Ryggmärgen – en känslig typ med livsviktiga funktioner

9 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Du kan bryta nacken utan att bli förlamad, men ett snedsteg i duschen kan räcka för att ett livslångt handikapp ska hota. Ryggmärgen, en gummiartad tingest som löper genom ryggkotorna, är ett extremt känsligt organ som sköter många viktiga funktioner i kroppen.

Urinblåsa, tarm, känsel, sexuella funktioner och motorik är alla saker styrda av ryggmärgen, som löper mellan ryggkotorna från skallbasen till ländryggen. Vid en vanlig typ av ryggmärgsskada splittras ben från ryggkotorna och pressas in i den mjuka, gummiartade ryggmärgen. Viktiga nervtrådar skärs helt enkelt av eller förstörs. Eller så går ryggkotorna ur led varvid ryggmärgen blir sträckt eller går av.

Små händelser eller olyckor kan få väldigt stora konsekvenser

Men varför är det då så känsligt, detta viktiga organ, som kan liknas vid en skör elkabel med mängder av små eltrådar fästade på sig? Att ryggmärgen är så känslig handlar för det första om att den, till skillnad från hjärnan vars funktioner också är livsviktiga, inte är lika väl inkapslad. Ryggkotpelarens krav på rörlighet gör dess innehåll sårbart:

– Väldigt små händelser eller olyckor kan få väldigt stora konsekvenser, och kan hända när som helst, säger Tomas Brofelth, patientflödeschef för ryggmärgspatienter vid Tema Neuro.

Från denna känsliga, oskyddade ”elkabel” förgrenar sig nervrötter och miljontals nervtrådar ut genom ryggkotorna och förmedlar signaler från hjärnan till kroppen. Varje nervrot med sitt jobb att sköta, vare sig det gäller händer, fötter, ben eller tarmar. Var någonstans på ryggmärgen en skada inträffar är därför avgörande för vilka funktioner som försvinner.

– Funktioner som styr urinblåsa och tarm sitter längst ner, varför de flesta med ryggmärgsskador kan få ett dolt handikapp i form av blås- och tarmproblem. Samtidigt kan de allra flesta ryggmärgsskadade röra på huvudet, även om personens andning kan vara helt utslagen, förklarar Tomas Brofelth.

Något som komplicerar det hela ytterligare är att samtidigt med att en ryggmärgsskada inträffar så uppstår ofta även blödningar. Något som också ställer till funktionen i nervrötterna. Å andra sidan så kan funktionerna komma tillbaka:

– Det går inte att ge besked till en nyskadad patient huruvida den kommer att kunna bli återställd i framtiden eller inte, det vet man först när svullnaden har lagt sig, blödningar har reabsorberats och den spinala chocken har släppt, fortsätter Tomas Brofelth.

Till de tio vårdplatserna hos ryggmärgsflödet på Tema Neuro, Karolinska Solna, kommer cirka 100 patienter från Stockholm och Gotland årligen.

– Trauma är vanligaste orsaken till ryggmärgsskador, i synnerhet enkla fall i samma plan. Som att snubbla på duschdraperiet och slå huvudet i handfatet, ett felsteg i trappan eller då man har ramlat efter att ha gungat på stolen. Det kan givetvis också vara fallolyckor vid halka, bilolyckor, liksom mer förutsägbara olyckor som skidåkning, ridning, parkour och avancerad gymnastik, säger Tomas Brofelth, till vänster i bilden ovan, tillsammans med sitt team. Här finns bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeut, läkare och fysioterapeuter för de ryggmärgsskadade patienterna.

Högt upp på listan över vanliga orsaker till ryggmärgsskador är också infektioner från exempelvis varbölder, inflammation i själva ryggmärgen och inre blödningar i kroppen.

 

 

 

Fakta ryggmärgsskador:

  • Vid alla mer omfattande olycksfall görs en röntgen-, datortomografi och/eller magnetkameraundersökning för att få en bild av skadeläget på kotor, ligament, diskar, ryggmärg och ryggnerver. Svaren från undersökningarna avgör sedan om det behövs kirurgisk behandling för att stabilisera kotpelaren eller avlasta ryggmärgen.
  • De två vanligaste anledningarna till operation är instabilitet i kotpelaren, och/eller kompression av ryggmärgen. Principen är att se till att kotpelaren blir stabil, och se till att nerver inte kläms. Redan i akutskedet kan det bli aktuellt att operera för att stoppa och tömma blödningar. Vissa operationer, som till exempel handoperationer där muskler flyttas beroende på vilka ryggnerver som skadats, kan behöva vänta upp till ett år med att utföras, då blödningar i ryggmärgskanalen behöver lägga sig och för att nerverna kan läka lite. Det innebär också att man vet säkert vilken funktion som finns kvar och vilken som behöver återskapas.
  • Nu för tiden är det ovanligt att dö av exempelvis urinvägsinfektioner och liggsår vid ryggmärgsskador. Idag använder sig vården av andra behandlingsmetoder och material, liksom ökad kunskap i patientgruppen.
  • Även om medellivslängden för ryggmärgsskadade i dag är snudd på lika lång som för helt friska personer, krävs oftast livslång rehabilitering för att förebygga ledstelhet, muskelförkortningar och för att patienten ska kunna leva ett självständigt liv.
  • Snittet för vårdtid för rehabilitering på ryggmärgsflödet hos Karolinska Solna är 20 dygn. I den tiden räknas inte intensivvård, neurokirurgi eller annan vård hos ortoped- och traumaavdelningarna på Karolinska.
  • Största delen av rehabiliteringsarbetet sker efter att patienten har skrivits ut, på någon av de rehabcentrum som ingår i vårdkedjan, det vill säga Rehab Centrum Kungsholmen, Rehab Station Stockholm samt Romeo.
  • Enligt Spinaliskonceptet, som startades av professor Richard Levi och läkaren Claes Hultling vars arbete idag utförs på Spinaliskliniken vid Rehab station Stockholm, förutsätter rehabiliteringen av ryggmärgsskadade patienter ett eget, aktivt engagemang och hög grad av delaktighet. Allt i strävan efter att patienten ska bli så självständig som möjligt.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.