SPENAT KAN MINSKA RISKEN FÖR HJÄRT- KÄRLSJUKDOM

9 juli, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Den spenatälskande sjömannen Karl-Alfred hade rätt när han lassade gröna blad på tallriken för att bli stark. Inte förvånande kanske, men nu finns en lång rad forskningsstudier som bekräftar att vi människor inte bara blir starka av spenat, utan att ämnena i bladen även bidrar till ett hälsosammare liv.

Tillsammans med sitt forskarlag har professorn och läkaren Eddie Weitzberg dels gjort egna mindre studier och dels tittat på andra studier från hela världen. Det man har tittat på är hur nitrat i kosten kan hjälpa kroppen att bilda den för kroppen viktiga gasmolekylen kvävemonoxid, och vilka effekter det ger för hälsan. Denna lilla gasmolekyl, som bildas i våra blodkärl, har nämligen stor betydelse för att upprätthålla ett friskt hjärt-kärlsystem.

kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes

BILDANDET AV KVÄVEMONOXID är en komplex process för kroppen. Problemet är att med stigande ålder, liksom vid hjärt-kärlsjukdom, sjunker den kvävemonoxid som kroppen själv kan bilda med hjälp av enzymer.

 

Det man nu har hittat är ett alternativt sätt att bilda kvävemonoxid. Kroppen får så att säga hjälp på traven genom att låta de enkla jonerna nitrat och nitrit ombildas till kvävemonoxid.

 

NITRAT FINNS framför allt i gröna bladgrönsaker och rödbeta. Genom att äta mer att dessa grönsaker kan man bidra till en ökad kvävemonoxid-bildning i kroppen. Eddie Weitzbergs forskning visar att ett intag av nitrat, i samspel med vår normala bakterieflora, kan ge flera positiva effekter i hjärt-kärlsystemet. Bland annat minskar blodtrycket, blodkärlens funktion förbättras och skydd mot hjärtinfarkt skapas

– Vi har, liksom flera andra forskarlag, visat att nitrat kan omvandlas till kvävemonoxid i kroppen. Kvävemonoxid är viktigt för en rad kroppsfunktioner, förutom hjärt-kärlsystemet även immunförsvar och nervsignalering, säger Eddie Weitzberg och fortsätter:

– Att fylla på kvävemonoxid-förråden genom att äta gröna grönsaker verkar därför vara viktigt för att upprätthålla hälsan, även om större studier förstås krävs för att fastställa det helt, säger Eddie Weitzberg.

 

I KOSTRÅDEN FRÅN Världshälsoorganisationen WHO rekommenderas idag ett intag av 400 gram grönsaker per dag, men inte vilka. Kan er forskning, liksom övriga studier som ni har tittat på, förändra kostråden i framtiden?

– Även om det är alldeles för tidigt baserat på tillgängliga data så kanske man i framtiden kommer att bli mer specifik i sina kostråd, det vill säga att vissa grönsaker kan vara bättre än andra vad gäller skydd mot kardiovaskulär sjukdom och diabetes, säger Eddie Weitzberg.

rödbetor i halvor

Rödbetor är bra mat om du vill ha i dig nitrat.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Rubrikerna om norra Europas största sjukhus

Öppnandet av ett nytt sjukhus får man vara med om en gång under en livstid, brukar det sägas. Men det finns medarbetare på Karolinska som har upplevt det förr. Följ med tillbaka till 1972 då mycket känns igen.

Tombstone Blues från sjätte våningen

När käkbenet knäckte till blev det starten på en lång och smärtsam sjukhusvistelse för konstnären Håkan Wennström. På sitt rum byggde han upp en ateljé och nyligen utvecklades målningarna till boken Tombstone Blues från sjätte våningen.

Strokenörden som väljer Karolinska

Jag är en stroke-nörd. Det låter dumt att säga att jag älskar stroke, men jag älskar att vara en del av den vård som ger människor en chans mot stroken! När jag sitter där i bilen och har mot allt förnuft valt att svänga vänster en tidig morgon, väller tankarna fram. Varför blev det Karolinska?

Klurigt jobb att hitta rätt diagnos på neuropatienter

Att hitta rätta diagnos inom neurologiska sjukdomar kan vara ett komplicerat detektivarbete som kräver ett brett teamarbete kring varje patient. Å andra sidan finns allt fler behandlingsmetoder som både kan bromsa vissa sjukdomar och ibland bota dem.