LIV EFTER DÖDEN FÖR KAROLINSKAS PLASTHANDSKAR

10 juni, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

På Karolinskas båda sajter produceras sammantaget 5 200 ton avfall varje år. Bara 23 procent material återvinns. Något som till stor del beror på riskerna för kontaminering. Men att tänka rätt från början, redan i beställningsledet, och dessutom tänka på produkterna vi använder som cirkulära, var temat på årets första miljömöte nyligen. Miljöavdelningen stod som värd, med möten i vardera Huddinge och Solna.

– 

Föreläsare var miljöspecialisten Linn Lindfred som berättade om principerna kring cirkulär ekonomi. Enkelt uttryckt är det motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin som råder idag. Istället för att tillverka, köpa, använda och sedan kasta sakerna, utnyttjar man i cirkulär ekonomi allt som tillverkats så länge det går. När sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska avfallet. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt.

– I dag utgör industriellt avfall 50 procent av världens totala avfall. Vi kommer inte att nå FN:s klimatmål om vi inte rör oss mot cirkulär ekonomi, konstaterade Linn Lindfred.

Just i sjukhusmiljöer, där engångsmateriel är tacksamt att använda för att mota aggressiva bakterier i grind, är det dock svårare att tänka cirkulärt.

– Men det finns många möjligheter. Vi kan tänka på att böja den linjära modellen lite, mot cirkulär ekonomi. Kanske titta på vissa engångsmateriel, maskiner och utrustning, konstaterade hon.

Foto: Anders Nordeman

Exempelvis finns det numera nedbrytbara blöjor och liknande materiel. En annan möjlighet är att titta på hur verksamheterna kan öka nyttjandegraden på sina maskiner, dela utrymmen, återbruka maskindelar och liknande, berättade Linn Lindfred som menade att inköpare redan i inköpsprocessen behöver tänka om.

– Måste vi äga, kan vi hyra? Eller köpa återbrukat? Är grejerna vi köper återvinningsbara eller nedbrytningsbara, frågade hon sig.

Hon pekade även på möjligheten att titta på sjukhuset och den egna verksamheten i ett större perspektiv, där Karolinska kan ses som en del i ett stort kugghjul.  Där möjligheter finns för samarbeten mellan olika sjukhus och leverantörer, i synnerhet mot bakgrund av de möjligheter som digitaliseringen ger.

– Där tittar man just nu på hur lagar kan ändras så att förutsättningarna ges. Så den här medvetenheten kommer allt mer. Det viktiga är att tänka hur man gör sedan, hur ser det ut i nästa livscykel för den här produkten, sa Linn Lindfred.

Miljöavdelningen passade även på att dela med sig av positiva exempel på miljöarbetet på Karolinska. För närvarande pågår undersökningar för att starta upp returen.nu på nytt, en hemsida för återanvändning av möbler och förbrukningsmateriel internt på sjukhuset. Ett steg mot en mer cirkulär ekonomi för Karolinska.

Ett projekt som nyligen gick i mål rör engångsplast, av typen handskar, sprutor och medicinkoppar, som i stället för att kastas skulle kunna återvinnas och återanvändas som råvara.

– Mattindustrin var väldigt intresserade, eftersom det ofta rör sig om väldigt bra plaster som vi använder i våra produkter, förklarade Ewa Frank, Miljöavdelningen, som har lett projektet från Karolinskas sida. Övriga deltagande sjukhus var Länssjukhuset Ryhov, Östersunds sjukhus och Universitetssjukhuset Örebro.

Ett krux är att infektionsavfall enligt Socialstyrelsens regler inte får deponeras före behandling. Projektet gick därför på två spår. Dels tittade man på möjligheten att producera mattor av avfallet, i detta fall icke kontaminerade produkter, något som gick utmärkt. Och dels tittade man på om det gick att behandla avfallet på ett sätt som helt uteslöt risken för kontaminering. Något som testades både med hjälp av ozon och autoklavering, och som också det gick bra.

– Golvföretagen är väldigt intresserade av att producera återvunna golv med vår typ av plast, de menar att de kan lita på material med medicintekniska kvaliteter efter sterilisering, konstaterade Ewa Frank.

I dag är det ännu inte klart när och om projektet fortsätter, och den fråga som i så fall måste lösas är vart behandlingsanläggningen ska finnas. Eftersom den är skrymmande, kräver arbetskraft och kostar en del pengar, så frågan är vem som ska stå för kostnaden.

Katarina Ask.

Katarina Ask från Miljöavdelningen tipsade även om saker som alla verksamheter kan tänka på. Som att beställa plastförkläden gjorda av sockerrör, där klimatpåverkan är en tredjedel som stor som vanliga plastförkläden.

– Här behöver vi få in ruljangsen och visa leverantören att vi vill ha just dessa förkläden, sa Katarina Ask som även tipsade om en ny tjänst i Solna: Där har nämligen Service och Logistik en vaktmästare anställd för att stötta verksamheter med felanmälan av möbler, samt att sköta om ett litet möbelförråd. Tjänsten beräknas att föregående år, då den startade, ha sparat in drygt 10 miljoner kronor för sjukhuset i reklamationer. Förhoppningen är att samma sak ska kunna skapas för den nya sjukhusbyggnaden O-huset i Huddinge.

Enligt Miljöavdelningens Katarina Ask och Jens Dahlsköld finns det möjlighet att ”böja” den linjära ekonomin på sjukhuset, mot mer cirkulär ekonomi.

Jens Dahlsköld.

– Man kan titta både bakåt och framåt. Ända tills nyligen fanns exempelvis engångssaxar att beställa, som är cirka 600 gånger mer klimatbelastande än flergångssaxar. I dag finns de inte att köpa löst från Medicarrier. Så för de cirkulära delarna är Sterilcentralen en guldgruva, sa Jens Dahlsköld.

– Samtidigt fanns det förr flergångsprodukter inom monitoreringssystemen, som elektroder och liknande. I dag är det mesta engångsartiklar. Det tittar vi närmare på just nu. Frågan man kan ställa sig är om det finns en patientsäkerhetsaspekt eller om det är en miss att engångsartiklar har införts så brett, frågade sig Katarina Ask.

 

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.