Patienter får mer att säga till om på Karolinska

TEXT: CATARINA THEPPER • ILLUSTRATION: NINA BÄCKSTRÖM

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

Det pågår flera projekt på Karolinska som handlar om att involvera patienter mer i den egna vården. Ett av dem handlar om PROM, patientrapporterade utfallsmått, vilket betyder att patienter själva bidrar med att skatta sin funktion, livskvalitet och eventuella symtom. Det innebär att tiden mellan vårdbesöken också kan bli användbar.

Anna Schandl

– Det finns många fördelar. Om patienter kan rapportera in sina besvär inför ett vårdbesök kan läkaren eller sjuksköterskan ta upp dem när de träffas. Då får patienterna möjlighet att lyfta saker som är viktiga för dem och mötet blir förhoppningsvis mer effektivt, säger Anna Schandl.

Staben för Kvalitet och patientsäkerhet arbetar med att ta fram en form och en struktur för hur Karolinska kan arbeta med PROM på ett systematiskt sätt.

– Framför allt behöver vi i vården bli bra inte bara på att mäta, utan också på att agera på det som patienterna rapporterar in, det vill säga ta hand om ett inrapporterat problem och erbjuda rätt åtgärd, säger Anna Schandl.
Patienter har även fått ett mer formellt inflytande i vården på Karolinska idag. Det finns patient- och närståenderepresentanter på flera ställen i Karolinskas verksamhetsmodell. Varje patientflödesgrupp har en eller flera, vilket betyder att de sitter med vid det beslutande bordet i det forum som ligger allra närmast vårdgolvets vardag.

Flera av initiativen har blivit forskningsprojekt

– Att vänja sig vid det här har nog varit en resa för alla. Som patient eller närstående måste du lära dig mycket om hur vården fungerar för att hänga med i diskussionerna och våga höja rösten. Samtidigt är det viktigt att vi bidrar till ledningsgruppens arbete. Med tiden känner man sig tryggare och kan delta mer praktiskt, säger Eskil Degsell, som är närståenderepresentant i flödet för sjukhuset. Även på ett nationellt plan har deras arbete väckt intresse.

Flera av initiativen har blivit forskningsprojekt och drivs tillsammans med Karolinska Institutet. Fem av dessa projekt beviljats anslag från Cancerfonden, Regionalt Cancercentrum, Forte och Vetenskapsrådet på totalt 28,8 miljoner.

Eskil Degsell

– Jag tror att patienter och närstående kan vara bra katalysatorer. Förslag som sjukvården kanske inte prioriterat kommer upp på patienters och närståendes önskelista och blir faktiskt av, säger Eskil Degsell.

Strategiska patient- och närståenderådet är ett forum som ska ta tillvara patienters intressen på en mer övergripande nivå. Det är tio personer som är rådgivande till sjukhusledningen och kan driva egna frågor som handlar om alla patienters situation på sjukhuset. Dessutom har en resursgrupp bildats under 2018 där vem som helst kan ingå som vill vara med och utveckla vården på Karolinska.

– I resursgruppen kan man vara med om man har ett intresse för att utvärdera projekt där vi behöver medborgarperspektiv. Just nu ingår ett 30-tal personer, men vi vill att de blir många fler, säger Jonas Appelberg, kommunikatör på staben för Kvalitet och Patientsäkerhet.

En plats att mötas på

Vårdforum i Karolinskas huvudentré på Eugeniavägen 3 kan ge kunskap och vägledning i vårdfrågor, men också råd om vilken hjälp man kan få av samhället i övrigt.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

AI – vägen mot att hitta prostatacancer via screening

Ett nationellt screeningprogram för prostatacancer, på samma sätt som för bröst- och livmoderhalscancer – skulle rädda tusentals liv. Men kunskaperna är ännu inte tillräckliga, något som ett forskningsprojekt på Karolinska vill ändra på, och där röntgenläkarna får hjälp av artificiell intelligens.

Magnus Dalén

Vad är en minimalinvasiv hjärtoperation?

Det innebär att operationen görs med minsta möjliga trauma för patienten, till exempel små snitt vid operation av hjärtklaffar istället för att öppna hela bröstbenet. Med minimalinvasiva metoder finns många potentiella fördelar.

Laserbehandling av hjärntumör

En laserbehandling av en patient med hjärntumör har nu genomförts för första gången på Karolinska och i Norden. Patienten genomgick ingreppet utan besvär och kunde åka hem dagen efter behandlingen med endast ett stygn över insticksstället.