NY METOD FÖR ATT OPERERA HJÄRTSVIKT

29 oktober, 2019

TEXT: CATARINA THEPPER FOTO: JACK MIKRUT, DAGENS INDUSTRI

De första hjärtmuskelstärkande stimulatorerna har implanterats på Karolinska. Målet är en bättre livskvalitet för patienter med hjärtsvikt.

Två procent av befolkningen, cirka 200 000 svenskar, lever med hjärtsvikt. Det är ett tillstånd som blir vanligare med stigande ålder. Bland åttioåringar är det vanligare, uppåt tio procent har hjärtsvikt.

Hjärtsvikt kan bland annat leda till andfåddhet, trötthet och svårigheter med sömnen om det inte behandlas. Sjukdomen brukar gradvis försämras över tid och allt fler sjukhusbesök kan bli nödvändiga. Det är till exempel vanligt att hjärtsviktspatienter tvingas uppsöka akutmottagning för vätskedrivande medel när deras lungor samlat på sig vatten så att de får svårt att andas.

Om utvärderingen av våra operationer visar sig gynnsam skulle upp mot tusen svenskar per år kunna komma ifråga för den här behandlingen

Läkemedel hjälper många, men inte alla. För de patienter där läkemedelsbehandling inte fungerar och ultraljud kan visa att hjärtat verkligen är försvagat, kan en ny behandling nu bli aktuell.

Karolinska Universitetssjukhuset är det första sjukhuset i Norden som genomför den här sortens hjärtoperation. Den innebär att en liten dosa inplanteras under nyckelbenet på patienten, samtidigt som två elektroder förs genom blodbanan och fästs i hjärtat. Resultatet blir en hjärtmuskelstärkande stimulator som förstärker hjärtmuskelcellernas sammandragningar. Hjärtslagen blir då kraftigare och orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen.

Röntgenbild på inopereradhjärtmuskelstärkande stimulator. Foto: Jack Mikrut

Hjärtmuskelstärkande stimulator. Foto: Jack Mikrut

–  Det är en ganska enkel operation för en van pacemakerkirurg, förklarar Marcus Ståhlberg, hjärtläkare vid Tema Hjärta och Kärl.

Patienten behöver inte sövas; ingreppet görs med lokalbedövning och bröstkorgen behöver inte öppnas. Tekniken är inte ny. I Tyskland har man genomfört den här typen av operationer under flera år.

Marcus Ståhlberg. Foto: Catarina Thepper

–  Men det var först förra året, 2018, som en klinisk studie kunde visa på en bra effekt. Besvär som förknippas med hjärtsvikt minskade hos patienterna som genomgått operationen. Bland annat förbättrades deras kondition och sömn, och färre visade tecken på depression, säger Marcus Ståhlberg.

Patienternas akuta besök minskade också, som förutom att de är plågsamma, också är mycket resurskrävande för vården.

– Om utvärderingen av våra operationer visar sig gynnsam skulle upp mot tusen svenskar per år kunna komma ifråga för den här behandlingen, säger Marcus Ståhlberg.

Hittills har två patienter opererats med den nya metoden på Karolinska.

–  Bägge mår bra efter operationen, men det är för tidigt att säga något om hur deras livskvalitet påverkas ännu.

 

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

På Tema Hjärta och Kärl, plan 11 i Solna, står perifera kärlsjukdomar i fokus. Som ”fönstertittarsjukan” det vill säga nedsatt cirkulation i benen, och aorta-aneurysm. Kärlen som opereras här finns alla utanför hjärtat och hjärnan. Inom patientområdet arbetar bland andra läkare/kärlkirurger, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

Alexandras saga blev sann

Alexandras saga blev sann

19 år gammal får Alexandra Saga plötsligt fruktansvärda magsmärtor. Diagnosen blir äggstockscancer. Trots friskförklaring kommer cancern tillbaka, sju år senare. Där och då hotas drömmen om att bli mamma.

Flyttblogg #2 Huddinge

Flyttblogg #2 Huddinge

BLOGG. Bloggarna stämmer av teoretiska flöden med verkligheten, bestämmer färg och form på anestesikommoder och lär sig den ädla konsten att hänga upp en skylt.