SMARTARE KIRURGISKA INSTRUMENT

1 oktober, 2018

Ämnen i artikeln

    TEXT och FILM: CATARINA THEPPER

    Kan ljus användas för att skilja en typ av vävnad från en annan? Det undersöker Adrian Elmi Terander, neurokirurg på Karolinska, som utvecklar ett helt nytt instrument som ska kunna vara till hjälp under operationer.

    Instrumentet, är spektroskopiskt. Det innebär att det skickar ut ljus som först lyser upp och sedan fångar in ljus. Signalen skickas till en dator som innehåller en kunskapsbank över hur olika vävnader reflekterar ljus. Med hjälp av det ska kirurgen få blixtsnabb återkoppling på vilken vävnad det handlar om.

    – Marginalerna är ofta små när man opererar. Det är inte alltid är lätt att avgöra vävnadstyp med synens hjälp, även om det finns många bra hjälpmedel idag, säger Adrian Elmi Terander.

    Just nu finns planer för två användningsområden.

    – Instrumentet skulle kunna vara till hjälp när vi sätter skruvar i kotor för att undvika att komma åt nerver eller omkringliggande vävnad. Eller för att kunna se skillnad mellan tumör och frisk vävnad i hjärnan, vilket kan användas antingen under öppen kirurgi eller när vi utför biopsier för att säkerställa att ta material från ”rätt ställe” i tumören.

    Tekniken för det första användningsområdet har kommit längst. Under våren och hösten 2018 testar Adrian Elmi Terander och hans forskargrupp olika prototyper på ett pre-kliniskt forskningslaboratorium i Cincinnati. I slutet av året tror han att grunden är lagd till en produkt som kan göras kommersiell. För att nå dit återstår dock en hel del designarbete och sedan följer en certifieringsprocess för att få godkännande för medicinsk användning.

    – Idag får jag en spektrometrisk kurva när jag använder instrumentet. Det måste omvandlas till ett varningssystem som är användarvänligt för en kirurg under en operation. Vi måste också arbeta med sådant som hur instrumentet ska kunna steriliseras och tillverkas till en rimlig kostnad.

    Ämnen i artikeln

      Du kanske också är nyfiken på att läsa:

      Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

      Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

      Hon ger röst åt ALS-patienterna

      På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

      Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

      Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

      Patienter får mer att säga till om på Karolinska

      Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

      ”Vi ska inte vara rädda för att tala om makt”

      När Strategiska patient- och närståenderådet gjorde en lista över frågor de vill arbeta med hamnade trygg tolkning i topp.
      – Drivkraften i allt jag gör är att stärka inflytandet för människor som inte har så mycket makt. Det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med vården i sådana frågor, säger Angelica Frithiof, rådets ordförande.