SPENAT KAN MINSKA RISKEN FÖR HJÄRT- KÄRLSJUKDOM

9 juli, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Den spenatälskande sjömannen Karl-Alfred hade rätt när han lassade gröna blad på tallriken för att bli stark. Inte förvånande kanske, men nu finns en lång rad forskningsstudier som bekräftar att vi människor inte bara blir starka av spenat, utan att ämnena i bladen även bidrar till ett hälsosammare liv.

Tillsammans med sitt forskarlag har professorn och läkaren Eddie Weitzberg dels gjort egna mindre studier och dels tittat på andra studier från hela världen. Det man har tittat på är hur nitrat i kosten kan hjälpa kroppen att bilda den för kroppen viktiga gasmolekylen kvävemonoxid, och vilka effekter det ger för hälsan. Denna lilla gasmolekyl, som bildas i våra blodkärl, har nämligen stor betydelse för att upprätthålla ett friskt hjärt-kärlsystem.

kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes

BILDANDET AV KVÄVEMONOXID är en komplex process för kroppen. Problemet är att med stigande ålder, liksom vid hjärt-kärlsjukdom, sjunker den kvävemonoxid som kroppen själv kan bilda med hjälp av enzymer.

 

Det man nu har hittat är ett alternativt sätt att bilda kvävemonoxid. Kroppen får så att säga hjälp på traven genom att låta de enkla jonerna nitrat och nitrit ombildas till kvävemonoxid.

 

NITRAT FINNS framför allt i gröna bladgrönsaker och rödbeta. Genom att äta mer att dessa grönsaker kan man bidra till en ökad kvävemonoxid-bildning i kroppen. Eddie Weitzbergs forskning visar att ett intag av nitrat, i samspel med vår normala bakterieflora, kan ge flera positiva effekter i hjärt-kärlsystemet. Bland annat minskar blodtrycket, blodkärlens funktion förbättras och skydd mot hjärtinfarkt skapas

– Vi har, liksom flera andra forskarlag, visat att nitrat kan omvandlas till kvävemonoxid i kroppen. Kvävemonoxid är viktigt för en rad kroppsfunktioner, förutom hjärt-kärlsystemet även immunförsvar och nervsignalering, säger Eddie Weitzberg och fortsätter:

– Att fylla på kvävemonoxid-förråden genom att äta gröna grönsaker verkar därför vara viktigt för att upprätthålla hälsan, även om större studier förstås krävs för att fastställa det helt, säger Eddie Weitzberg.

 

I KOSTRÅDEN FRÅN Världshälsoorganisationen WHO rekommenderas idag ett intag av 400 gram grönsaker per dag, men inte vilka. Kan er forskning, liksom övriga studier som ni har tittat på, förändra kostråden i framtiden?

– Även om det är alldeles för tidigt baserat på tillgängliga data så kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes, säger Eddie Weitzberg.

rödbetor i halvor

Rödbetor är bra mat om du vill ha i dig nitrat.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.