Har lindrat barns smärta i 25 år

11 december, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan verksamheten startade.

Att ge smärtlindring efter operation, vid undersökningar, provtagningar, allvarliga sjukdomar och komplexa smärttillstånd. Det är vad Smärtlindringsenheten för barn vid Karolinska Universitetssjukhuset har som uppgift. En enhet som i år fyller 25.

Sedan starten 1993 på St Görans sjukhus har Smärtbehandlingsenheten samlat kunskap och utvecklat rutiner som idag är efterfrågade av andra sjukhus i Sverige.

– Vi har blivit ett kunskapscentrum. Det finns inget annat sjukhus i Sverige som har våra resurser, säger Stefan Lundeberg, överläkare på Smärtbehandlingsenheten.

Vi har blivit ett kunskapscentrum. Det finns inget annat sjukhus i Sverige som har våra resurser

Smärtbehandlingsenhetens historia började med att sjuksköterskan Leena Jylli tog kontakt med Stefan Lundeberg eftersom hon tyckte att behandlingen av barns post-operativa smärta behövde förbättras.

– I mitten av 80-talet förändrades kunskapsläget kring barns smärta. Tidigare visste man inte så mycket. Smärtlindringen till barn var minimal och de läkemedel som fanns användes inte på bästa sätt, säger Stefan Lundeberg.

Jylli och Lundeberg fick ett stipendium från landstinget för besök på internationella sjukhus och institutioner och ta med sig kunskaper hem. Sedan startade de Smärtbehandlingsenheten som ett projekt med en sjukskötersketjänst och en halv läkartjänst. Dagens team består av tre läkare och tre sjuksköterskor i Solna och en läkare och en och en halv sjukskötersketjänst i Huddinge

– Vi är en liten grupp som arbetat tillsammans länge vilket föder mycket tankar och nyfikenhet. Alla har en bakgrund inom anestesiologi vilket gör att vi vågar testa nya metoder, säger Stefan Lundeberg.

De har till exempel tagit fram en nässpray till hjälp vid olika smärtsamma behandlingar eller undersökningar. Och ytterligare en nässpray som snabbt avslutar sederingen när ingreppet är över.

Enheten arbetar i stort sett överallt på Astrid Lindgrens Barnsjukhus: de lindrar och förebygger post-operativ smärta hos barn, minskar procedursmärta (nålstick, provtagning, smärtsamma undersökningar), hjälper barn som smärta på grund svåra sjukdomstillstånd, komplexa smärttillstånd eller smärta under palliativ vård (vård i livet slutskede).

Utvecklingsarbetet handlar mycket med att skapa en så trygg miljö som möjligt för både barn och anhöriga.

– Utbildning, rutiner och säkerhet kring smärtbehandling är en stor del av vårt arbete på sjukhuset och en utmaning eftersom personalomsättningen är stor.

Det kommer ganska få nya läkemedel för att behandla smärta, berättar Stefan Lundeberg. Istället försöker man förbättra behandlingen genom att använda de läkemedel som redan finns på bästa sätt. Multimodal behandling; det vill säga en kombination av olika läkemedel har visat sig minska både smärta och biverkningar. Stefan Lundeberg liknar bra smärtlindring vid att krydda en köttgryta:

– Ett tillägg av något litet kan vara det som gör hela skillnaden, När man får det att fungera bra för en patient känner man att – där satt den!

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.