Patienter på intensiven screenas med ny metod

21 februari, 2019

TEXT: LINN ALMERUD, FOTO: LINN ALMERUD, CARIN TELLSTRÖM

För många patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning är det viktigt att få uppföljning på mottagning för att bearbeta sina upplevelser. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Att vårdas på intensivvårdsavdelning kan för många vara en traumatisk upplevelse. Tillståndet är ofta livshotande, man är omgiven av märkliga ljud, kan vara kopplad till flera maskiner och befinna sig någonstans mellan nedsövt och vaket tillstånd.

– Att ligga på IVA är väldigt speciellt och det är många som har behov av att följa upp och bearbeta sina upplevelser. De problem man kan drabbas av efter vårdtiden är inte alltid självklara att känna igen för till exempel en läkare i öppenvården, säger Anna Milton, ST-läkare som forskar om just intensivvårdspatienter.

Uppföljning av IVA-patienter har vuxit fram på fler och fler sjukhus och rekommenderas efter tre månader, enligt Svenska Intensivvårdsregistret. Ungefär hälften av patienterna som vårdas på intensivvårdsavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna beräknas lida av fysiska, psykiska eller kognitiva besvär tre månader efter utskrivning.

Anna Miltons forskning handlar om hur man bäst ska kunna identifiera de patienter som är i behov av uppföljning på IVA-mottagningen.

– Riktlinjerna i Sverige och i många andra länder säger att uppföljning ska erbjudas de patienter som vårdats minst tre dygn på IVA. Men vi har sett att tiden man ligger på IVA inte är en riskfaktor för problem efter vårdtiden. Därmed hittar man inte alltid de individer med störst risk för problem om man enbart kallar dem som legat här i minst tre dygn, säger Anna Milton.

Hon har i sin forskning tagit fram ett screeninginstrument att använda på utskrivningsdagen från IVA.  Genom särskilda frågor försöker man fånga upp och bedöma patienten utifrån riskfaktorer som genererar olika poäng. Höga poäng ger högre risk att patienten ska drabbas av psykiska eller fysiska besvär och innebär därmed att patienten bör erbjudas uppföljning.

Studien har genomförts på tio centra i Sverige, Danmark och Holland.

– Med hjälp av den här tidiga screeningen kan man kalla patienter med hög risk för otillräcklig återhämtning till uppföljande besök. Det här har visat sig ge större chans att fånga upp dem som mår dåligt än med nuvarande metoder. Testet har också varit bra på att frikänna patienter. Får man låga poäng är risken väldigt låg att patienten behöver vår hjälp efter tre månader, säger Anna Milton.

Ett återbesök på IVA-mottagningen innebär att patienten får träffa både intensivvårdsläkare, sjuksköterska och fysioterapeut. De pratar igenom vad patienten var med om under sin tid på intensivvårdsavdelningen och kan gå en rundvandring i lokalerna.

– Intensivvårdspatienterna har ofta varit med om stora trauman. Den speciella miljön med ständiga larmljud, personal dygnet runt och varierande grad av nedsövning gör att patienterna kan ha minnen och hallucinationer som tagna ur sitt sammanhang kan verka väldigt otäcka.

Med hjälp av screeninginstrumentet har också uppföljningar börjat göras redan på vårdavdelningen. I ett pågående pilotprojekt besöker en intensivvårdssjuksköterska patienten på vårdavdelningen några dygn efter utskrivning från IVA för att bedöma om kontakt med exempelvis kurator eller psykolog behöver etableras direkt.

– Det har visat sig att vårdtiderna på IVA inte spelar så stor roll som man tidigare trott. Det känns jättekul att ha varit med och tagit fram de här instrumenten och jag ser fram emot att de så småningom ska kunna användas i klinisk praxis, säger Anna Milton.

FAKTA

På Intensivvårdsavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna vårdas cirka 1 000 patienter varje år. Ungefär 50 procent av dem beräknas lida av otillräcklig återhämtning tre månader efter intensivvård. Besvären delas in i fysiska, psykiska samt kognitiva besvär.

Riskfaktorerna som Anna Miltons screeninginstrumentet ska fånga upp på utskrivningsdagen vad gäller psykiskt mående är patientens ålder, symptom på depression eller nedstämdhet, frånvaro av socialt stöd samt traumatiska minnen från intensivvårdstiden. Screeningen för det fysiska måendet handlar om patientens fysiska funktion på utskrivningsdagen, bland annat om patientens hostkraft, behov av syrgas och hur självständigt patienten kan vända sig i sängen, ta sig upp från liggande till sittande samt sitta på sängkanten med eller utan stöd.

På Karolinska Solna finns sedan 2007 en mottagning som följer upp intensivvårdspatienter tre månader efter utskrivning.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.