RUM FÖR LEK

21 november, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: HÅKAN SANCHIS

En soffa som böljar genom rummet, en stjärnkikare vid de stora fönstren och en fåtölj där barn och vuxen kan sitta och lyssna utan att störa någon annan. Lekrummen i den nya sjukhusbyggnaden i Solna är färgstarka och kreativa.

 

Lekrummen i den nya sjukhusbyggnaden i Solna blev färgstarka och kreativa med hjälp av illustratören Stina Wirsén och scenografen Håkan Sanchis.

Nu är banden till de nya rummen klippta och det är fritt fram för lek. Det är en efterlängtad satsning som blir verklighet. Lekrummen finns på alla slutenvårdsavdelningar för barn i Solna. Bygget är ett samarbete mellan Karolinska, Junibacken och Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Rummen för lek är 30 kvadratmeter, det vill säga ungefär lika stora som de som fanns i den tidigare byggnaden för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Här ska det finnas något att göra för barn i alla åldrar. Lekrummen på de fyra våningarna har var sitt tema; hav, trädgård, skog, rymd.

Vid de stora fönstren kommer man närmare nattens stjärnor med en kikare.

– Rummen ska vara likvärdiga till utrustning och utformning, men inte likadana. De ser inte ut som traditionella lekrum för vi har velat ta fasta på att sjukhuset är en högteknologisk miljö. Här finns mycket för barn att utforska och massor av detaljer att titta på och prata om, säger Charlotte Elf, enhetschef för Pedagogiskt resurscentrum, Karolinska.

I samband med invigningen av rummen.

Vid de stora fönstren kommer man närmare nattens stjärnor eller dagens byggarbeten utanför med en kikare. En fåtölj är en så kallad ljuddusch – en avskärmad miljö där man kan sitta med sitt barn och lyssna på en ljudbok eller en saga utan att störa andra eftersom högtalarens ljud är riktat nedåt. I lekrummen finns också en hörna med leksaker med mjuka klossar och annat som tilltalar små barn.

Formgivningen har varit en speciell utmaning eftersom hygienkraven i rummen är lika viktiga som bekvämlighet och skönhet.

Ett önskemål har varit bekväma sittplatser där vuxna och tonåringar kan sitta för att vila eller spela spel. Håkan Sanchis sittsoffa slingrar sig igenom rummet – en organisk form som kan uppfattas som en korall eller ett rymdskepp, beroende på rummets tema. Han har också utformat aktivitetsskåp för att titta, peka och leka.

I skåpen går sjukhusets teknologiska miljö igen, med inslag som knyter an till konsten i rummet.

En detalj.

– Min tanke med aktivitetsskåpen är att samla mycket interaktivitet på en liten yta. I dem går sjukhusets högteknologiska miljö igen med knappar och lysen, men jag har också låtit Stina Wirséns konst invadera. Hennes familjefigurer och fåglar har flyttat in skåpen, säger Håkan Sanchis.

Rummen sprakar av färg, vilket har varit ett starkt önskemål från de barn som har fått vara med och tycka till om utformningen. Illustratören och konstnären Stina Wirsén har gjort målningar i akvarell och tusch som sedan förts över på tapet.

– Jag tror att man kommer att känna igen min stil, men eftersom det är akvarell så är det ett lite annat formspråk än i mina barnböcker. Jag och Håkan Sanchis har haft ett nära samarbete och tagit hänsyn till verksamhetens synpunkter på våra skisser. Ambitionen är att skapa en dekorativ miljö som är både rogivade och spännande. Den ska hålla för att vistas i länge, säger hon.

Rummen som har olika teman, hav, trädgård, skog och rymden, sprakar av färg.

I arbetsgrupperna har det suttit med personal från varje slutenvårdsavdelning. Tidigare erfarenheter om patientgruppernas olika behov har tagits till vara. I lekrummet för barncancerpatienter, en grupp som ofta stannar länge på sjukhuset, finns till exempel en rymdraket-kiosk istället för en ljuddusch, eftersom kiosken var mycket uppskattad i de gamla lokalerna.

FYRA LEKRUM MED OLIKA TEMAN

Lekrum på temat hav med korallrev i färgerna turkost och rött – för barn från akuten och barn från avdelning för hjärtsjukdomar, diabetes och infektion, på plan 9.

Lekrum på temat trädgård med gräs, blommor och insekter i färgerna grönt och rött – för barn från avdelningar med neurologiska och ortopediska besvär, på plan 10.

Lekrum på temat skog med trädkronor, fåglar och frukter i rosa – för barn från gastro- och urologiska avdelningar på plan 11.

Lekrum  på temat rymden i blå toner med inslag av rosa och orange – för barn från onkologiska avdelningar på plan 12.

MER BARNPEDAGOGISK VERKSAMHET I SJUKHUSBYGGNADEN

För barn 0-11 år finns Lekterapin på plan 4 med en sjukhusmiljö, en hemma-miljö och en ateljé. Här finns också lekmaterial för riktigt små barn. Samma våningsplan har en utegård med fullt utrustad lekplats och motorikbana. På plan 4 finns även mottagningen ”Beredd på behandling” där lekterapeuter arbetar med de barn som känner stor oro inför sin behandling.

Pedagogiskt resurscentrum på plan 3 har fokus på lite äldre barn, 12-18 år. Här kan de spela biljard, pingis, kasta pil, spela tv- Här finns också sjukhusskolan för barn 6-18 år och ett barnbibliotek. Barnbiblioteket har nyligen fått en ansiktslyftning för att ge en trivsam och inbjudande miljö – också det i ett samarbete mellan Karolinska, Junibacken och Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus. På samma plan finns ett så kallat sinnesrum för barn i alla åldrar. Här samverkar ljud, ljus och olika material för att ge avkoppling och stimulans.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.