SMARTARE KIRURGISKA INSTRUMENT

1 oktober, 2018

Ämnen i artikeln

    TEXT och FILM: CATARINA THEPPER

    Kan ljus användas för att skilja en typ av vävnad från en annan? Det undersöker Adrian Elmi Terander, neurokirurg på Karolinska, som utvecklar ett helt nytt instrument som ska kunna vara till hjälp under operationer.

    Instrumentet, är spektroskopiskt. Det innebär att det skickar ut ljus som först lyser upp och sedan fångar in ljus. Signalen skickas till en dator som innehåller en kunskapsbank över hur olika vävnader reflekterar ljus. Med hjälp av det ska kirurgen få blixtsnabb återkoppling på vilken vävnad det handlar om.

    – Marginalerna är ofta små när man opererar. Det är inte alltid är lätt att avgöra vävnadstyp med synens hjälp, även om det finns många bra hjälpmedel idag, säger Adrian Elmi Terander.

    Just nu finns planer för två användningsområden.

    – Instrumentet skulle kunna vara till hjälp när vi sätter skruvar i kotor för att undvika att komma åt nerver eller omkringliggande vävnad. Eller för att kunna se skillnad mellan tumör och frisk vävnad i hjärnan, vilket kan användas antingen under öppen kirurgi eller när vi utför biopsier för att säkerställa att ta material från ”rätt ställe” i tumören.

    Tekniken för det första användningsområdet har kommit längst. Under våren och hösten 2018 testar Adrian Elmi Terander och hans forskargrupp olika prototyper på ett pre-kliniskt forskningslaboratorium i Cincinnati. I slutet av året tror han att grunden är lagd till en produkt som kan göras kommersiell. För att nå dit återstår dock en hel del designarbete och sedan följer en certifieringsprocess för att få godkännande för medicinsk användning.

    – Idag får jag en spektrometrisk kurva när jag använder instrumentet. Det måste omvandlas till ett varningssystem som är användarvänligt för en kirurg under en operation. Vi måste också arbeta med sådant som hur instrumentet ska kunna steriliseras och tillverkas till en rimlig kostnad.

    Ämnen i artikeln

      Du kanske också är nyfiken på att läsa:

      Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

      För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

      De har lindrat barns smärta i 25 år

      – Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

      En påse t-celler tillbaka till patienten

      Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

      Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

      Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

      En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

      Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

      Avbildning nytt tungt forskningsområde

      Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.