Patienter får mer att säga till om på Karolinska

TEXT: CATARINA THEPPER • ILLUSTRATION: NINA BÄCKSTRÖM

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

Det pågår flera projekt på Karolinska som handlar om att involvera patienter mer i den egna vården. Ett av dem handlar om PROM, patientrapporterade utfallsmått, vilket betyder att patienter själva bidrar med att skatta sin funktion, livskvalitet och eventuella symtom. Det innebär att tiden mellan vårdbesöken också kan bli användbar.

Anna Schandl

– Det finns många fördelar. Om patienter kan rapportera in sina besvär inför ett vårdbesök kan läkaren eller sjuksköterskan ta upp dem när de träffas. Då får patienterna möjlighet att lyfta saker som är viktiga för dem och mötet blir förhoppningsvis mer effektivt, säger Anna Schandl.

Staben för Kvalitet och patientsäkerhet arbetar med att ta fram en form och en struktur för hur Karolinska kan arbeta med PROM på ett systematiskt sätt.

– Framför allt behöver vi i vården bli bra inte bara på att mäta, utan också på att agera på det som patienterna rapporterar in, det vill säga ta hand om ett inrapporterat problem och erbjuda rätt åtgärd, säger Anna Schandl.
Patienter har även fått ett mer formellt inflytande i vården på Karolinska idag. Det finns patient- och närståenderepresentanter på flera ställen i Karolinskas verksamhetsmodell. Varje patientflödesgrupp har en eller flera, vilket betyder att de sitter med vid det beslutande bordet i det forum som ligger allra närmast vårdgolvets vardag.

Flera av initiativen har blivit forskningsprojekt

– Att vänja sig vid det här har nog varit en resa för alla. Som patient eller närstående måste du lära dig mycket om hur vården fungerar för att hänga med i diskussionerna och våga höja rösten. Samtidigt är det viktigt att vi bidrar till ledningsgruppens arbete. Med tiden känner man sig tryggare och kan delta mer praktiskt, säger Eskil Degsell, som är närståenderepresentant i flödet för sjukhuset. Även på ett nationellt plan har deras arbete väckt intresse.

Flera av initiativen har blivit forskningsprojekt och drivs tillsammans med Karolinska Institutet. Fem av dessa projekt beviljats anslag från Cancerfonden, Regionalt Cancercentrum, Forte och Vetenskapsrådet på totalt 28,8 miljoner.

Eskil Degsell

– Jag tror att patienter och närstående kan vara bra katalysatorer. Förslag som sjukvården kanske inte prioriterat kommer upp på patienters och närståendes önskelista och blir faktiskt av, säger Eskil Degsell.

Strategiska patient- och närståenderådet är ett forum som ska ta tillvara patienters intressen på en mer övergripande nivå. Det är tio personer som är rådgivande till sjukhusledningen och kan driva egna frågor som handlar om alla patienters situation på sjukhuset. Dessutom har en resursgrupp bildats under 2018 där vem som helst kan ingå som vill vara med och utveckla vården på Karolinska.

– I resursgruppen kan man vara med om man har ett intresse för att utvärdera projekt där vi behöver medborgarperspektiv. Just nu ingår ett 30-tal personer, men vi vill att de blir många fler, säger Jonas Appelberg, kommunikatör på staben för Kvalitet och Patientsäkerhet.

En plats att mötas på

Vårdforum i Karolinskas huvudentré på Eugeniavägen 3 kan ge kunskap och vägledning i vårdfrågor, men också råd om vilken hjälp man kan få av samhället i övrigt.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

På Tema Hjärta och Kärl, plan 11 i Solna, står perifera kärlsjukdomar i fokus. Som ”fönstertittarsjukan” det vill säga nedsatt cirkulation i benen, och aorta-aneurysm. Kärlen som opereras här finns alla utanför hjärtat och hjärnan. Inom patientområdet arbetar bland andra läkare/kärlkirurger, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

Alexandras saga blev sann

Alexandras saga blev sann

19 år gammal får Alexandra Saga plötsligt fruktansvärda magsmärtor. Diagnosen blir äggstockscancer. Trots friskförklaring kommer cancern tillbaka, sju år senare. Där och då hotas drömmen om att bli mamma.

Flyttblogg #2 Huddinge

Flyttblogg #2 Huddinge

BLOGG. Bloggarna stämmer av teoretiska flöden med verkligheten, bestämmer färg och form på anestesikommoder och lär sig den ädla konsten att hänga upp en skylt.