”GPS” för kirurger minskar komplikationer

Adrian Elmi Terander, bitr överläkare vid operationsbordet i hybridlabbet på Neurocentrum där navigationsutrustning och 3D-röntgen används för ryggradsoperationer, än så länge i kliniska studier.

Adrian Elmi Terander, bitr överläkare i hybridlabbet på Neurocentrum där navigationsutrustning och 3D-röntgen används för ryggradsoperationer, än så länge i kliniska studier.

Som en GPS för att kunna navigera rätt i ryggraden. Så beskrivs tekniken i det nya hybridlabbet på Karolinska Universitetssjukhuset som invigdes under onsdagen. Med hjälp av tekniken, som Karolinska är först i världen med att använda, utförs ryggradsoperationer betydligt säkrare än tidigare.

– Tidigare användes röntgenbilder för att hitta rätt i ryggraden under operationen. Med den nya tekniken förenar vi den visuella bilden av ryggraden, med röntgenbilder, och lägger ihop dem, förklarade biträdande överläkare Adrian Elmi Terander vid neurokirurgiska kliniken det nya hybridlabbet.

Med den nya tekniken tas högupplösta, tredimensionella röntgenbilder direkt på operationsbordet och kombineras med rörliga livebilder i realtid, som kirurgen ser medan operationen pågår.

Tekniken används just nu vid kliniska studier på patienter som behöver ryggradsstabiliserande kirurgi, som skolioser, diskbråck, kotglidningar i ländryggen och liknande diagnoser, för att korrigera anatomin och lindra smärta.

Själva hybridlabbet består av ett vanligt operationsbord vid vilken rörlig röntgenutrustning med fyra kameror är monterad, liksom en stor bildskärm. Det ger möjligheten att planeras ingreppet enklare, checka av att det görs på rätt ställe, med möjlighet till korrigering, vilket ger ett bra arbetsflöde.

– Det är som en GPS-utrustning för kirurgi, som gör det lättare att hitta rätt, konstaterade Adrian Elmi Terander.

Hybridlabbet är välkommet enligt överläkare Karl Åke Jansson, ortopedkliniken, en av 50-talet medarbetare som deltog i invigningskalaset:

–  För oss innebär det effektivare och säkrare kirurgi med färre komplikationer för patienten. Utan den här tekniken skulle vi ha cirka 10 procent re-operationer, så för oss som utför större och mer komplicerad kirurgi ger det här betydligt större trygghet än tidigare, säger Karl Åke Jansson.

Utvecklingen sker inom ramen för ett samarbetsavtal mellan Karolinska och Philips kring innovativ medicinsk teknik, för bästa patientnytta.

Bandklippning med Ronald Tabaksblat, Philips, Adrian Elmi Terander och Melvin Samsom, båda Karolinska.

Läs mer om den nya tekniken i artikel här i Kmagasin: Först med ny 3D-teknik

Text och foto: Carin Tellström

Patientsamverkan eller patientmedverkan?

Maria Wiklund Karlsson är sedan 15 år tillbaka ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm. Amazona är Sveriges första och största patientorganisation inom cancerområdet.

”Jag har en lång och bra erfarenhet av ett otroligt fint samarbete med i första hand onkologkliniken inom Karolinska Universitetssjukhuset. Nu bedriver vi i Bröstcancerföreningen Amazonas också ett samverkansarbete tillsammans med sjukhuset.

Vad menar jag med det? Viktigt att förstå är att det är stor skillnad mellan samverkan och medverkan. Det traditionella samarbetet mellan sjukvård och patienter har snarare handlat om patientmedverkan istället för samverkan. D v s sjukvården informerar om det som händer inom sjukhuset och patienternas möjligheter till påverkan blir nästintill obefintlig. Detta är tyvärr alltför vanligt förekommande även idag. Det är alltid någon annans bord när det är något som inte stämmer med patienternas förväntningar. Det är inte heller helt enkelt för patientrepresentanter att förstå sjukvårdens struktur och hur besluten fattas. Ofta handlar det ju om bristande resurser.

Ett bra patientsamarbete utgår ifrån patienternas behov och perspektiv. Inte från sjukvårdens. Viktigt i samarbetet är att man följer några enkla regler och dessa är:

Patienternas förväntningar och krav ska vara väl förankrade inom patientorganisationen.

Se till att patientorganisationen aldrig hamnar i någon gisslansituation.

Samla och strukturera alla patienternas önskemål på ett överskådligt sätt.

Patienternas erfarenheter samlas bäst genom att patientrepresentanter leder patientrådet. Detta råd bör alltid utgå ifrån patientens perspektiv. Inte från vårdens. Då blir fokus fel. Många enkla förbättringar kan göras genom att ta del av patienternas förslag.

Som patientrepresentant talar man aldrig om sin egen sjukdom vid möten med sjukvården.

Undvik diskussioner om komplementär medicin.

Vad har vården att vinna på att ha ett bra samarbete med patientrepresentanter? Väldigt mycket skulle jag vilja säga. Vi ser ofta olika saker. För patienterna är inte de tekniska lösningarna i första hand så viktiga. För oss handlar det mer om praktiska saker, kontinuitet, tillgänglighet, väntetider, bemötande, tillfrisknande, överlevnad, m.m. Det är ju patienterna som är vårdens kunder och att inte samla in våra erfarenheter är ungefär som att ha ett företag utan att ta hänsyn till kundernas önskemål. Sådana företag blir ofta kortlivade.

Karolinska har sedan många år tagit ett stort ansvar för patientsamverkan. Jag leder patientrådet och vår förening finns representerad i ledningsgrupp, i arbetsgrupper, i vårdprogramgrupper med mera. En stor anledning till detta goda samarbete är den fina relation vi har haft till onkologkliniken under väldigt många år. Vi har ett gemensamt erfarenhetsutbyte såtillvida att läkarna från Karolinska regelbundet kommer och träffar patienterna i aktuella ämnen på vårt kansli. Totalt genomför vi ett 70-tal sådana temamöten varje år. Därtill ett antal olika kurser för att underlätta tillfrisknandet efter en tuff cancerbehandling. Förhoppningsvis underlättar informationsutbytet en hel del även för vårdpersonalen på Karolinska. Eftersom många frågor kan besvaras i större grupper slipper man svara på dessa frågor från varje enskild patient.

Vi bedriver sedan många år en omfattande verksamhet för kvinnor som lever med spridd bröstcancer där sjukdomen inte längre är botbar. Att dessa kvinnor regelbundet får träffa forskare och onkologer från Karolinska är ett mycket uppskattat inslag i vår verksamhet. Patienterna är på hemmaplan och de bestämmer hela innehållet i dessa temamöten. En fråga leder till fler frågor och både patienter och vårdpersonal får på detta sätt lära sig mycket. Totalt genomgår ca 3 500 bröstcancerpatienter BCF Amazonas program varje år.

Min uppfattning är att samarbetet berikar båda parter och jag ser fram emot ett ännu starkare samarbete i framtiden. Vi har alla allt att vinna på ett gott samarbete.”

Maria Wiklund Karlsson, ordförande bröstcancerföreningen Amazona
www.amazona.se

Familjecentrerad neonatalvård ledande i Europa

I en nyligen publicerad studie som jämfört föräldranärvaro på sjukhus i Europa är Karolinska Universitetssjukhuset bäst med i snitt 22 timmar närvaro per dygn. Karolinska hamnar också högt när det gäller hud-mot-hudvård med i snitt 8 timmar per dygn. Möjligheten för föräldrar att övernatta på avdelningen var den enskilt viktigaste faktor för att etablera närhet mellan barn och förälder. Svenska pappor stack ut i studien genom att vara de mest närvarande papporna.

– För oss är det viktigt att så tidigt som möjligt involvera föräldrar i vården, det handlar om att stärka dem i sitt föräldraskap och bli experter på att se och tolka sina barns behov säger Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig för patientområdet Sjuka nyfödda barn.

Möjlighet till övernattning erbjuds alla föräldrar till barn som vårdas inom patientområdet Sjuka nyfödda barn på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Närkontakt, speciellt hud-mot-hudvård, mellan förälder och barn är viktigt och särskilt viktigt för för tidigt födda barn, då det stödjer barnens utveckling och anknytning till föräldern. Just när det gäller föräldranärvaron så var vi på Karolinska Universitetssjukhuset i topp i Europa vilket är ett tydligt kvitto på att vårt arbete är framgångsrikt säger Boubou Hallberg, patientområdeschef Sjuka nyfödda barn.

Läs mer om den familjecentrerade vården, möt föräldrar och vårdpersonal: Med sikte på bästa möjliga start.

Läs mer: Studien som jämförde föräldranärvaro och hud-mot-hudvård på totalt 11 neonatalavdelningar i totalt 6 europeiska länder är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13798/epdf

Mer om patientområde Sjuka nyfödda barn

Här vårdas varje år 2500 sjuka nyfödda och för tidigt födda barn. Dessutom tas 200 utomläns-/utlandspatienter emot för högspecialiserad vård. Verksamheten är Nordens största regioncentrum för nyfödda barn och deras familjer. Man ansvarar för den högspecialiserade vården av mycket för tidigt födda barn (före graviditetsvecka 32), respiratorvård och kylbehandling samt är en nationell resurs inom neonatal barnkirurgi, njur-, och leversjukdomar, hjärnskador och medfödda ämnesomsättningsfel.

Första ingreppet i ny hybridsal

hybridsal_AR

Överläkaren Andreas Rück är nöjd med möjligheterna de nya hybridsalarna ger. Foto: Carin Tellström

Ett team på Karolinska har genomfört första ingreppet i en hybridsal i nya sjukhusbyggnaden i Solna.

Förra veckan opererades en patient för första gången i en av de nya och moderna hybridsalarna i nya sjukhusbyggnaden, Solna. Det är första gången salen användes som hybridsal i samband med att en aortaklaffprotes sattes in i ett slående hjärta.

Hybrid innebär i det här fallet att läkarna använder både fullvärdig operationsutrustning och röntgen, till exempel kan en hjärtkirurg och en kardiolog nu operera samtidigt.

Vid ingreppet implanterades en aortaklaffprotes genom ett hål till vänster på bröstkorgen och vidare ner genom hjärtspetsen. Detta gjordes på ett slående hjärta i samarbete mellan kardiologer och hjärtkirurger.

– Ingreppet är ett bra exempel på hur samarbeten underlättas av de nya sjukhuslokalerna i Solna, där specialister inom från olika områden genomför ingreppet gemensamt, säger Andreas Rück, överläkare och medicinskt ansvarig TAVI på tema Hjärta-kärl.

hybridsal_karolinska_3

De nya hybridsalarna innebär ökad säkerhet för patienterna då salen är större än en vanlig operationssal och innehåller både fullvärdig röntgen- och operationsutrustning. Tack vare storleken finns även möjligheten att från början ha extra utrustning på plats för eventuella komplikationer. De nya salarna ligger nära Thoraxintensiven vilket innebär korta transportvägar och ökad patientsäkerhet.

– Dessa möjligheter fanns inte i den gamla sjukhusbyggnaden och de nya lokalerna är i internationell toppklass för den här typen av avancerad vård, fortsätter Andreas Rück.

Hybridsalarna kommer i framtiden att kunna användas för andra avancerade hjärtklaffingrepp (tex perkutan mitralisklaffimplantation) som hittills bara har gjorts i ett fåtal i världen och som inte kunnat genomföras i de gamla lokalerna.

Text och Foto: Carin Tellström

 

Ökad överlevnad med ny behandling mot aggressiv barncancerform

Per kogner

Per Kogner, professor och överläkare. Foto: Ulf Sirborn

En stor internationell barncancerstudie visar på ökad överlevnad och minskade biverkningar för barn med högriskneuroblastom som fått ny behandling.

Det är forskare i 18 länder som i en klinisk studie testat en ny behandlingsmetod vid neuroblastom som är en aggressiv cancerform som drabbar småbarn.

– Det här är ett viktigt steg framåt för dessa svårt sjuka barn, säger Per Kogner, professor Karolinska Institutet och överläkare, barnonkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, som lett den svenska delen av studien.

Den behandling som nu testats är en ny läkemedelskombination, busulfan-melphalan, som ges i höga doser följt av stamcellstransplantation. Totalt ingick 1347 barn från 18 länder i en så kallad fas 3-studie. Överlevnaden för barnen med den nya behandlingen ökade enligt forskarna från 38 procent till 50 procent, medan risken för livshotande biverkningar minskade från 10 procent till 4 procent.

Neuroblastom drabbar små barn, vanligen före två års ålder. Ungefär 20 svenska barn om året får diagnosen. Samverkan mellan länder är viktig för att studierna ska bli tillräckligt stora och forskningen om nya behandlingar gå framåt.

Denna samverkansstudie har koordinerats av professor Ruth Ladenstein vid det medicinska universitetet i Wien.

Läs mer: Studien har publiceras i tidskriften The Lancet Oncology
Läs mer: Om studien på Karolinska Institutets hemsida

Studie ger ledtrådar till bättre behandling av leukemi

Nikolas Herold

Forskande läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet har tillsammans med biologer från Science for Life Laboratories och Heidelbergs universitet identifierat ett protein som spelar en avgörande roll för effekten av cytarabin – det viktigaste läkemedlet mot akut myeloisk leukemi. I januari publiceras resultaten online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

I världen diagnostiseras cirka 350 000 personer varje år med akut myeloisk leukemi (AML), en aggressiv form av blodcancer. Endast 25 % av dessa patienter lever fem år senare. För drygt tjugo år sedan förbättrades överlevnaden genom användning av höga doser av cellgiftet cytarabin. Även om det är känt att alla patienter inte svarar på cytarabin så har mekanismen bakom cytarabinresistens i stort sett varit okänd.

Forskarna har kunnat visa att proteinet SAMHD1 var den pusselbit som saknades. De visar att SAMHD1 minskar effekten av cytarabin i leukemiceller. Dessutom visar deras analyser av cirka 300 patienter tydligt att leukemiska celler med lägre nivåer av SAMHD1 svarar bättre på cytarabinbehandling. De kunde även göra leukemiceller mer känsliga för cellgiftet cytarabin genom att blockera just proteinet SAMHD1.

– Resultaten är av stor betydelse för att bättre kunna förstå farmakologin av cytarabin i leukemi, säger Nikolas Herold, läkare och forskare i professor Jan-Inge Henters grupp på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

– Dessutom har dessa resultat direkta konsekvenser för en eventuellt förbättrad terapi genom att kombinera cytarabin med ämnen som blockerar SAMHD1, fortsätter han.

Resultaten visar ett framgångsrikt translationellt samarbete mellan forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratories (SciLife lab).

Publikation, läs mer:
Targeting SAMHD1 with the Vpx protein to improve cytarabine therapy for hematological malignancies,

Publicerad i Nature Medicine online jan 2017 före tryckt version.

Pinfärsk app hjälper unga patienter på neuro

En ny app har tagits fram som ska underlätta för barn, föräldrar och anhöriga som vårdas på bland annat barnneurologen.

Den nya appen, som släpptes hos appleverantörer i veckan, har fått namnet BRON och kommer att fortsätta utvecklas med hjälp av referensgrupper.

BRON är en informationsapp för barn, föräldrar och anhöriga som vårdas på barnneurologen, barnneurokirurgen, barnortopeden, barnreumatologen och barn med ögonsjukdomar.

BRON är en förkortning av barn, reumatologi, ortopedi och neurologi och ovan är illustrationen till appen.

Den är tänkt att ge både information till den som vårdas på öppenvårdsmottagningar och dagvård, liksom för den som är inneliggande i slutenvårdsavdelningen, plan 10 på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Appen är inspirerad av Barncancerappen, som nyligen vann SLL:s utmärkelse Gyllene Äpplet där initiativ som har lett till en utveckling av både individ och verksamhet premieras, och har tagits fram i samarbete med Innovationsplatsen på Karolinska.

Lättast finner man appen hos appleverantörer genom att söka på Karolinska.

Smakfull julhälsning från mikrobiologerna

Varje dag fram till julafton öppnas en lucka i Karolinskas julkalender på Instagram. Det är julhälsningar från verksamheten och idag har turen kommit till medarbetarna vid klinisk mikrobiologi och virologi i Huddinge, som både bjuder på ett julgottebord och en julhälsning i form av en dikt, inspirerad av avdelningens värdeord!

Välkommen till vårt julbak
Här har vi en härlig stämning och högt i tak
När vintern nu nalkas med fulla språng,
även influensasäsongen kommer igång

Till sjukhuset patienter kommer var da
Alla sina diagnoser ska ha
Vi är beredda att analysera
och korrekta och snabba svar leverera

Mikroorganismer till jul är inte kul
Hoppas att ni dessa skall slippa och
att denna jul blir utan strul
Men om ni fått något paket med Astro glöm
ej att beställa hela stora paketet med Gastro

Om någon annan objuden mikrogäst
dessutom tränger sig på
ni till oss kan gå
och er önskade diagnostik få
Vi på virus nu skalla – God jul till er alla!

Även om vårt namn är ”virologi” Huddinge, så utför vi även viss diagnostik för parasiter, bakterier och svampar.

I år i december har vi baktävling med jultema, en tävling som vi började med 2012 och som är ett trevligt tillfälle för lite fika och gemenskap.

Just nu är det också full fart på influensa och noro (vinterkräksjukan) och personalen arbetar med utökade kvälls- och helgpass. Allt för att vi skall kunna ge er i vården så snabba provsvar som möjligt.

Vi på Klinisk mikrobiologi, virologi Huddinge, har även en egen sektion för HIV- och Hepatit-diagnostik där blodgivarscreening ingår. Här analyserar vi allt från immunstatus till att mäta mängden aktivt virus. Odlingar och specialdiagnostik med typning och resistensbestämning ingår också.

Vi vill passa på att skicka en julhälsning till alla våra kollegor på Mikrobiologen i Huddinge och Solna och önska er alla en riktigt god jul och gott nytt år!

Från vänster bakre raden:
Linda Storm, Åsa Airell, Kristine Gustafsson, Ilona Lewensohn Fuchs, Eva Stenehall Lindberg, Susanna Falklind Jerkérus och Niklas Björkström.

Från vänster främre raden:
Annie Hsieh, Jenni Carroll, Linnéa Törner Larsson och Penelope Puray Shah.

Karolinska Universitetssjukhuset på instagram finns här: https://www.instagram.com/karolinskaunivsjukh/ #karolinskasjulkalender #sjukhusetshjärta

Många förberedelser har gjorts i nya miljön

Under hösten har många förberedelser genomförts inför att börja arbeta i nya lokaler och med ny utrustning i Karolinska Universitetssjukhusets nya sjukhusbyggnad i Solna. Det handlar om allt från att team har tränat akuta situationer till att börja använda en helt ny gammakamera.

Teamträning av akut händelse

Medarbetare som börjar arbeta i den nya sjukhusbyggnaden har teamtränat på sina nya arbetsplatser med övningar som har arrangerats av CAMST Barn, CAMST står för Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning. De scenarion som tagits fram ska vara typiska fall, sådant som kan inträffa under en vanlig dag.

Vid ett akut fall som det här är det viktigt att team är samkörda och att de känner sin arbetsmiljö väl. Men inne i den nya sjukhusbyggnaden är det mycket som är nytt. Var finns avställningsytor? Larmknappar? Medicinteknisk utrustning? Och hur lång tid tar det för EEG-konsulten att nå fram?

Under simuleringen märker deltagarna hur det fungerar i den nya miljön, med nya arbetssätt och utrustning som ska användas här, säger Margaretha Lannge, instruktör på CAMST Barn.

Synpunkter från deltagarna samlas in efter övningen för att se om det är något som måste åtgärdas.

Undersökningar med ny gammakamera

Gammakameran i den nya sjukhusbyggnaden är den tredje i sitt slag som installerats i Sverige. Systemet är mer känsligt och har en bättre upplösning än det nuvarande, och kräver ett annat arbetssätt. Därför har Funktionsområde Klinisk Fysiologi gjort en undersökning av några patienter med både det nya och nuvarande systemen innan driftstart. 

Vi behöver bygga upp en kunskapsbas och jämföra resultat med den gamla kameran. Alla yrkeskategorier måste också lära sig systemen, förklarar Dianna Bone, sjukhusfysiker.

Nostalgiskt när Flytt-John summerar flytten

”Hej Flyttdagboken! Idag skriver jag från våning 11 i hus 5 och blickar ut över Solna från mitt soliga rum på vår nya avdelning, helt klart ett uppköp från ”bunkern” på N25 med utsikt rakt in väggen på nya labbhuset.

I helgen gjorde vi det, flyttade den första patienten in på Nya Karolinska. Det var högtidlig stämning och jag har aldrig upplevt något liknande. När kollegor med gråten i halsen berättar gamla historier från en avdelning vi aldrig mer kommer återse börjar det sjunka in att det verkligen har hänt, jag är så sjukt stolt över alla oss på HIA som rodde detta iland!

Flyttdagen gick otroligt bra, alla medarbetare var på gott humör och gjorde sitt yttersta för att det skulle bli en bra dag för både kollegorna och patienterna. Flytten gick lugnt till och alla var på rätt plats vid rätt tillfälle. Söndagen avrundades sedan med att försöka få ordning på larm, telefoni och övervakning vilket med mycket hjälp från supportpersonal till slut lyckades.

Denna vecka har handlat om att göra avdelningen funktionell för vår verksamhet, en lång ”att göra-lista” har gjorts och vi har alla delat upp arbetsuppgifterna, att åtgärda alla problem är väldigt tidsödande, jag har enligt loggen på min telefon ringt 77777 (IT-support) hela 42 gånger denna veckan. Det är inte lätt att få sina tekniska problem åtgärdade när alla är nya på jobbet och osäkra på vem som gör vad, det är väl det som är ”spännande” med att vara först att flytta in…

Detta hade aldrig varit möjligt utan att dra ner antalet öppna vårdplatser, det går inte att flytta på det här sättet utan att göra det, så otroligt mycket tid går åt till att lära sig nya system, lära sig hitta och ta tag i alla problem som dyker upp hela tiden. För oss har patientmonitorering varit den största utmaningen att ta till oss, på HIA är hjärtövervakning en del av kärnan i verksamheten och vi behöver kunna många funktioner för att kunna hantera detta på ett patientsäkert sätt. Vår service-man Henrik Allberg har varit som en egen avdelningsmaskot som hela tiden cirkulerar på avdelningen för att hjälpa oss, det har varit ovärderligt!

Det här blir det sista inlägget i Flyttdagboken och jag vill tacka alla som läser för att ni stått ut med att läsa om alla mina problem, jag hoppas att ni fått en bild om hur mina senaste två månader har varit. Jag blir ofta stoppad runt om på sjukhuset av människor jag aldrig träffat som säger att de läst min dagbok och kommit med positiv feedback, något jag tycker har varit jätteroligt! Jag vill också tacka mina fina kollegor på HIA för att de stått ut med mig under den här perioden som varit den mest intensiva någonsin, ni är bäst!”

Många varma hälsningar,

//John Söderberg

Sektionsledare/Leg. Sjuksköterska, N25/HIA hjärtintensiven, Hjärtkliniken i Solna.

Följ Johns tidigare flyttdagböcker:

#6 Äntligen är flyttveckan här

#5 Snösmockan satte käppar i hjulet för stressig flyttvecka

#4 Många bollar i luften för flyttande hjärtintensiv

#3 Övning gav extra krydda åt tajt vecka

#2 Mot ny adress tvärsöver gatan

#1 Flyttdagbok med sjuksköterska John Söderberg

Nästa sida »