Röda Korset. Några år senare, 1884, startade drottning Sophia en sjuksköterskeskola för att modernisera och förbättra svensk sjukvård. År 1905 blev utbildning treåring, och eleverna fick inte bara kostnadsfri utbildning, utan även mat, husrum, tvätt, vissa kläder, fickpengar och semester.

Dagens omvårdnadsarbete bygger i många delar på det som Florence Nightingale grundade, menar sjuksköterskan Ann-Christin von Vogelsang, omvårdnadsansvarig på Tema Neuro. Nightingale menade det är den sjuke som ska vårdas – inte sjukdomen:

– Det är något vi jobbar hårt med att få in i vården i dag också, att se personen i varje patient, och se hur sjukdomen påverkar livet för varje person. Det vill säga dagens personcentrerade vård, säger Ann-Christin von Vogelsang och fortsätter:

– Alla individer är inte sjuka på samma sätt bara för att de har samma sjukdom. Det finns mängder att ta hänsyn till, familjesituation, kost, alkoholvanor eller andra problem. Man måste ta hänsyn till personens situation i olika sammanhang och för olika diagnoser, säger hon.

Läkemedelsrummet på B83, Kirurgi och trauma, Huddinge.

Ett av många sätt som Florence Nightingales minne lever vidare inom Karolinskas väggar är genom studier som härrör från hennes tankar och idéer. Ann-Christin von Vogelsang driver bland annat en multiprofessionell studie kring luftkvaliteten i operationssalar under neurokirurgi, där luftburna bakterier kan ställa till med stora problem för patienten.

– Redan på Florence Nightingales tid kände hon till betydelsen av ren luft. Skillnaden i dag är att vi kan mäta den, räkna bakterierna. Hon förstod betydelsen av att vädra. Det vi vet i dag är att om vi på instrumentbordet i operationsrummet har speciella skärmar som flödar ultraren luft så får vi i princip bakteriefri luft kring operationssåret och instrumenten. Det kan ha stor betydelse beroende på operationsrummets ventilation och ger mycket bättre förutsättningar för oinfekterade operationssår, säger Ann-Christin von Vogelsang.

I sommar går jag i pension efter 46 år inom vården, och jag har aldrig ångrat mitt yrkesval!

Årets tema på Nationella sjuksköterskedagen den 12 maj, Florence Nightingales födelsedag, är Hälsa för alla, något som hon själv var med om att bygga upp. Både för patienter, samhället i stort och för vårdpersonalen.

Handskriven affisch på väggen vid mottagning

Dagens kvalitetsregister är också en idé från superstjärnan Nightingale, även om hon stötte på patrull. Bland annat samlade hon data från hela Europa för att se vad som var normal dödlighet, när hon studerade dödligheten på förlossningsavdelningar i London.

Men när hon ville att folkräkningen skulle innehålla en fråga om hälsotillståndet, hur många sjuka och vilken sjukdom varje hushåll hade blev det stopp. Frågan ansågs bli för dyr att lägga till och fick stanna i förslagslådan.

I dag har däremot kvalitetsregistren kommit för att stanna, och utgör en guldgruva för forskare, och inte minst för kvalitetsförbättringar.

– Florence Nightingale drev många väldigt viktiga frågor som ännu är superaktuella inom omvårdnad. Frågor som vi inom STOR (Strategiska omvårdnadsrådet) på Karolinska driver än i dag. Samtidigt som hon byggde upp statusen för yrket, konstaterar Ann-Christin von Vogelsang. Margareta Skog håller med:

– I sommar går jag i pension efter 46 år inom vården, och jag har aldrig ångrat mitt yrkesval!

Följ omvårdnad på Instagram

 

  • Hela vecka 19, 6-12 maj, kan du följa STORs (Strategiska omvårdnadsrådet) arbete via Instagram, då de håller i Instastafettpinnen. Karolinskas Instagram heter @karolinskaunivsjukh

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.