Ryggmärgen – en känslig typ med livsviktiga funktioner

9 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Du kan bryta nacken utan att bli förlamad, men ett snedsteg i duschen kan räcka för att ett livslångt handikapp ska hota. Ryggmärgen, en gummiartad tingest som löper genom ryggkotorna, är ett extremt känsligt organ som sköter många viktiga funktioner i kroppen.

Urinblåsa, tarm, känsel, sexuella funktioner och motorik är alla saker styrda av ryggmärgen, som löper mellan ryggkotorna från skallbasen till ländryggen. Vid en vanlig typ av ryggmärgsskada splittras ben från ryggkotorna och pressas in i den mjuka, gummiartade ryggmärgen. Viktiga nervtrådar skärs helt enkelt av eller förstörs. Eller så går ryggkotorna ur led varvid ryggmärgen blir sträckt eller går av.

Små händelser eller olyckor kan få väldigt stora konsekvenser

Men varför är det då så känsligt, detta viktiga organ, som kan liknas vid en skör elkabel med mängder av små eltrådar fästade på sig? Att ryggmärgen är så känslig handlar för det första om att den, till skillnad från hjärnan vars funktioner också är livsviktiga, inte är lika väl inkapslad. Ryggkotpelarens krav på rörlighet gör dess innehåll sårbart:

– Väldigt små händelser eller olyckor kan få väldigt stora konsekvenser, och kan hända när som helst, säger Tomas Brofelth, patientflödeschef för ryggmärgspatienter vid Tema Neuro.

Från denna känsliga, oskyddade ”elkabel” förgrenar sig nervrötter och miljontals nervtrådar ut genom ryggkotorna och förmedlar signaler från hjärnan till kroppen. Varje nervrot med sitt jobb att sköta, vare sig det gäller händer, fötter, ben eller tarmar. Var någonstans på ryggmärgen en skada inträffar är därför avgörande för vilka funktioner som försvinner.

– Funktioner som styr urinblåsa och tarm sitter längst ner, varför de flesta med ryggmärgsskador kan få ett dolt handikapp i form av blås- och tarmproblem. Samtidigt kan de allra flesta ryggmärgsskadade röra på huvudet, även om personens andning kan vara helt utslagen, förklarar Tomas Brofelth.

Något som komplicerar det hela ytterligare är att samtidigt med att en ryggmärgsskada inträffar så uppstår ofta även blödningar. Något som också ställer till funktionen i nervrötterna. Å andra sidan så kan funktionerna komma tillbaka:

– Det går inte att ge besked till en nyskadad patient huruvida den kommer att kunna bli återställd i framtiden eller inte, det vet man först när svullnaden har lagt sig, blödningar har reabsorberats och den spinala chocken har släppt, fortsätter Tomas Brofelth.

Till de tio vårdplatserna hos ryggmärgsflödet på Tema Neuro, Karolinska Solna, kommer cirka 100 patienter från Stockholm och Gotland årligen.

– Trauma är vanligaste orsaken till ryggmärgsskador, i synnerhet enkla fall i samma plan. Som att snubbla på duschdraperiet och slå huvudet i handfatet, ett felsteg i trappan eller då man har ramlat efter att ha gungat på stolen. Det kan givetvis också vara fallolyckor vid halka, bilolyckor, liksom mer förutsägbara olyckor som skidåkning, ridning, parkour och avancerad gymnastik, säger Tomas Brofelth, till vänster i bilden ovan, tillsammans med sitt team. Här finns bland annat sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeut, läkare och fysioterapeuter för de ryggmärgsskadade patienterna.

Högt upp på listan över vanliga orsaker till ryggmärgsskador är också infektioner från exempelvis varbölder, inflammation i själva ryggmärgen och inre blödningar i kroppen.

 

 

 

Fakta ryggmärgsskador:

  • Vid alla mer omfattande olycksfall görs en röntgen-, datortomografi och/eller magnetkameraundersökning för att få en bild av skadeläget på kotor, ligament, diskar, ryggmärg och ryggnerver. Svaren från undersökningarna avgör sedan om det behövs kirurgisk behandling för att stabilisera kotpelaren eller avlasta ryggmärgen.
  • De två vanligaste anledningarna till operation är instabilitet i kotpelaren, och/eller kompression av ryggmärgen. Principen är att se till att kotpelaren blir stabil, och se till att nerver inte kläms. Redan i akutskedet kan det bli aktuellt att operera för att stoppa och tömma blödningar. Vissa operationer, som till exempel handoperationer där muskler flyttas beroende på vilka ryggnerver som skadats, kan behöva vänta upp till ett år med att utföras, då blödningar i ryggmärgskanalen behöver lägga sig och för att nerverna kan läka lite. Det innebär också att man vet säkert vilken funktion som finns kvar och vilken som behöver återskapas.
  • Nu för tiden är det ovanligt att dö av exempelvis urinvägsinfektioner och liggsår vid ryggmärgsskador. Idag använder sig vården av andra behandlingsmetoder och material, liksom ökad kunskap i patientgruppen.
  • Även om medellivslängden för ryggmärgsskadade i dag är snudd på lika lång som för helt friska personer, krävs oftast livslång rehabilitering för att förebygga ledstelhet, muskelförkortningar och för att patienten ska kunna leva ett självständigt liv.
  • Snittet för vårdtid för rehabilitering på ryggmärgsflödet hos Karolinska Solna är 20 dygn. I den tiden räknas inte intensivvård, neurokirurgi eller annan vård hos ortoped- och traumaavdelningarna på Karolinska.
  • Största delen av rehabiliteringsarbetet sker efter att patienten har skrivits ut, på någon av de rehabcentrum som ingår i vårdkedjan, det vill säga Rehab Centrum Kungsholmen, Rehab Station Stockholm samt Romeo.
  • Enligt Spinaliskonceptet, som startades av professor Richard Levi och läkaren Claes Hultling vars arbete idag utförs på Spinaliskliniken vid Rehab station Stockholm, förutsätter rehabiliteringen av ryggmärgsskadade patienter ett eget, aktivt engagemang och hög grad av delaktighet. Allt i strävan efter att patienten ska bli så självständig som möjligt.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!