SPENAT KAN MINSKA RISKEN FÖR HJÄRT- KÄRLSJUKDOM

9 juli, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Den spenatälskande sjömannen Karl-Alfred hade rätt när han lassade gröna blad på tallriken för att bli stark. Inte förvånande kanske, men nu finns en lång rad forskningsstudier som bekräftar att vi människor inte bara blir starka av spenat, utan att ämnena i bladen även bidrar till ett hälsosammare liv.

Tillsammans med sitt forskarlag har professorn och läkaren Eddie Weitzberg dels gjort egna mindre studier och dels tittat på andra studier från hela världen. Det man har tittat på är hur nitrat i kosten kan hjälpa kroppen att bilda den för kroppen viktiga gasmolekylen kvävemonoxid, och vilka effekter det ger för hälsan. Denna lilla gasmolekyl, som bildas i våra blodkärl, har nämligen stor betydelse för att upprätthålla ett friskt hjärt-kärlsystem.

kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes

BILDANDET AV KVÄVEMONOXID är en komplex process för kroppen. Problemet är att med stigande ålder, liksom vid hjärt-kärlsjukdom, sjunker den kvävemonoxid som kroppen själv kan bilda med hjälp av enzymer.

 

Det man nu har hittat är ett alternativt sätt att bilda kvävemonoxid. Kroppen får så att säga hjälp på traven genom att låta de enkla jonerna nitrat och nitrit ombildas till kvävemonoxid.

 

NITRAT FINNS framför allt i gröna bladgrönsaker och rödbeta. Genom att äta mer att dessa grönsaker kan man bidra till en ökad kvävemonoxid-bildning i kroppen. Eddie Weitzbergs forskning visar att ett intag av nitrat, i samspel med vår normala bakterieflora, kan ge flera positiva effekter i hjärt-kärlsystemet. Bland annat minskar blodtrycket, blodkärlens funktion förbättras och skydd mot hjärtinfarkt skapas

– Vi har, liksom flera andra forskarlag, visat att nitrat kan omvandlas till kvävemonoxid i kroppen. Kvävemonoxid är viktigt för en rad kroppsfunktioner, förutom hjärt-kärlsystemet även immunförsvar och nervsignalering, säger Eddie Weitzberg och fortsätter:

– Att fylla på kvävemonoxid-förråden genom att äta gröna grönsaker verkar därför vara viktigt för att upprätthålla hälsan, även om större studier förstås krävs för att fastställa det helt, säger Eddie Weitzberg.

 

I KOSTRÅDEN FRÅN Världshälsoorganisationen WHO rekommenderas idag ett intag av 400 gram grönsaker per dag, men inte vilka. Kan er forskning, liksom övriga studier som ni har tittat på, förändra kostråden i framtiden?

– Även om det är alldeles för tidigt baserat på tillgängliga data så kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes, säger Eddie Weitzberg.

rödbetor i halvor

Rödbetor är bra mat om du vill ha i dig nitrat.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

De hjälper patienter navigera bland sjukskrivningsregler

Regelverket kring sjukskrivningar kan vara snåriga. För att underlätta arbetet med sjukskrivningar och skapa en plan för patientens återgång till arbetet finns sedan en tid tillbaka två rehabiliteringskoordinatorer på Karolinska.

Europas modernaste forskningshus

Nya sjukhusbyggnaden med BioClinicum och driftsättningen av ett nytt sjukhus är den häftigaste resan jag varit med om under min karriär. Vi har nu skapat helt nya förutsättningar för den kliniska forskningen och utbildningen vid Karolinska Universitetssjukhuset, berättar Linda lindskog.

Bidrar med unik kunskap vid donationer

Annika Åkerlind är donationsspecialiserad sjuksköterska.
– Att arbeta med organdonation ger väldigt mycket. För anhöriga till en avliden patient innebär möjligheten att organ kan doneras ofta en strimma av ljus i en mörk situation, menar hon.

Arbetar i gränssnittet mellan givare och mottagare

Öystein Jynge är transplantationskoordinator. Han är spindeln i nätet när en avliden person har sagt ja till organdonation och det gäller att hitta rätt mottagare.
– Vi står mitt i denna komplicerade och viktiga process. Det är grunden till att arbetet känns så meningsfullt, säger Öystein Jynge.

Smartare kirurgiska instrument

Kan ljus användas för att skilja en typ av vävnad från en annan? Det undersöker neurokirurg Adrian Elmi Terander, som utvecklar ett helt nytt instrument som ska kunna vara till hjälp under operationer.