Lyssna på neopodden

18 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: DAVID GROSSMAN • FOTO: ANNAKLARA MARTIN-LÖF, PETTER COHEN

Neopodden från Karolinska universitetssjukhuset – Sveriges första poddserie om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn. Här möter vi olika perspektiv från såväl föräldrar som personal.

Tio procent av alla barn som föds är i behov av neonatalvård efter förlossningen. Många föräldrar som kommer med sitt barn till neonatalvården vet dock väldigt lite om vad det innebär att vårdas på sjukhus som nyfödd. Därför startar Karolinska universitetssjukhuset Sveriges första poddserie om neonatalvård.

– Vi vill göra föräldrarna delaktiga i vården och göra det möjligt för dem att aktivt delta i medicinska beslut kring deras barn. För att möjliggöra detta behöver vi öka kunskapen hos föräldrar om det sjuka barnets behov säger Boubou Hallberg, patientområdeschef för Patientområde sjuka nyfödda barn.

– För många föräldrar är för tidig födsel en mycket omvälvande händelse. Sjukvårdens men också andra föräldrars erfarenheter kan utgöra ett viktigt stöd för de nya familjerna för att orientera sig i en ny verklighet säger Karl Rombo, som medverkar i ett av de första programmen och som är vice ordförande för Svenska Prematurförbundet

I en av poddarna möter ni Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig och Kajsa Bohlin, överläkare och neonatolog på Karolinska universitetssjukhuset. De berättar om hur neonatalvården och synen på för tidigt födda barn förändrats.

Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig och Kajsa Bohlin, överläkare och neonatolog på Karolinska universitetssjukhuset

– När jag började arbeta med tidigt födda barn för 20 år sedan var det inte givet att involvera föräldrarna. Nu är föräldrarna en del av teamet och vi ser mer individen och det enskilda barnets behov, säger Kajsa Bohlin.

I ett annat avsnitt  följer vi Veronica Hansson, specialsjuksköterska på neonatalavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset. Hon berättar om varför hon sökt sig till detta speciella och utmanande arbete, och hur det är ta hand om barn som är extremt tidigt födda.

– Jag hade ingen aning om att man kunde göra så mycket, att man kunde rädda så små barn, berättar Veronica om den första tiden på neonatalen.

Veronica Hansson, specialsjuksköterska på neonatalavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset

Stark eller svag? – Att bli pappa på Neonatalavdelningen

Hur tar man sig igenom den krisreaktion som många föräldrar upplever när ett barn föds mycket för tidigt, och vilket stöd behöver man som pappa i neonatalvården?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska
Gäster: Karl Rombo, prematurförälder och vice ordförande Svenska Prematurförbundet. Olga Bebenek och Sandra Land, specialistsjuksköterskor i neonatal omvårdnad som skrivit en magisteruppsats om pappors behov av stöd för att delta i barnets omvårdnad på neonatalavdelning.

När vattnet går alldeles för tidigt

När Lina och Gustaf väntade sitt första barn gick det inte riktigt som planerat. I den tjugonionde graviditetsveckan gick fostervattnet och Lina fick komma till avdelningen för antenatalvård i Huddinge.

Neopodden- alla avsnitt

I podden får du möta vårdpersonal, föräldrar, tidigare patienter och forskare. Här hittar du alla avsnitt till Neopodden. Fler kommer successivt.

Läs mer

Lyssna på alla poddavsnitt

Poddarna kan laddas ned från karolinska.se/neopodden samt från iTunes, Podbean, Spotify och GooglePlay. Nya avsnitt tillkommer successivt.

 Läs mer om Svenska Prematurförbundets verksamhet på www.prematurforbundet.se

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

På Tema Hjärta och Kärl, plan 11 i Solna, står perifera kärlsjukdomar i fokus. Som ”fönstertittarsjukan” det vill säga nedsatt cirkulation i benen, och aorta-aneurysm. Kärlen som opereras här finns alla utanför hjärtat och hjärnan. Inom patientområdet arbetar bland andra läkare/kärlkirurger, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

Alexandras saga blev sann

Alexandras saga blev sann

19 år gammal får Alexandra Saga plötsligt fruktansvärda magsmärtor. Diagnosen blir äggstockscancer. Trots friskförklaring kommer cancern tillbaka, sju år senare. Där och då hotas drömmen om att bli mamma.

Flyttblogg #2 Huddinge

Flyttblogg #2 Huddinge

BLOGG. Bloggarna stämmer av teoretiska flöden med verkligheten, bestämmer färg och form på anestesikommoder och lär sig den ädla konsten att hänga upp en skylt.