Lyssna på neopodden

18 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: DAVID GROSSMAN • FOTO: ANNAKLARA MARTIN-LÖF, PETTER COHEN

Neopodden från Karolinska universitetssjukhuset – Sveriges första poddserie om sjuka nyfödda och för tidigt födda barn. Här möter vi olika perspektiv från såväl föräldrar som personal.

Tio procent av alla barn som föds är i behov av neonatalvård efter förlossningen. Många föräldrar som kommer med sitt barn till neonatalvården vet dock väldigt lite om vad det innebär att vårdas på sjukhus som nyfödd. Därför startar Karolinska universitetssjukhuset Sveriges första poddserie om neonatalvård.

– Vi vill göra föräldrarna delaktiga i vården och göra det möjligt för dem att aktivt delta i medicinska beslut kring deras barn. För att möjliggöra detta behöver vi öka kunskapen hos föräldrar om det sjuka barnets behov säger Boubou Hallberg, patientområdeschef för Patientområde sjuka nyfödda barn.

– För många föräldrar är för tidig födsel en mycket omvälvande händelse. Sjukvårdens men också andra föräldrars erfarenheter kan utgöra ett viktigt stöd för de nya familjerna för att orientera sig i en ny verklighet säger Karl Rombo, som medverkar i ett av de första programmen och som är vice ordförande för Svenska Prematurförbundet

I en av poddarna möter ni Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig och Kajsa Bohlin, överläkare och neonatolog på Karolinska universitetssjukhuset. De berättar om hur neonatalvården och synen på för tidigt födda barn förändrats.

Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig och Kajsa Bohlin, överläkare och neonatolog på Karolinska universitetssjukhuset

– När jag började arbeta med tidigt födda barn för 20 år sedan var det inte givet att involvera föräldrarna. Nu är föräldrarna en del av teamet och vi ser mer individen och det enskilda barnets behov, säger Kajsa Bohlin.

I ett annat avsnitt  följer vi Veronica Hansson, specialsjuksköterska på neonatalavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset. Hon berättar om varför hon sökt sig till detta speciella och utmanande arbete, och hur det är ta hand om barn som är extremt tidigt födda.

– Jag hade ingen aning om att man kunde göra så mycket, att man kunde rädda så små barn, berättar Veronica om den första tiden på neonatalen.

Veronica Hansson, specialsjuksköterska på neonatalavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset

Stark eller svag? – Att bli pappa på Neonatalavdelningen

Hur tar man sig igenom den krisreaktion som många föräldrar upplever när ett barn föds mycket för tidigt, och vilket stöd behöver man som pappa i neonatalvården?

Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska
Gäster: Karl Rombo, prematurförälder och vice ordförande Svenska Prematurförbundet. Olga Bebenek och Sandra Land, specialistsjuksköterskor i neonatal omvårdnad som skrivit en magisteruppsats om pappors behov av stöd för att delta i barnets omvårdnad på neonatalavdelning.

När vattnet går alldeles för tidigt

När Lina och Gustaf väntade sitt första barn gick det inte riktigt som planerat. I den tjugonionde graviditetsveckan gick fostervattnet och Lina fick komma till avdelningen för antenatalvård i Huddinge.

Neopodden- alla avsnitt

I podden får du möta vårdpersonal, föräldrar, tidigare patienter och forskare. Här hittar du alla avsnitt till Neopodden. Fler kommer successivt.

Läs mer

Lyssna på alla poddavsnitt

Poddarna kan laddas ned från karolinska.se/neopodden samt från iTunes, Podbean, Spotify och GooglePlay. Nya avsnitt tillkommer successivt.

 Läs mer om Svenska Prematurförbundets verksamhet på www.prematurforbundet.se

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.