PRIS TILL FORSKNING OM LÄKEMEDELS-RESISTENS OCH LEUKEMI

28 augusti, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Nikolas Herold, ST-läkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, får Svenska Läkaresällskapets Translationella forskningspris för sin ansökan om läkemedelsresistens vid akut myeloisk leukemi och andra maligna sjukdomar.

Niklolas Herold berättar att de kliniska studierna precis ska påbörjas efter att ha fått etiskt godkännande från Etikprövningsmyndigheten och godkännande av Läkemedelsverket.  I forskningen söker man svaret på frågan vad som skiljer patienter med botbara från icke-botbara blodcancer när man behandlar med samma läkemedel. Resultaten har tidigare publicerats i Nature Medicine (pressmeddelande) .

 

–  Jag hoppas att priset kan hjälpa oss att driva studien framåt, säger en glad Nikolas Herold, som bedriver sin forskning som post-doc vid Karolinska Institutet.

 

Vad är det som är translationellt i din forskning?

–  Det började med en fråga från kliniken, nämligen varför vi bara kunde bota vissa patienter med behandling och inte andra. När vi försökte förklara skillnaden mellan dessa patienter hittade vi ett protein, SAMHD1, och kunde visa att det avaktiverar behandling. De patienter som hade mindre av proteinet svarade bra, medan de som hade mycket inte svarade alls. Tanken är att finna ett sätt att hämma proteinet för att förbättra behandlingseffekten. Nu, när vi hittat en sådan substans, kan vi ta resultatet tillbaka till kliniken för att förhoppningsvis hjälpa våra patienter.

 

Totalt testades 33 000 molekyler för att hämma SAMHD1 och upphäva resistensen.

Hur kom ni fram till det urvalet?

–  Det gjordes i samarbete CBCS-laboratoriet på Science for Life Laboratories (SciLife lab). Vi valde ut bibliotek av substanser med rätt egenskaper. Det var betydelsefullt att det fanns med redan existerande läkemedel eller läkemedelskandidater eftersom det är mycket enklare att gå vidare med. Jag har inget intresse av att skaffa patent och tjäna pengar på den här forskningen. Det viktiga är patientnyttan, säger Nikolas Herold.

 

Substanserna som hittades är redan godkända läkemedel. Nu ska de testas i kliniska studier med förhoppningen att kunna bota fler patienter med akut myeloisk leukemi. Eftersom SAMHD1 även begränsar effekten av behandlingar mot andra typer av blodcancersjukdomar, som T-ALL och LBL, hoppas forskargruppen att fynden även ska gynna de patientgrupperna.

 

Totalt ska 69 patienter ingå i fas 1-delen som handlar om att hitta rätt dos, och 60 patienter i fas 2, som testar om man kan förbättra behandlingseffekten

 

– Den här forskningen är förstås inget jag genomför på egen hand. Min mentor Jan-Inge Henter är ett stort stöd, liksom svenska AML-gruppen, som tar fram standardbehandlingar för AML med Martin Höglund i spetsen. Sean Rudd, samarbetar med oss på de prekliniska studierna, berättar Nikolas Herold.

 

Läs mer om priset på Svenska Läkaresällskapets sida.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.