STORT EUROPEISKT PROJEKT SKA LÖSA FETMANS GÅTA

26 november, 2019

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

 

Alla vet att fetma är farligt, men idag vet man också att det är ännu viktigare hur fetman ser ut. Få men stora fettceller har en tydlig koppling till typ två diabetes och hjärt -kärlsjukdomar, medan den som har många och små fettceller är bättre skyddad.

 

– Vi ska försöka ta reda på varför det är så och kommer i det här projektet att fokusera på fettcellens lipiddroppe, berättar Mikael Rydén.

 

EN FETTCELL BESTÅR till 95 procent av en stor fettdroppe. Hittills har forskare betraktat droppen som något inaktivt, att likna vid en stor frys där kroppen sätter in, lagrar och tar ut energi när det behövs.

– Men under de senaste åren har nya forskningsresultat visat att det är mycket mer komplicerat än så. Fettdroppen är i själva verket aktiv och har många olika funktioner. Den kan till exempel binda upp transkriptionsfaktorer, det vill säga de proteiner som styr genreglering, säger Mikael Rydén.

Här finns en chans att få svar på frågor jag aldrig kunde drömma om att vi ens skulle våga ställa.

Att studera lipiddroppen och hur den interagerar och reagerar, är dock ingen enkel sak.  Mikael Rydén har därför gått samman med Bruno Antonny vid CNRS i Frankrike och Dominique Langin vid Université Paul Sabatier i Frankrike i ett nytt forskningskonsortium. I oktober i år fick deras ansökan 106 miljoner av European Research Council, ERC Synergy grant. Ett ovanligt stort och eftertraktat anslag, som enbart ges till projekt som anses kunna åstadkomma något banbrytande.

 

– Tanken med det här anslaget är att sammanföra forskare från vitt skilda fält för att ta itu med en fråga ingen av oss kan lösa på egen hand, säger Mikael Rydén.

Mikael Rydén

Mikael Rydén.

Mikael Rydén ingår i gruppen som klinisk forskare, expert på lipidomsättning.

– Jag har arbetat med Dominique Langin tidigare, men vi har inte haft modet att studera fettcellsdroppen eftersom det är så komplicerat. Vi behöver utveckla helt nya tekniker, säger han.

PUSSELBITEN SOM SAKNADES var Bruno Antonny, biofysiker och en av få i världen som är expert på hur fetter bildar membran. En basal grundvetenskap som hittills haft mycket litet med medicin att göra.

 

– Vårt samarbete kommer att bli spännande på flera sätt. Vi kommer ifrån olika vetenskapliga kulturer och kommer antagligen att tvingas gå utanför vår komfortzon i det här projektet. Meningen med det här anslaget är ju att skaka om ett forskningsfält.

 

VISSA AV FORSKARNA som ingår i konsortiet kommer att tillbringa tid både i Frankrike och Sverige för att lära sig nytt och överföra kunskap mellan laboratorierna.

– Vi måste också rekrytera till exempel cellbiologer, bioinformatiker, kanske experter inom virologi och avancerad mikroskopi. Tanken är att vi ska dela på vissa gemensamma resurser, säger Mikael Rydén.

 

Projektet kommer att pågå i 6 år med officiell start i april, men redan nu har arbetet med nya metoder och tekniker påbörjats, till exempel för hur lipiddroppar ska kunna utvinnas ur cellprover från Mikaels patienter.

 

– Här finns en chans att få svar på frågor jag aldrig kunde drömma om att vi ens skulle våga ställa. Det kan till exempel handla om varför mina patienter är så olika. Varför svarar vissa typ-2 diabetiker på en behandling, medan andra inte gör det? säger Mikael Rydén.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.