Nytt uppdrag för avancerad barnkirurgi

2 maj, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: SUSANNA SKÖLD • FOTO: JENNIFER GLANS

Karolinska Universitetssjukhuset har fått rikssjukvårdsuppdraget att utföra vissa typer av barn- och ungdomskirurgi. För sjukhuset innebär det ett tillskott på 40–50 patienter per år och ett ansvar att driva och utveckla vården inom patientgrupperna vidare.

Det var i december som beslut fattades om att ett rikssjukvårdsuppdrag för vissa patientgrupper inom barn- och ungdomskirurgin skulle delas mellan Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Skånes Universitetssjukhus. I patientgruppen ingår barn med vissa typer av medfödda missbildningar så som diafragmabråck, missbildningar på matstrupen, bäckenbotten, tarm och urinvägar. Det är patientgrupper med mycket små volymer, men som vårdas under en längre period.

– Barnkirurgin är en relativt liten specialitet som utvecklades på 40-talet när man började kunna få nyfödda barn med större och svårare missbildningar att överleva. Man såg ett behov av att ha specialister och det har länge pågått en diskussion om behovet av att centralisera de här ovanligare diagnoserna som är komplexa och kräver lång kirurgisk erfarenhet, säger Tomas Wester, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Det finns sedan tidigare fyra barnkirurgiska kliniker som utfört de specifika operationerna. Nu kommer uppdraget fördelas på Karolinska och Skånes Universitetssjukhus. Syftet med rikssjukvårdsuppdraget är att möjliggöra för en högre kvalitet på vården.

– Att vi på Karolinska kommer kunna ta emot större volymer kommer att gagna patienterna och förhoppningsvis öka kompetensen hos specialistläkarna. Det kan leda till en bättre kvalitet, säger Tomas Wester.

Rikssjukvårdsuppdraget omfattar barnkirurgi inom tre specifika patientgrupper. Här ingår missbildningar på matstrupen där en operation görs när patienten bara är något eller några dygn gammal. Det andra tillståndet omfattar patienter med medfött diafragmabrock vilket innebär att man föds med ett hål i mellangärdesmuskeln.

– Det är en resurskrävande grupp som oftast har behov av intensivvård och i vissa fall av ECMO, en sorts hjärt- och lungmaskin, som upprätthåller andningen. Vi har en väldigt välutvecklad ECMO-avdelning i den nya sjukhusbyggnaden, vilket har varit en av orsakerna till att vi tilldelats uppdraget.

Den tredje patientgruppen som kommer tas emot inom ramen för rikssjukvårdsuppdraget innefattar patienter med missbildningar i tjock- och ändtarmen.

– Det är dels en grupp av patienter som saknar nervsystem i nedre delen av tjocktarmen, vilket kallas för Hirschprungs sjukdom. Där behöver man ta bort den sista delen av tjocktarmen och skarva ner frisk tjocktarm till ändtarmsöppningen, en operation som ofta innebär nedsatt tarmfunktion för patienten senare i livet.

En av patienterna som vårdats på avdelningen är Tea, 1,5 år. Hon föddes med Hirschprungs sjukdom och är ibland på återbesök på Karolinska.

En av patienterna som vårdats på avdelningen är Tea, 1,5 år. Hon föddes med Hirschprungs sjukdom och är ibland på återbesök på Karolinska.

– Tea föddes med Hirschprungs sjukdom vilket man upptäckte ett dygn efter att hon fötts. Hon lades in på Astrid Lindgrens sjukhus och fick sin diagnos när hon var tre veckor gammal. Hon fick genomgå en operation här på Karolinska när hon var 6 veckor och har sedan dess varit på en del återbesök, berättar Teas mamma Nanna.

För Karolinska Universitetssjukhuset betyder rikssjukvårdsuppdraget att man nu kommer att kunna operera större volymer och därmed öka kvaliteten på vården.

– Rikssjukvårdsuppdraget bygger i grunden på att man centraliserar en kirurgisk åtgärd. Men villkoren för att få de här tillstånden omfattar att man både får ansvar för att planera, genomföra och att följa upp vården, säger Tomas Wester.

Att Karolinska Universitetssjukhuset nu kommer ta emot fler patienter inom diagnosgrupperna tror han kommer att öka möjligheterna att utveckla tekniken och upparbeta en bred kompetens. Det förväntas även att man bedriver forskning inom området.

– Det var ett av de områdena där vi skilde ut oss i utvärderingen av vilka sjukhus som skulle tilldelas riksuppdraget. Forskningsverksamheten granskades av två internationella experter som båda valde att rangordna Karolinska högst. Det är vi mycket glada för, säger Tomas Wester.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Cancer i tredje generationen

När Anita Wanngren fick veta att hon hade bröstcancer hade hennes mamma och mormor redan dött av samma sjukdom. Snart fann hon sig i samtal med släktingar hon inte träffat på många år för att ge ett jobbigt besked.

Att vårdas på sitt arbete

I 17 år hade Helena arbetat med cancerpatienter när hon plötsligt befann sig i en ny situation – hon blev själv cancerpatient. Med diagnosen kom flera funderingar. Skulle hon kunna ta emot hjälpen som hon gett andra, och möta kollegor i rollen som patient?

Lyssna på neopodden

Nu startar Neopodden från Karolinska universitetssjukhuset – Sveriges första poddserie om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn. Här möter vi olika perspektiv från såväl föräldrar som personal.

Öppen lösning för öppenvården

Med den stora flytten av öppen- och dagvård till nya lokaler på Eugeniavägen 3 får personal och patienter möta en ny miljö anpassad till ett nytt sätt att arbeta. – Det kommer att bli mindre spring mellan olika avdelningar, säger Annelie Liljegren som varit med och arbetat med projektet i tio års tid.

Minskat blodbehov vid ny lever

Från i snitt åtta blodpåsar per operation, till en. Dessutom både friskare patienter, mindre komplikationer och snabbare hemgång. Det är en utveckling som transplantationsenheten på Karolinska kan summera.

Forskning som förändrar livet för ryggmärgspatienter

Inom en rimlig framtid kommer det att finnas antingen läkemedel, eller en kombination av läkemedel och avancerad kirurgi, som kan ge ryggmärgsskadade patienter ett mer positivt läge, menar läkaren och forskaren Mikael Svensson.