Stängt hål i hjärtat räddar hjärnan

22 februari, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: STEFAN BOHLIN & OSCAR SEGERSTRÖM

– Jag går inte och oroar mig. Men det känns bra att veta att jag har gjort allt jag kan för att inte få ännu en stroke, säger Malin. Kardiologen Magnus Settergren har stängt ett litet hål i hennes hjärta. Enligt ny forskning minskar det risken för att hon på nytt ska drabbas av det som hände i våras.

Malin var på en 40-årsfest på Berns, på väg upp för en trappa, när något som kändes som en våg gick genom hjärnan.

– Jag stannade upp, mitt i ett samtal med en före detta kollega. Hon såg att halva ansiktet hängde på mig och försökte få mig att säga några ord. Men jag kunde inte få fram dem.

Malin Tikkakoski, 32 år, hade drabbats av en TIA, transitorisk ischemisk attack. Så kallas en propp i hjärnan som, till skillnad från en full stroke, snabbt löses upp och försvinner.

– Efter tre minuter var det över, men det stack underligt i halva kroppen. Jag tänkte först strunta i det. Hade inte en tanke på att jag kunde få en stroke vid 32, men kollegan insisterade på att jag skulle till sjukhus.

Malin hade tur. En TIA ger inga bestående skador och kallas därför ibland för en varnings-stroke. Efter undersökningarna på Karolinska och en kort tids sjukskrivning kunde hon återvända till vardagen med jobb och dagishämtning. Sex månader senare är hon tillbaka på sjukhuset igen för en hjärtoperation som ska minska risken för en ny stroke.

– Det finns patienter som drabbas av stroke till synes oförklarligt. De saknar de vanliga riskfaktorerna, som till exempel rökning, diabetes eller högt blodtryck, säger Christina Sjöstrand, neurolog på Karolinska och docent vid KI.

Varför just de drabbas är inte klarlagt. Man kallar den här typen av stroke för ”kryptogen” stroke. Ovanligt många med kryptogen stroke har visat sig ha en öppning mellan hjärtats två förmak, en så kallad persisterande foramen ovale (PFO). Teorier har funnits om att det kan bildas en blodpropp på vensidan som letar sig över till artärsidan via PFO:n till hjärnan och orsakar stroke. Men de studier som gjorts tidigare har inte kunnat ge några säkra svar på om man kan minska risken för ny stroke genom att stänga hålet.

– Öppningen i hjärtat finns hos alla människor innan vi föds, men sluts hos de flesta när vi tar våra första andetag, berättar Magnus Settergren, kardiolog på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.

En fjärdedel av befolkningen har kvar hålet under hela sina liv, oftast utan några bekymmer, för hjärtats funktion påverkas inte.

 

 

Under våren 2017 publicerades tre artiklar i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine som alla visade att det finns fördelar med att stänga öppningen hos patienter som Malin Tikkakoski. Christina Sjöstrand och Magnus Settergren är medförfattare till en av studierna. Den visar att unga personer som helt saknar klassiska riskfaktorer, men som har ett PFO och som har fått en stroke, löper tre gånger mindre risk att drabbas på nytt om hålrummet sluts.

– Det här är nytt. Det har inte funnits avgörande bevis tidigare, säger Christina Sjöstrand.

Teamet följer operationen via ultraljud och röntgenbilder. Ingreppet brukar ta cirka en halvtimme.

Magnus Settergren menar att det är troligt att riktlinjerna för behandling av den här patientgruppen kommer att ändras.

– Jag tror att cirka hundra strokepatienter om året i Stockholms län kommer att vara aktuella för slutning. Viktigt att veta är att det inte är alla med PFO som också löper ökad risk för stroke, säger han.

– Det är endast de som har drabbats av en stroke som kan vara aktuella för slutning. Det finns inget stöd för att genomföra slutning i förebyggande syfte. Varför vissa med hålrum mellan hjärtats förmak drabbas av stroke och andra inte är en av de frågeställningar vi nu vill studera vidare, säger Christina Sjöstrand.

Varannan vecka möts ett team av specialister för att diskutera yngre stroke- och TIA-patienter med PFO  (persisterande foramen ovale) är en öppning mellan hjärtats två förmak.

 

OM STUDIEN

Forskningen har involverat många medarbetare från bland annat Tema Neuro och Tema Hjärta- och kärl på Karolinska Universitetssjukhuset; Kosta Kostulas, Maria Lantz, Tatyana Bazjenova, Eva Mattsson, Per-Hermann Jacobsen med flera.

Totalt inkluderades 664 vuxna patienter, varav 60 var från Stockholms län.

Alla var unga och vältränade och hade oförklarligt drabbats av blodproppar i hjärnan.

Studien var randomiserad. Patienterna lottades till att få hålrummet förslutet i kombination med trombocythämmande behandling eller enbart trombocythämmande läkemedel.

Uppföljningen pågick i tre år. Resultaten visar att 1,4 procent av patienterna på kombinationsterapin fick ännu en ischemisk stroke under nästföljande 24 månader. I gruppen som enbart fick trombocythämmande behandling var det 5,4 procent.

MER OM METODEN

För att sluta öppningen i hjärtat används ett verktyg som utfällt liknar ett dubbelt paraply. Ihopfälld är den tunn som ett streck och får därför plats i venen. Verktyget består av en minnesmetall som kallas nitinol, en legering som återtar sin minnesform så snart motståndet runt det minskar. Man kan fälla ut den i hjärtat utan att några fjädrar eller andra mekaniska delar används.

Hålrummet i hjärtat sluts med kateterburen teknik. Här används en ledare som förs in via ett plaströr i en ven ljumsken. Man mäter först hur stor öppningen i hjärtat är.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.