Minskat blodbehov vid ny lever

Från i snitt åtta blodpåsar per operation, till en. Dessutom både friskare patienter, mindre komplikationer och snabbare hemgång. Det är en utveckling som transplantationsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset kan summera tack vare nya rutiner vid levertransplantationer.

Under många år, ända sedan landets första levertransplantationer genomfördes i Huddinge år 1984, har operationer där levern varit inblandad krävt stora blodtransfusioner och långa sjukhusvistelser för patienten. I dag är läget ett annat.

– Patienten kan väckas redan på operationsbordet, sätta sig på sängkanten samma dag, börja stå och till och med börja gå dagen därpå.

Det säger Anna Januszkiewicz, överläkare i anestesi och Funktionsenhetschef för Transplantation, Anestesi vid Karolinska Huddinge. Tillsammans med ett team av narkosläkare, narkossjuksköterskor och kirurger – alla med specialinriktning transplantation, har hon tagit fram ett nytt arbetssätt för levertransplantationer. Det innehåller riktlinjer och rutiner som ger friskare patienter snabbare, som mår bättre genom operationen, och med minskat behov av blodtransfusioner som följd. I snitt har behovet av blodpåsar under levertransplantationer minskat från åtta till en.

I förändringen som teamet har genomfört har forskningsresultat från andra länder använts och sammanfogats med vården på Karolinska Universitetssjukhuset.

Mer om hur teamet jobbar och om levertransplantationer i hela artikeln i kmagasin: Minskat blodbehov vi ny lever

Text och foto: Carin Tellström

Ska rädda fler hjärnceller vid stroke

Ambulans direkt till Karolinska ska rädda fler hjärnceller: Tiden fram till behandling är avgörande för den som fått en stroke. Från och med oktober införs en ny rutin. Länets ambulanser ska, efter samråd med Karolinskas strokejour, köra patienter med allvarlig stroke direkt till Karolinska.

Den första, och länge den enda, behandlingen av stroke var med läkemedel som kan lösa upp blodproppen i hjärnan. Men om proppen sitter i ett större kärl räcker det inte alltid. På Karolinska finns sedan 2005 ytterligare en metod; trombektomi. Då används en tunn slang för att nå fram till kärlet i hjärnan där proppen sitter. Via slangen kan neuroradiologen föra in ett instrument, ett litet nät, som fångar in proppen så att det blir möjligt att dra ut den.

–Ofta dröjer det innan de här patienterna kommer till oss. Praxis har hittills varit att ambulansen ska köra patienter med misstänkt stroke till närmaste sjukhus, säger Christina Sjöstrand, överläkare och patientflödeschef för strokeflödet.

I snitt tar det en och en halv timme innan de patienter som först skickas till andra sjukhus når fram till Karolinska. Tiden fram till dess att vi kan återskapa blodflödet i hjärnan betyder oerhört mycket.

För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.

Läs hela artikeln ”Ambulans direkt till Karolinska ska rädda fler hjärnceller” i kmagasin

Text: Catarina Thepper. Foto: Oscar Segerström

Sjukhuspräst från Karolinska försvarar Sverige

Inne i ett fältsjukhus.

faltsjukhus3

Erfarenheterna från ett traumasjukhus har kommit väl till pass för Karolinska Universitetssjukhusets egen sjukhuspräst Mona Westerlund Lindberg som just nu deltar i den nationella försvarsmaktsövningen Aurora 17.

Under snart två veckor har Mona Westerlund Lindberg befunnit sig strax söder om Visby, där ett fältsjukhus bestående av totalt 45 tält har byggts upp. Anledningen är den stora, nationella övningen Aurora 17 i vilken samtliga stridskrafter i landet deltar, med syftet att öka den samlade förmågan att möta ett angrepp mot Sverige.

– Jag är utlånad till övningen från Sjukhuskyrkan på Karolinska och ska fungera som sjukhuspräst och själavårdare på fältsjukhuset, på samma som jag gör hemma. Det innebär att jag ska vara ett stöd för patienter och personal, berättar Mona Westerlund Lindberg som i sin roll tillhör fältsjukhusets stab.

Fältsjukhuset har under tiden Aurora 17 pågått fått en lång rad olika övningsuppgifter att lösa, som att ta emot olika slags och olika mängder skadade, i flera svårighetsgrader.

– De erfarenheter jag har från ett civilt sjukhus har jag god hjälp av här, i synnerhet ett traumasjukhus som Karolinska, fortsätter Mona.

Att bygga upp ett fältsjukhus tar tre dagar, och lika länge att plocka ner. Det 45 tält stora fältsjukhuset rymmer bland annat operationsmöjligheter, kirurgi, röntgen, laboratorium, apotek och till och med tandläkare. Det rymmer även ett eget fältkök med elverk och vattenrening för att förse de 150 personerna i lägret med varm mat och friskt vatten.

Förutom att hon är utbildad själavårdare har hon även en kortare militär utbildning och har deltagit i utlandsstyrkan som pastor i både Bosnien, Afghanistan och Mali. Med andra ord är hon vad vid betydligt längre och tuffare lägervistelser än vad Aurora 17 erbjuder.

– Ja, men det känns väldigt meningsfullt att delta i övningen, den här typen av sjukhus behövs i världen under krissituationer, konstaterar Mona.

Varje kväll under övningen har hon erbjudit en enkel aftonandakt i ett av tälten i lägret:

– Många har valt att komma, så det har varit väldigt trevligt och välbesökt. Vi har en andakt, tänder ljus och tänker på de därhemma.

I lördags hölls ett öppet hus som även det genererade ett stort intresse, lokalt från gotlänningarna:

– Inte minst var intresset stort bland de som jobbar i vården, så det var väldigt positivt, säger Mona Westerlund Lindberg över telefon innan hon återgår till fältsjukhusets sysslor.

Text: Carin Tellström, Foto: Privat/Mona Westerlund Lindberg

Sepsislarm för snabbare behandling av livshotande sjukdom

Sepsislarm

Läkarteamet som har arbetat fram sepsislarmet: Kristoffer Strålin, David Yu, Åsa Parke och Christian Unge.

Varje år drabbas drygt 50 000 personer i Sverige av sepsis, det som förr kallades blodförgiftning. Av dessa dör mellan 15-20 procent, ett förlopp som kan gå på bara några timmar. Ett läkarteam på Karolinska har tagit fram en ny rutin, sepsislarmet, lagom till Världssepsisdagen i dag, för att snabbt upptäcka tecken på sjukdomen, och därmed rädda fler liv.

Antalet sepsisdrabbade i landet är idag nästan lika många som antalet personer som får en cancerdiagnos. Tillståndet är mycket allvarligt och mellan 15-20 procent av de sepsisdrabbade patienterna dör.

– Det är i många fall en botbar åkomma, och då är det viktigt att komma in med åtgärder tidigt, säger Christoffer Strålin, patientflödesansvarig för sepsis, som tillsammans med ett team av läkare från både Tema Infektion och Inflammation samt Funktion Akut har konstruerat en metodik för att snabbt hitta patienter som är i riskzonen.

Metodiken kallas Sepsislarmet, och implementeras idag, passande nog under Världssepsisdagen på akutmottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge

– Vår tanke är att genom de rutiner vi har på akutmottagningarna snabbt kunna se vem som har sepsis, fortsätter Christoffer Strålin.

Tecknen på sepsis är att patienten har en infektion som leder till sviktande organfunktioner. Något som alla akutmottagningar i dag har system för att mäta. I sitt arbete har läkarteamet vidareutvecklat ett system som används i Malmö, vid Skånes Universitetssjukhus, för att kunna fånga in så många sepsispatienter som möjligt.

Systemet innebär att om vårdpersonalen får in en patient som har en misstänkt infektion och sviktande organfunktion, enligt särskilda kriterier, så dras Sepsislarmet. Något som sker redan hos sjuksköterskan, när patienten har kommit till triagering. Larmet går då till både infektionsläkare, akutläkare och intensivvårdsläkare som tittar på patienten tillsammans och gör en gemensam bedömning. Därefter sätts den optimala behandlingen in i ett tidigt skede.

Sepsis beror på en infektion som sitter i något organ, exempelvis lunginfektion, urinvägsinfektion eller sårinfektion, och där immunförsvaret överreagerar. I de flesta fall sker en normal utläkning av infektionen. Men patienter med symptom som hög feber och frossa, i kombination med andfåddhet, förvirring eller sluddrigt tal, försämrad urinfunktion eller kräkningar och diarréer, i synnerhet om det sker under kort tid, ligger alltså i riskzonen för sepsis.

Världssepsisdagen uppmärksammar sjukdomen

Vem som helst kan drabbas, och många olika typer av infektioner kan leda till sepsis. Syftet  med Världssepsisdagen är att rikta uppmärksamheten mot sjukdomen, dess symptom och snabba förlopp.

Text och foto: Carin Tellström

Se film: Christoffer Strålin om sepsis

 

Ensamboende patienter med Alzheimer fick annan behandling

Dorotea ReligaHallå där Dorota Religa, docent, överläkare, Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och medlem i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för geriatriska sjukdomar.Tre frågor till dig som är senior författare till en nyligen publicerad registerstudie om Alzheimers sjukdom.

Vilka var resultaten?
– Nästan hälften, 46 procent, av alla patienter som fick diagnosen Alzheimers sjukdom bodde ensamma i sina hem. Detta gällde särskilt äldre kvinnor. Ensamboende blev bland annat mer sällan undersökta med hjärnavbildande metoder och lumbalpunktion och fick  oftare antidepressiva, antipsykotika och sedativa läkemedel.

Resultaten korrigerades för skillnader i ålder, kön, samsjuklighet och demenssjukdomens svårighetsgrad. Kan du förklara vad resultaten beror på?
– En trolig förklaring till skillnaderna är att patientens hemmaförhållanden kan påverka läkarens diagnostiska strategi och behandling. Den höga andelen ensamboende är oroande, eftersom demens är en svår sjukdom för patienten att klara av på egen hand. Anledningen till att de ensamboende fick mer psykofarmaka skulle kunna vara antingen att läkarna var mer benägna att förskriva läkemedlen till denna patientgrupp eller att ensamboendet orsakade eller förvärrade depression, psykotiska symtom och sömnproblem.

Vilka åtgärder kan du föreslå för att minska ojämlikheten i patienternas behandling?
– Vi behöver anstränga oss mer för att övervinna de utmaningar som ensamboendet utsätter patienterna för. Medvetenhet som dessa skillnader gör det möjligt att försöka motverka problemen. I Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för geriatriska sjukdomar arbetar vi också för jämlik läkemedelsbehandling.

Text: Elin Jerremalm, foto: Selma Wolofsky

Texten är tidigare publicerad på www.janusinfo.se

Om studien: I registerstudien ingick 26 000 patienter med Alzheimers sjukdom som fanns med i det landsomfattande kvalitetsregistret, Svenska demensregistret SveDem. Data kopplades ihop med information från läkemedelsregistret och patientregistret.

Studien har fått stöd av Vetenskapsrådet.

Färre infektioner i mekanisk hjärtklaff

Fotograf Ulf Sirborn Ulrik Sartipy, docent ochhjärtläkare samt docent och Natalie Glaser, läkarea och doktoarnad båda vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Ulrik Sartipy, docent och hjärtkirurg och Natalie Glaser, läkare och doktorand. Fotograf Ulf Sirborn 

Infektioner i inopererade hjärtklaffar är vanligare hos patienter som fått en biologisk klaffprotes jämfört med de som fått en mekanisk. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie.

Varje år genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige kirurgiskt byte av aortaklaffen. I dag får ca 75 procent en biologisk klaff (från gris eller kalv) och resten en mekanisk. En komplikation med hög dödlighet är att den nya klaffen infekteras av bakterier. Fram till nu har det inte funnits siffror på om infektionsfrekvensen skiljer sig mellan de två olika klafftyperna. Det har också varit okänt hur vanligt det är att drabbas av infektion i en konstgjord hjärtklaff.

Risken att drabbas av infektion i den konstgjorda hjärtklaffen var cirka 50 procent högre med en biologisk klaffprotes jämfört med en mekanisk klaffprotes.

– Vi hade inte väntat oss den stora skillnaden. Våra resultat är viktiga eftersom de bidrar till ökad kunskap om komplikationer efter kirurgiskt aortaklaffbyte, säger Natalie Glaser, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

– I dag styrs valet av klaffprotes i stor utsträckning av patientens ålder. Biologiska klaffar används oftast till äldre patienter på medicinska grunder, delvis eftersom biologiska klaffar inte kräver livslång behandling med blodförtunnande mediciner. I studien var personerna som fick biologiska klaffar i genomsnitt 13 år äldre än de som fick mekaniska men det har vi kompenserat för när vi jämfört resultaten, säger Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, samt ansvarig för studien.

Fakta: I studien från Karolinska Institutet ingår drygt 26 500 patienter som fick en hjärtklaffprotes mellan 1995 och 2012. Av dessa drabbades 940 patienter av protesendokardit.

Studien publicerades den 17 juli 2017, i tidskriften Circulation, se här.

Läs även mer i pressmeddelande från Karolinska Institutet.

App för snabbare akut behandling vid stroke

stroke-flöde testar app

En app för att snabbare välja rätt behandling vid stroke utvecklas nu på Karolinska Universitetssjukhuset.

För att kunna testa en första prototyp har stroke-teamet på Neurologen iscensatt det akuta skedet och omhändertagandet med hjälp av en skådespelare; Detta för att testa hur ett digitalt informations- och kommunikationsverktyg, appen, kan hjälpa till att optimera processen, så att tiden från ambulans till behandling förkortas.

Appen är tänkt att användas i den hyperakuta handläggningen för att snabbt och överskådligt kunna överföra klinisk information när ett strokelarm går. När patienten är på väg in till sjukhuset ska alla yrkeskategorier vara förvarnade och beredda att samlas kring patienten. I efterhand kan också vårdpersonalen få en sammanfattning med tidsstämplar för olika moment.

Varför är tiden så kritisk när någon drabbas av stroke?

Blodproppar i hjärnan orsakar syrebrist och nervcellsdöd. För varje minut av syrebrist uppskattas att cirka 2 miljoner neuroner dör. Ju snabbare behandling kan sättas in för att återställa hjärnans blodflöde och syresättning desto större chans att patienten slipper bestående hjärnskada. Samma tidsprincip gäller för hjärnblödningar där läkemedel eller operation kan vara aktuellt och rädda liv.

stroke3

Bilden: Specialistläkaren Tiago Taborda Prazeres Moreira testar appen som utvecklas för det akuta strokestadiet.

Mer info:

Appen utvecklas inom projektet Stroke Communication Tools.  Appen förväntas vara klar i september för en klinisk test. Just nu pågår en tidsmätning av dagens arbetssätt för att fastställa en baslinje, att jämföra med.

Se mer info om projektet och innovationspartnerskap på karolinska.se

Första operation med trådlös pacemaker i nya sjukhusbyggnaden

Gadler

Fredrik Gadler, gjorde den första operationen av trådlös pacemaker i nya sjukhusbyggnaden.

För första gången i Stockholm har en patient fått en trådlös pacemaker inopererad. Operationen som genomfördes i nya sjukhusbyggnaden Karolinska Solna var lyckad. Ingreppet är inte unikt men i hela världen har bara ungefär 600 personer genomgått operation för att få en trådlös pacemaker. Ingen sådan operation har hittills genomförts i Stockholm.

– Operationen är ett bra exempel på högspecialiserad vård som genomförs i den nya sjukhusbyggnaden. De nya operationssalarna är både större och har ny röntgenutrustning och mycket bra ventilation säger Fredrik Gadler, docent och överläkare, som genomförde operationen.

För patienten är fördelen att risken för komplikationer under det första året halveras. För patienter som får pacemaker med sladd är risken för komplikationer cirka 5-6 procent under det första året och för patienter med pacemaker utan sladd är risken för komplikationer cirka 2-3 procent. Den trådlösa pacemakern är också betydligt mindre, volymen är en tiondel av en pacemaker med sladd.

Bakgrund pacemaker

Den första pacemakern som var möjlig att operera in byggdes av Rune Elmqvist och opererades in i den första patienten på Karolinska sjukhuset 1958 av överläkare Åke Senning. Operationen gick bra men pacemakern fungerade endast i tre timmar. Följande dag opererades en ny pacemaker in som höll i två dagar. Patienten hette Arne Larsson och blev en stor förespråkare för pacemaker. Han avverkade 26 pacemakers under sin livstid och överlevde både Elmqvist och Senning. Arne Larsson dog 2001, 43 år efter att han fått sin första pacemaker.

Samarbete med Kriminalvården om digital lösning för vård av hepatit C

Karolinska har i ett samarbete med Kriminalvården tagit ännu ett steg mot digitalisering av vården. Med en digital plattform och videoteknik, blir det möjligt för patienter att få snabb behandling. I ett första skede så erbjuds detta för patienter med diagnosen Hepatit C. Projektet omfattar alla anstalter i Stockholmsområdet.

Med videotekniken blir vård och specialister tillgängliga för Kriminalvården på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. Direkt efter möte med sjuksköterska får patienten genom ett videobesök möta läkare.

– Vi vill kunna erbjuda patienter vård på ett sätt som bäst passar dem och deras situation. Hittills är det väl emottaget och i förlängningen så ser vi stora vinster i form av snabbare vård och även kostnadsbesparingar säger Lars Håkan Nilsson, Medicinsk Rådgivare Kriminalvården.

Fredrik Öhrn, verksamhetsutvecklare.

– Vi vill möta patienten och erbjuda en jämlik vård för alla patienter. Det här är ett nytt sätt att arbeta, säger Fredrik Öhrn, verksamhetsutvecklare Innovation på Karolinska Universitetssjukhuset.

I detta samarbete får alla läkemedelsföretag som tillverkar medicin för Hepatit C möjlighet att interagera och komma med förslag på nya arbetssätt och ny teknik.

Team för vård

Teamet består av två sjuksköterskor och en deltidsadministratör och bedriver öppenvård måndag-fredag. Avtalet med Kriminalvården slöts vid årsskiftet. Det större Hepatit C- projektet löper över 2 år och startade våren 2016.

Fakta Hepatit C

Kronisk hepatit orsakad av hepatit C-viruset (HCV) är ett hälsoproblem med 45 000 smittade i Sverige. HCV-infektion kan leda till leverskador (cirros) med ökade risker för levercancer och leversvikt. Leverskador på grund av HCV har gradvis ökat de senaste åren och komplikationer av HCV-infektion är nu en av de vanligaste orsakerna till levertransplantationer i Sverige.

 

Bakgrund

För att utveckla vården för patienter med Hepatit C har ett parallellt spår lagts till den ordinarie verksamheten, med ett uttalat uppdrag att med hjälp av ny teknik förbättra för patienter. Projektet har utformats gemensamt av läkare på Karolinska, patientrepresentanter och de läkemedelsbolag som har produkter för behandling av Hepatit C. Sjuksköterskorna har genom samarbetet erbjudit bl.a. nya snabbare kontaktvägar för patienter, elektroniska formulär för iPad för patienter att fylla i och utarbetat rutiner för ökad användning av video för patientmöten.

Vad gör en patolog?

Vill du veta vad en patolog gör? Följ en bröstcancerpatients resa genom vården. I multidisciplinära samarbeten arbetar kirurgen, patologen, onkologen och radiologen tillsammans för att utreda, diagnostisera och behandla patienten. Här berättar en patolog sin historia.

Se filmen!

Nästa sida »