PRIS TILL FORSKNING OM LÄKEMEDELS-RESISTENS OCH LEUKEMI

28 augusti, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Nikolas Herold, ST-läkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, får Svenska Läkaresällskapets Translationella forskningspris för sin ansökan om läkemedelsresistens vid akut myeloisk leukemi och andra maligna sjukdomar.

Niklolas Herold berättar att de kliniska studierna precis ska påbörjas efter att ha fått etiskt godkännande från Etikprövningsmyndigheten och godkännande av Läkemedelsverket.  I forskningen söker man svaret på frågan vad som skiljer patienter med botbara från icke-botbara blodcancer när man behandlar med samma läkemedel. Resultaten har tidigare publicerats i Nature Medicine (pressmeddelande) .

 

–  Jag hoppas att priset kan hjälpa oss att driva studien framåt, säger en glad Nikolas Herold, som bedriver sin forskning som post-doc vid Karolinska Institutet.

 

Vad är det som är translationellt i din forskning?

–  Det började med en fråga från kliniken, nämligen varför vi bara kunde bota vissa patienter med behandling och inte andra. När vi försökte förklara skillnaden mellan dessa patienter hittade vi ett protein, SAMHD1, och kunde visa att det avaktiverar behandling. De patienter som hade mindre av proteinet svarade bra, medan de som hade mycket inte svarade alls. Tanken är att finna ett sätt att hämma proteinet för att förbättra behandlingseffekten. Nu, när vi hittat en sådan substans, kan vi ta resultatet tillbaka till kliniken för att förhoppningsvis hjälpa våra patienter.

 

Totalt testades 33 000 molekyler för att hämma SAMHD1 och upphäva resistensen.

Hur kom ni fram till det urvalet?

–  Det gjordes i samarbete CBCS-laboratoriet på Science for Life Laboratories (SciLife lab). Vi valde ut bibliotek av substanser med rätt egenskaper. Det var betydelsefullt att det fanns med redan existerande läkemedel eller läkemedelskandidater eftersom det är mycket enklare att gå vidare med. Jag har inget intresse av att skaffa patent och tjäna pengar på den här forskningen. Det viktiga är patientnyttan, säger Nikolas Herold.

 

Substanserna som hittades är redan godkända läkemedel. Nu ska de testas i kliniska studier med förhoppningen att kunna bota fler patienter med akut myeloisk leukemi. Eftersom SAMHD1 även begränsar effekten av behandlingar mot andra typer av blodcancersjukdomar, som T-ALL och LBL, hoppas forskargruppen att fynden även ska gynna de patientgrupperna.

 

Totalt ska 69 patienter ingå i fas 1-delen som handlar om att hitta rätt dos, och 60 patienter i fas 2, som testar om man kan förbättra behandlingseffekten

 

– Den här forskningen är förstås inget jag genomför på egen hand. Min mentor Jan-Inge Henter är ett stort stöd, liksom svenska AML-gruppen, som tar fram standardbehandlingar för AML med Martin Höglund i spetsen. Sean Rudd, samarbetar med oss på de prekliniska studierna, berättar Nikolas Herold.

 

Läs mer om priset på Svenska Läkaresällskapets sida.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.