SMART DIAGNOSTIK PÅ INTENSIVEN

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: DANISH SAROEE

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.

Efter en stor skada är det störst risk att avlida direkt på skadeplatsen. Under det första dygnet fortsätter risken att dö att vara hög, men i Stockholm överlever fler idag jämfört med 10-15 år sedan tack vare snabba transporter och rätt insatser på skadeplatsen och av traumateamen på sjukhuset.
– Idag kommer det fler riktigt allvarligt skadade patienter till oss inom intensivvården. Tidigare överlevde de inte. Vår roll har därför blivit allt viktigare, säger Anders Oldner, professor.

Vi kan ta patienter igenom skador som det egentligen inte är möjligt att överleva.

Han leder en forskargrupp som studerar patienter som intensivvårdas efter stora skador och hur man kan minska risken för att de råkar ut för komplikationer.

Centralintensiven, CIVA, på Karolinska tar emot mellan 250-300 traumapatienter per år, vilket är flest i Sverige. Här vårdas de allra sjukaste och sköraste med avancerad medicinsk teknik och läkemedel. I den här miljön är mycket av det som normalt gäller för människokroppen satt ur spel.

–   Det är stort att få arbeta på gränsen av vad som är medicinskt möjligt. Vi kan ta patienter igenom skador som det egentligen inte är går att överleva, säger Anders Oldner.

Infektioner är en av de största riskerna för traumapatienter. Ett mål för forskargruppen är därför att studera olika så kallade biomarkörer, proteiner eller enzym, för att finna något som kan hissa tidig varnings­flagg för en uppblossan­de infektion.

–  Vanliga medicinska mätmetoder kan ge svår­tolkade svar eftersom patienterna är så påverkade av allt de varit med om. som stora skador, chock, blodtransfusioner och operationer, säger Anders Oldner.

Hans grupp studerar också risk­faktorer för att drabbas av multipel organsvikt under intensivvård.  Multipel organsvikt betyder att två eller flera av kroppens system för överlevnad sätts ur spel på en och samma gång. Njurarna är ofta utsatta.

I ett annat forskningsfält, epide­miologi, har forskarna följt sina patienter både framåt och bakåt i tiden genom olika registerstudier för att se vilka riskfaktorer som hör samman med trauma.

– Vi har sett att de som varit med om ett trauma löper ökad risk att drabbas igen, jämfört med en kontrollgrupp. Det hör i viss mån samman med skadorna, men trauma verkar också ha samband med socioekonomiska faktorer, som inkomst, utbildning och social utsatthet, säger Anders Oldner.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.