SMART DIAGNOSTIK PÅ INTENSIVEN

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: DANISH SAROEE

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.

Efter en stor skada är det störst risk att avlida direkt på skadeplatsen. Under det första dygnet fortsätter risken att dö att vara hög, men i Stockholm överlever fler idag jämfört med 10-15 år sedan tack vare snabba transporter och rätt insatser på skadeplatsen och av traumateamen på sjukhuset.
– Idag kommer det fler riktigt allvarligt skadade patienter till oss inom intensivvården. Tidigare överlevde de inte. Vår roll har därför blivit allt viktigare, säger Anders Oldner, professor.

Vi kan ta patienter igenom skador som det egentligen inte är möjligt att överleva.

Han leder en forskargrupp som studerar patienter som intensivvårdas efter stora skador och hur man kan minska risken för att de råkar ut för komplikationer.

Centralintensiven, CIVA, på Karolinska tar emot mellan 250-300 traumapatienter per år, vilket är flest i Sverige. Här vårdas de allra sjukaste och sköraste med avancerad medicinsk teknik och läkemedel. I den här miljön är mycket av det som normalt gäller för människokroppen satt ur spel.

–   Det är stort att få arbeta på gränsen av vad som är medicinskt möjligt. Vi kan ta patienter igenom skador som det egentligen inte är går att överleva, säger Anders Oldner.

Infektioner är en av de största riskerna för traumapatienter. Ett mål för forskargruppen är därför att studera olika så kallade biomarkörer, proteiner eller enzym, för att finna något som kan hissa tidig varnings­flagg för en uppblossan­de infektion.

–  Vanliga medicinska mätmetoder kan ge svår­tolkade svar eftersom patienterna är så påverkade av allt de varit med om. som stora skador, chock, blodtransfusioner och operationer, säger Anders Oldner.

Hans grupp studerar också risk­faktorer för att drabbas av multipel organsvikt under intensivvård.  Multipel organsvikt betyder att två eller flera av kroppens system för överlevnad sätts ur spel på en och samma gång. Njurarna är ofta utsatta.

I ett annat forskningsfält, epide­miologi, har forskarna följt sina patienter både framåt och bakåt i tiden genom olika registerstudier för att se vilka riskfaktorer som hör samman med trauma.

– Vi har sett att de som varit med om ett trauma löper ökad risk att drabbas igen, jämfört med en kontrollgrupp. Det hör i viss mån samman med skadorna, men trauma verkar också ha samband med socioekonomiska faktorer, som inkomst, utbildning och social utsatthet, säger Anders Oldner.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.