SÄKERHETS-ORGANISATION FÖR MR PÅ KAROLINSKA

15 november, 2019

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

MR-kamerorna på sjukhuset blir fler och tekniken får nya användningsområden. Behovet av utbildning och enhetliga rutiner har därför ökat. 

Den 1 oktober bildades en säkerhetsorganisation för MR på Karolinska, som nu är ett av de första sjukhusen i Sverige som bygger upp en sådan.

Det inträffat mycket få allvarliga olyckor i Sverige

– MR-tekniken är inte omgärdad av samma rigorösa säkerhetskrav som till exempel röntgen. Till skillnad från röntgenstrålning finns inte några långsiktiga skadliga effekter av att vistas i ett starkt magnetfält. Tekniken är väldigt säker om man följer rutinerna, säger Love Engström-Nordin, MR-fysiker och en av dem som driver säkerhetsorganisationens arbete.

 

De risker som finns handlar om det oerhört starka magnetfält som finns i och kring kameran. Inga föremål av magnetisk metall får finnas i närheten – då dras de in mot kameran och kan skada personal och patienten som ligger där. Därför råder speciella krav på utrustningen kring en magnetkamera. Till exempel används rullstolar av plast.

 

– Det inträffar ibland små olyckor när mindre föremål, som hårnålar glömts och fastnar i kameran. Däremot har det inträffat mycket få allvarliga olyckor i Sverige, berättar Maria Liljeroth, även hon MR-fysiker och drivande i den nya organisationen.

Olyckan som inträffade på Sunderby sjukhus i Luleå nyligen väckte därför stor uppmärksamhet. En röntgensjuksköterska drogs in i kameran, fastnade och skadade sig illa.

 

MR är en bilddiagnostisk metod som har funnits sedan tidigt åttiotal är på frammarsch med nya möjliga användningsområden. MR används till exempel för identifiering och karakterisering av tumörer, nya sätt att visualisera biomarkörer för olika sjukdomar och metoder för att studera hur olika organ fungerar både vid hälsa och sjukdom. Det börjar också komma kombinerade tekniker med ultraljud, laser eller strålbehandling.

 

Idag finns det 27 MR-kameror på Karolinska. Bara i Huddinge har man gått från tre till åtta kameror på några år.

– Behovet av utbildning ökar. Speciellt då flytten till nya Karolinska medförde att fler personalgrupper arbetar kring och ibland i en MR-zon, säger Maria Liljeroth.

På Karolinska finns ett system med olika utbildningsnivå beroende på i vilken skyddszon man arbetar; i rummen intill MR-kameran, eller i själva kamerarummet.

 

– Alla som vistas i den här miljön behöver utbildning, även de som inte har direktkontakt med patienter, som städpersonal och väktare. Inte minst för att minska onödig oro, säger Love Engström-Nordin.

 

 

På Karolinska har det funnits ett behov av enhetliga rutiner för hur man ska hantera kirurgiska implantat, som kan vara magnetiska och ge brännskador om de inte hanteras rätt. Elektroniska implantat, som pacemakers, påverkas också av magnetfält, och måste ställas in på ett speciellt sätt innan en undersökning.

– Det är många yrkeskategorier som arbetar kring en MR-kamera. För att stärka säkerheten har vi använt en amerikansk modell och definierat tydligare roller. I varje verksamhet som arbetar med MR finns en triangel som arbetar ihop för säkerheten; ansvarig läkare (safety director), ansvarig sjuksköterska (safety officer), och en ansvarig fysiker (safety expert), säger Love Engström-Nordin.

MAGNETRESONANSTOMOGRAFI

MR, magnetresonanstomografi, är en diagnostisk undersökning för avbildning av kroppens mjukdelar, till exempel för att avgöra en tumörs exakta storlek och placering. Ingen joniserande strålning används. Tekniken bygger på en kombination av ett starkt elektromagnetiskt fält och radiovågor.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.