Nytt uppdrag för avancerad barnkirurgi

2 maj, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: SUSANNA SKÖLD • FOTO: JENNIFER GLANS

Karolinska Universitetssjukhuset har fått rikssjukvårdsuppdraget att utföra vissa typer av barn- och ungdomskirurgi. För sjukhuset innebär det ett tillskott på 40–50 patienter per år och ett ansvar att driva och utveckla vården inom patientgrupperna vidare.

Det var i december som beslut fattades om att ett rikssjukvårdsuppdrag för vissa patientgrupper inom barn- och ungdomskirurgin skulle delas mellan Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Skånes Universitetssjukhus. I patientgruppen ingår barn med vissa typer av medfödda missbildningar så som diafragmabråck, missbildningar på matstrupen, bäckenbotten, tarm och urinvägar. Det är patientgrupper med mycket små volymer, men som vårdas under en längre period.

– Barnkirurgin är en relativt liten specialitet som utvecklades på 40-talet när man började kunna få nyfödda barn med större och svårare missbildningar att överleva. Man såg ett behov av att ha specialister och det har länge pågått en diskussion om behovet av att centralisera de här ovanligare diagnoserna som är komplexa och kräver lång kirurgisk erfarenhet, säger Tomas Wester, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Det finns sedan tidigare fyra barnkirurgiska kliniker som utfört de specifika operationerna. Nu kommer uppdraget fördelas på Karolinska och Skånes Universitetssjukhus. Syftet med rikssjukvårdsuppdraget är att möjliggöra för en högre kvalitet på vården.

– Att vi på Karolinska kommer kunna ta emot större volymer kommer att gagna patienterna och förhoppningsvis öka kompetensen hos specialistläkarna. Det kan leda till en bättre kvalitet, säger Tomas Wester.

Rikssjukvårdsuppdraget omfattar barnkirurgi inom tre specifika patientgrupper. Här ingår missbildningar på matstrupen där en operation görs när patienten bara är något eller några dygn gammal. Det andra tillståndet omfattar patienter med medfött diafragmabrock vilket innebär att man föds med ett hål i mellangärdesmuskeln.

– Det är en resurskrävande grupp som oftast har behov av intensivvård och i vissa fall av ECMO, en sorts hjärt- och lungmaskin, som upprätthåller andningen. Vi har en väldigt välutvecklad ECMO-avdelning i den nya sjukhusbyggnaden, vilket har varit en av orsakerna till att vi tilldelats uppdraget.

Den tredje patientgruppen som kommer tas emot inom ramen för rikssjukvårdsuppdraget innefattar patienter med missbildningar i tjock- och ändtarmen.

– Det är dels en grupp av patienter som saknar nervsystem i nedre delen av tjocktarmen, vilket kallas för Hirschprungs sjukdom. Där behöver man ta bort den sista delen av tjocktarmen och skarva ner frisk tjocktarm till ändtarmsöppningen, en operation som ofta innebär nedsatt tarmfunktion för patienten senare i livet.

En av patienterna som vårdats på avdelningen är Tea, 1,5 år. Hon föddes med Hirschprungs sjukdom och är ibland på återbesök på Karolinska.

En av patienterna som vårdats på avdelningen är Tea, 1,5 år. Hon föddes med Hirschprungs sjukdom och är ibland på återbesök på Karolinska.

– Tea föddes med Hirschprungs sjukdom vilket man upptäckte ett dygn efter att hon fötts. Hon lades in på Astrid Lindgrens sjukhus och fick sin diagnos när hon var tre veckor gammal. Hon fick genomgå en operation här på Karolinska när hon var 6 veckor och har sedan dess varit på en del återbesök, berättar Teas mamma Nanna.

För Karolinska Universitetssjukhuset betyder rikssjukvårdsuppdraget att man nu kommer att kunna operera större volymer och därmed öka kvaliteten på vården.

– Rikssjukvårdsuppdraget bygger i grunden på att man centraliserar en kirurgisk åtgärd. Men villkoren för att få de här tillstånden omfattar att man både får ansvar för att planera, genomföra och att följa upp vården, säger Tomas Wester.

Att Karolinska Universitetssjukhuset nu kommer ta emot fler patienter inom diagnosgrupperna tror han kommer att öka möjligheterna att utveckla tekniken och upparbeta en bred kompetens. Det förväntas även att man bedriver forskning inom området.

– Det var ett av de områdena där vi skilde ut oss i utvärderingen av vilka sjukhus som skulle tilldelas riksuppdraget. Forskningsverksamheten granskades av två internationella experter som båda valde att rangordna Karolinska högst. Det är vi mycket glada för, säger Tomas Wester.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.