Minskat blodbehov vid ny lever

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Från i snitt åtta blodpåsar per operation, till en. Dessutom både friskare patienter, mindre komplikationer och snabbare hemgång. Det är en utveckling som transplantationsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset kan summera tack vare nya rutiner vid levertransplantationer.

Under många år, ända sedan landets första levertransplantationer genomfördes i Huddinge år 1984, har operationer där levern varit inblandad krävt stora blodtransfusioner och långa sjukhusvistelser för patienten. I dag är läget ett annat.

– Patienten kan väckas redan på operationsbordet, sätta sig på sängkanten samma dag, börja stå och till och med börja gå dagen därpå!

Det säger Anna Januszkiewicz, överläkare i anestesi och Funktionsenhetschef för Transplantation, Anestesi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Tillsammans med ett team av narkosläkare, narkossjuksköterskor och kirurger – alla med specialinriktning transplantation, har hon tagit fram ett nytt arbetssätt för levertransplantationer. Det innehåller riktlinjer och rutiner som ger friskare patienter snabbare, liksom patienter som mår bättre genom hela operationen, och till råga på allt med betydligt minskat behov av blodtransfusioner som följd. I snitt har behovet av blodpåsar under levertransplantationer minskat från åtta till en. Och bra kan bli bättre, målet är att komma ner till noll påsar.

Men Anna Januszkiewicz har inte behövt uppfinna hjulet på nytt. I förändringen som teamet har genomfört har forskningsresultat från andra länder använts och sammanfogats med vården på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Tänket kring leversjuka patienter har ändrats drastiskt de senaste 15 åren, förklarar Anna Januszkiewicz förändringen.

Det nya arbetssättet ger bättre livskvalitet för patienten

Tidigare gavs leversjuka patienter väldigt ofta extra blodprodukter i förebyggande syfte. Men forskning visade att det blod som tillförs patienter under levertransplantationer leder till längre sjukhusvistelse, fler komplikationer och en risk för försämrad patientöverlevnad.

– Oddsen för att behålla den nya levern kan alltså vara sämre för de patienter som får mycket blodtransfusioner, förklarar Anna Januszkiewicz.

Lådan som transporterar den lever som ska transplanteras.

På flera sjukhus runtom i världen gick därför funderingarna kring hur levertransplantationer skulle kunna ske med mindre blodtillförsel. Under början av 2000-talet kom forskning som visade att kroppen har ett sinnrikt, väldigt komplicerat samspel, oavsett om levern är frisk eller sjuk. Forskarna såg nämligen att den känsliga balansen mellan blodproppar och blödning, alltså leverns förmåga att påverka koagulation och antikoagulation, bibehålls även på leversjuka personer. Det som var uppseendeväckande var att även en sjuk lever klarar av att sköta de många viktiga rollerna i det samspelet.

– Om en lever är sjuk påverkas i de flesta fall de båda funktionerna jämnmycket, med bibehållen balans. Samtidigt är just den balansen i levern väldigt skör, och många faktorer kan rubba den, exempelvis när blodprodukter tillförs endast i förebyggande syfte, förklarar Anna Januszkiewicz som för drygt 10 år sedan började samla in forskningsresultaten.

Tack vare ett gemensamt arbete kunde teamet på levertransplantationsenheten år 2011 lyfta in resultaten från studierna i sin egen verksamhet, och börja tillämpa nya, strikta riktlinjer för tillförsel av både blod och vätska under operationerna.

Därefter har blodbehovet på transplantation dalat kraftigt. Innan dess, mellan åren 2005 och 2009 tillfördes patienterna i snitt 8 påsar blod, en siffra som direkt sjönk till tre påsar, för att i dag alltså vara nere på i snitt 1 påse per levertransplantation.

Till sin hjälp har teamet medicinskteknisk utrustning som under pågående operation talar om exakt hur koaguleringen av blodet fungerar hos patienten på operationsbordet. En annan faktor är blodprover och snabba laboratoriesvar som hela tiden ger teamet en bild av koncentrationerna av olika ämnen i patientens blod. Något som tillsammans med den kliniska bilden och en avancerad övervakning av hjärtfunktionen ger kirurger, sjuksköterskor och anestesiläkare den information som krävs för att komma fram till exakt hur mycket blod och vätska patienten behöver för att må som bäst under och efter operationen.

– När patienterna blöder mindre blir de mer stabila, mår bättre och är möjliga att väcka direkt efter operationen. Det gör att så kallad postoperativ vård på intensivvårdsavdelningen, efter operationen, blir kortare och oftast går patienterna till vårdavdelningen redan dagen efter. Tack var det nya arbetssättet har komplikationerna minskat drastiskt. Dessutom kommer de hem snabbare, normalt efter bara tio dagar, när det tidigare kunde ta många veckor, säger Anna Januszkiewicz som är stolt över vad teamet har åstadkommit:

– Det nya arbetssättet ger bättre livskvalitet för patienten, kortare sjukhusvistelser och kortare sjukskrivningar. Patienterna är nöjda, och vi själva älskar vår verksamhet. Folk vill gärna jobba med levertransplantationer, trots att det kan vara tungt ibland med väldigt långa pass.

Fakta transplantation av lever

  • Två sjukhus i landet gör levertransplantationer, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
  • Teamet som jobbar under levertransplantationerna på Karolinska består av 1 narkosläkare, 2 narkossjuksköterskor, varav en är inskolad just för levertransplantationer, operationssjuksköterska och undersköterska. Vid operation på ett litet barn eller väldigt sjuk patient används 2 narkosläkare och 2 erfarna narkossjuksköterskor. 3 kirurger opererar och ytterligare 2 kirurger ansvarar för att förbereda organet samt operationssjuksköterska och undersköterska.
  • Operationstiden kan variera mellan 3 till 12 timmar. Längden beror på om det finns sammanväxningar, avvikande anatomi eller på hur sjuk patienten är.
  • Cirka 20-25 personer står ständigt i kö för en ny lever, med en kötid som kan variera mellan allt från några timmar upp till ett år. Hittills i år har teamet på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge hjälpt 57 personer till en ny lever – och ett nytt liv.
  • Tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg tar Karolinska i Huddinge hand om levertransplantationspatienter från hela landet.
  • Den allra första levertransplantationen som genomfördes i Sverige skedde innanför Huddinges då relativt nygjutna betongväggar, år 1984. Sedan dess har mer än 1 600 levertransplantationer gjorts på Karolinska. Förra året var siffran 93 personer, varav 83 vuxna och 10 personer under 18 år.
  • I snitt sätts 2 patienter per vecka upp på Karolinskas väntelista för att få ny lever. Varje patient diskuteras av transplantationskirurger, hepatologer och anestesiologer. Först när dessa är eniga om att det är dags för patienten att få ny lever tas patienten upp på väntelistan. Därefter är det sjukdomstillstånd, blodgrupp och leverns storlek som bestämmer vem som ska få en ny lever i samband med ett organerbjudande.
  • Någon övre åldersgräns för att få en ny lever finns inte, det är snarare den biologiska ålder som styr:

– Man tänjer gränserna mer och mer och accepterar både äldre och sjukare patienter. Nyligen hade vi en 72-åring inne. Det handlar om att patienten ska orka med operationen, och orka tillfriskna. Chansen till överlevnad efter fem år bör vara minst 50-procentig, säger Anna Januszkiewicz, Funktionsenhetschef för Transplantation Anestesi på Karolinska i Huddinge.

  • Levertransplantationer är alltid akuta och kan ske när som helst på dygnet. Transplantationsteamen går därför i beredskap och kallas in när en patient kan matchas ihop med lämplig lever.
  • Det kan innebära långa pass, 24 timmar eller mer eftersom man kan bli kallad precis när man kommit hem från jobbet de dagar man går jour. Men det är fantastiskt roligt och vi är väldigt stolta över vår verksamhet, säger Anna Januszkiewicz.
  • I dag är siffran för överlevnad ett år efter en levertransplantation 95 procent, och 85 procent efter fem år.

– De här patienterna har ingen annan utväg. Får de ingen ny lever så dör de. Därför är det så fantastiskt att få se sina patienter med en ny lever, efter att ha varit jättesjuka. Särskilt med små barn är det en otrolig belöning för oss att se att det går bra, konstaterar Anna Januszkiewicz.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Uppdrag: Den andliga vården i vården

En före detta militärpräst och församlingspräst har det stora och viktiga uppdraget att ta hand om den ”andliga vården i vården” på sjukhuset. Ett jobb där ingen arbetsdag är den andra lik.

Spenat kan förbättra din hälsa

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Rubrikerna om norra Europas största sjukhus

Öppnandet av ett nytt sjukhus får man vara med om en gång under en livstid, brukar det sägas. Men det finns medarbetare på Karolinska som har upplevt det förr. Följ med tillbaka till 1972 då mycket känns igen.

Tombstone Blues från sjätte våningen

När käkbenet knäckte till blev det starten på en lång och smärtsam sjukhusvistelse för konstnären Håkan Wennström. På sitt rum byggde han upp en ateljé och nyligen utvecklades målningarna till boken Tombstone Blues från sjätte våningen.