Färre infektioner i mekanisk hjärtklaff

Fotograf Ulf Sirborn Ulrik Sartipy, docent ochhjärtläkare samt docent och Natalie Glaser, läkarea och doktoarnad båda vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Ulrik Sartipy, docent och hjärtkirurg och Natalie Glaser, läkare och doktorand. Fotograf Ulf Sirborn 

Infektioner i inopererade hjärtklaffar är vanligare hos patienter som fått en biologisk klaffprotes jämfört med de som fått en mekanisk. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie.

Varje år genomgår ungefär 1 500 personer i Sverige kirurgiskt byte av aortaklaffen. I dag får ca 75 procent en biologisk klaff (från gris eller kalv) och resten en mekanisk. En komplikation med hög dödlighet är att den nya klaffen infekteras av bakterier. Fram till nu har det inte funnits siffror på om infektionsfrekvensen skiljer sig mellan de två olika klafftyperna. Det har också varit okänt hur vanligt det är att drabbas av infektion i en konstgjord hjärtklaff.

Risken att drabbas av infektion i den konstgjorda hjärtklaffen var cirka 50 procent högre med en biologisk klaffprotes jämfört med en mekanisk klaffprotes.

– Vi hade inte väntat oss den stora skillnaden. Våra resultat är viktiga eftersom de bidrar till ökad kunskap om komplikationer efter kirurgiskt aortaklaffbyte, säger Natalie Glaser, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

– I dag styrs valet av klaffprotes i stor utsträckning av patientens ålder. Biologiska klaffar används oftast till äldre patienter på medicinska grunder, delvis eftersom biologiska klaffar inte kräver livslång behandling med blodförtunnande mediciner. I studien var personerna som fick biologiska klaffar i genomsnitt 13 år äldre än de som fick mekaniska men det har vi kompenserat för när vi jämfört resultaten, säger Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, samt ansvarig för studien.

Fakta: I studien från Karolinska Institutet ingår drygt 26 500 patienter som fick en hjärtklaffprotes mellan 1995 och 2012. Av dessa drabbades 940 patienter av protesendokardit.

Studien publicerades den 17 juli 2017, i tidskriften Circulation, se här.

Läs även mer i pressmeddelande från Karolinska Institutet.

App för snabbare akut behandling vid stroke

stroke-flöde testar app

En app för att snabbare välja rätt behandling vid stroke utvecklas nu på Karolinska Universitetssjukhuset.

För att kunna testa en första prototyp har stroke-teamet på Neurologen iscensatt det akuta skedet och omhändertagandet med hjälp av en skådespelare; Detta för att testa hur ett digitalt informations- och kommunikationsverktyg, appen, kan hjälpa till att optimera processen, så att tiden från ambulans till behandling förkortas.

Appen är tänkt att användas i den hyperakuta handläggningen för att snabbt och överskådligt kunna överföra klinisk information när ett strokelarm går. När patienten är på väg in till sjukhuset ska alla yrkeskategorier vara förvarnade och beredda att samlas kring patienten. I efterhand kan också vårdpersonalen få en sammanfattning med tidsstämplar för olika moment.

Varför är tiden så kritisk när någon drabbas av stroke?

Blodproppar i hjärnan orsakar syrebrist och nervcellsdöd. För varje minut av syrebrist uppskattas att cirka 2 miljoner neuroner dör. Ju snabbare behandling kan sättas in för att återställa hjärnans blodflöde och syresättning desto större chans att patienten slipper bestående hjärnskada. Samma tidsprincip gäller för hjärnblödningar där läkemedel eller operation kan vara aktuellt och rädda liv.

stroke3

Bilden: Specialistläkaren Tiago Taborda Prazeres Moreira testar appen som utvecklas för det akuta strokestadiet.

Mer info:

Appen utvecklas inom projektet Stroke Communication Tools.  Appen förväntas vara klar i september för en klinisk test. Just nu pågår en tidsmätning av dagens arbetssätt för att fastställa en baslinje, att jämföra med.

Se mer info om projektet och innovationspartnerskap på karolinska.se

Första operation med trådlös pacemaker i nya sjukhusbyggnaden

Gadler

Fredrik Gadler, gjorde den första operationen av trådlös pacemaker i nya sjukhusbyggnaden.

För första gången i Stockholm har en patient fått en trådlös pacemaker inopererad. Operationen som genomfördes i nya sjukhusbyggnaden Karolinska Solna var lyckad. Ingreppet är inte unikt men i hela världen har bara ungefär 600 personer genomgått operation för att få en trådlös pacemaker. Ingen sådan operation har hittills genomförts i Stockholm.

– Operationen är ett bra exempel på högspecialiserad vård som genomförs i den nya sjukhusbyggnaden. De nya operationssalarna är både större och har ny röntgenutrustning och mycket bra ventilation säger Fredrik Gadler, docent och överläkare, som genomförde operationen.

För patienten är fördelen att risken för komplikationer under det första året halveras. För patienter som får pacemaker med sladd är risken för komplikationer cirka 5-6 procent under det första året och för patienter med pacemaker utan sladd är risken för komplikationer cirka 2-3 procent. Den trådlösa pacemakern är också betydligt mindre, volymen är en tiondel av en pacemaker med sladd.

Bakgrund pacemaker

Den första pacemakern som var möjlig att operera in byggdes av Rune Elmqvist och opererades in i den första patienten på Karolinska sjukhuset 1958 av överläkare Åke Senning. Operationen gick bra men pacemakern fungerade endast i tre timmar. Följande dag opererades en ny pacemaker in som höll i två dagar. Patienten hette Arne Larsson och blev en stor förespråkare för pacemaker. Han avverkade 26 pacemakers under sin livstid och överlevde både Elmqvist och Senning. Arne Larsson dog 2001, 43 år efter att han fått sin första pacemaker.

Samarbete med Kriminalvården om digital lösning för vård av hepatit C

Karolinska har i ett samarbete med Kriminalvården tagit ännu ett steg mot digitalisering av vården. Med en digital plattform och videoteknik, blir det möjligt för patienter att få snabb behandling. I ett första skede så erbjuds detta för patienter med diagnosen Hepatit C. Projektet omfattar alla anstalter i Stockholmsområdet.

Med videotekniken blir vård och specialister tillgängliga för Kriminalvården på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. Direkt efter möte med sjuksköterska får patienten genom ett videobesök möta läkare.

– Vi vill kunna erbjuda patienter vård på ett sätt som bäst passar dem och deras situation. Hittills är det väl emottaget och i förlängningen så ser vi stora vinster i form av snabbare vård och även kostnadsbesparingar säger Lars Håkan Nilsson, Medicinsk Rådgivare Kriminalvården.

Fredrik Öhrn, verksamhetsutvecklare.

– Vi vill möta patienten och erbjuda en jämlik vård för alla patienter. Det här är ett nytt sätt att arbeta, säger Fredrik Öhrn, verksamhetsutvecklare Innovation på Karolinska Universitetssjukhuset.

I detta samarbete får alla läkemedelsföretag som tillverkar medicin för Hepatit C möjlighet att interagera och komma med förslag på nya arbetssätt och ny teknik.

Team för vård

Teamet består av två sjuksköterskor och en deltidsadministratör och bedriver öppenvård måndag-fredag. Avtalet med Kriminalvården slöts vid årsskiftet. Det större Hepatit C- projektet löper över 2 år och startade våren 2016.

Fakta Hepatit C

Kronisk hepatit orsakad av hepatit C-viruset (HCV) är ett hälsoproblem med 45 000 smittade i Sverige. HCV-infektion kan leda till leverskador (cirros) med ökade risker för levercancer och leversvikt. Leverskador på grund av HCV har gradvis ökat de senaste åren och komplikationer av HCV-infektion är nu en av de vanligaste orsakerna till levertransplantationer i Sverige.

 

Bakgrund

För att utveckla vården för patienter med Hepatit C har ett parallellt spår lagts till den ordinarie verksamheten, med ett uttalat uppdrag att med hjälp av ny teknik förbättra för patienter. Projektet har utformats gemensamt av läkare på Karolinska, patientrepresentanter och de läkemedelsbolag som har produkter för behandling av Hepatit C. Sjuksköterskorna har genom samarbetet erbjudit bl.a. nya snabbare kontaktvägar för patienter, elektroniska formulär för iPad för patienter att fylla i och utarbetat rutiner för ökad användning av video för patientmöten.

Vad gör en patolog?

Vill du veta vad en patolog gör? Följ en bröstcancerpatients resa genom vården. I multidisciplinära samarbeten arbetar kirurgen, patologen, onkologen och radiologen tillsammans för att utreda, diagnostisera och behandla patienten. Här berättar en patolog sin historia.

Se filmen!

”GPS” för kirurger minskar komplikationer

Adrian Elmi Terander, bitr överläkare vid operationsbordet i hybridlabbet på Neurocentrum där navigationsutrustning och 3D-röntgen används för ryggradsoperationer, än så länge i kliniska studier.

Adrian Elmi Terander, bitr överläkare i hybridlabbet på Neurocentrum där navigationsutrustning och 3D-röntgen används för ryggradsoperationer, än så länge i kliniska studier.

Som en GPS för att kunna navigera rätt i ryggraden. Så beskrivs tekniken i det nya hybridlabbet på Karolinska Universitetssjukhuset som invigdes under onsdagen. Med hjälp av tekniken, som Karolinska är först i världen med att använda, utförs ryggradsoperationer betydligt säkrare än tidigare.

– Tidigare användes röntgenbilder för att hitta rätt i ryggraden under operationen. Med den nya tekniken förenar vi den visuella bilden av ryggraden, med röntgenbilder, och lägger ihop dem, förklarade biträdande överläkare Adrian Elmi Terander vid neurokirurgiska kliniken det nya hybridlabbet.

Med den nya tekniken tas högupplösta, tredimensionella röntgenbilder direkt på operationsbordet och kombineras med rörliga livebilder i realtid, som kirurgen ser medan operationen pågår.

Tekniken används just nu vid kliniska studier på patienter som behöver ryggradsstabiliserande kirurgi, som skolioser, diskbråck, kotglidningar i ländryggen och liknande diagnoser, för att korrigera anatomin och lindra smärta.

Själva hybridlabbet består av ett vanligt operationsbord vid vilken rörlig röntgenutrustning med fyra kameror är monterad, liksom en stor bildskärm. Det ger möjligheten att planeras ingreppet enklare, checka av att det görs på rätt ställe, med möjlighet till korrigering, vilket ger ett bra arbetsflöde.

– Det är som en GPS-utrustning för kirurgi, som gör det lättare att hitta rätt, konstaterade Adrian Elmi Terander.

Hybridlabbet är välkommet enligt överläkare Karl Åke Jansson, ortopedkliniken, en av 50-talet medarbetare som deltog i invigningskalaset:

–  För oss innebär det effektivare och säkrare kirurgi med färre komplikationer för patienten. Utan den här tekniken skulle vi ha cirka 10 procent re-operationer, så för oss som utför större och mer komplicerad kirurgi ger det här betydligt större trygghet än tidigare, säger Karl Åke Jansson.

Utvecklingen sker inom ramen för ett samarbetsavtal mellan Karolinska och Philips kring innovativ medicinsk teknik, för bästa patientnytta.

Bandklippning med Ronald Tabaksblat, Philips, Adrian Elmi Terander och Melvin Samsom, båda Karolinska.

Läs mer om den nya tekniken i artikel här i Kmagasin: Först med ny 3D-teknik

Text och foto: Carin Tellström

Familjecentrerad neonatalvård ledande i Europa

I en nyligen publicerad studie som jämfört föräldranärvaro på sjukhus i Europa är Karolinska Universitetssjukhuset bäst med i snitt 22 timmar närvaro per dygn. Karolinska hamnar också högt när det gäller hud-mot-hudvård med i snitt 8 timmar per dygn. Möjligheten för föräldrar att övernatta på avdelningen var den enskilt viktigaste faktor för att etablera närhet mellan barn och förälder. Svenska pappor stack ut i studien genom att vara de mest närvarande papporna.

– För oss är det viktigt att så tidigt som möjligt involvera föräldrar i vården, det handlar om att stärka dem i sitt föräldraskap och bli experter på att se och tolka sina barns behov säger Siri Lilliesköld, omvårdnadsansvarig för patientområdet Sjuka nyfödda barn.

Möjlighet till övernattning erbjuds alla föräldrar till barn som vårdas inom patientområdet Sjuka nyfödda barn på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Närkontakt, speciellt hud-mot-hudvård, mellan förälder och barn är viktigt och särskilt viktigt för för tidigt födda barn, då det stödjer barnens utveckling och anknytning till föräldern. Just när det gäller föräldranärvaron så var vi på Karolinska Universitetssjukhuset i topp i Europa vilket är ett tydligt kvitto på att vårt arbete är framgångsrikt säger Boubou Hallberg, patientområdeschef Sjuka nyfödda barn.

Läs mer om den familjecentrerade vården, möt föräldrar och vårdpersonal: Med sikte på bästa möjliga start.

Läs mer: Studien som jämförde föräldranärvaro och hud-mot-hudvård på totalt 11 neonatalavdelningar i totalt 6 europeiska länder är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.13798/epdf

Mer om patientområde Sjuka nyfödda barn

Här vårdas varje år 2500 sjuka nyfödda och för tidigt födda barn. Dessutom tas 200 utomläns-/utlandspatienter emot för högspecialiserad vård. Verksamheten är Nordens största regioncentrum för nyfödda barn och deras familjer. Man ansvarar för den högspecialiserade vården av mycket för tidigt födda barn (före graviditetsvecka 32), respiratorvård och kylbehandling samt är en nationell resurs inom neonatal barnkirurgi, njur-, och leversjukdomar, hjärnskador och medfödda ämnesomsättningsfel.

Första ingreppet i ny hybridsal

hybridsal_AR

Överläkaren Andreas Rück är nöjd med möjligheterna de nya hybridsalarna ger. Foto: Carin Tellström

Ett team på Karolinska har genomfört första ingreppet i en hybridsal i nya sjukhusbyggnaden i Solna.

Förra veckan opererades en patient för första gången i en av de nya och moderna hybridsalarna i nya sjukhusbyggnaden, Solna. Det är första gången salen användes som hybridsal i samband med att en aortaklaffprotes sattes in i ett slående hjärta.

Hybrid innebär i det här fallet att läkarna använder både fullvärdig operationsutrustning och röntgen, till exempel kan en hjärtkirurg och en kardiolog nu operera samtidigt.

Vid ingreppet implanterades en aortaklaffprotes genom ett hål till vänster på bröstkorgen och vidare ner genom hjärtspetsen. Detta gjordes på ett slående hjärta i samarbete mellan kardiologer och hjärtkirurger.

– Ingreppet är ett bra exempel på hur samarbeten underlättas av de nya sjukhuslokalerna i Solna, där specialister inom från olika områden genomför ingreppet gemensamt, säger Andreas Rück, överläkare och medicinskt ansvarig TAVI på tema Hjärta-kärl.

hybridsal_karolinska_3

De nya hybridsalarna innebär ökad säkerhet för patienterna då salen är större än en vanlig operationssal och innehåller både fullvärdig röntgen- och operationsutrustning. Tack vare storleken finns även möjligheten att från början ha extra utrustning på plats för eventuella komplikationer. De nya salarna ligger nära Thoraxintensiven vilket innebär korta transportvägar och ökad patientsäkerhet.

– Dessa möjligheter fanns inte i den gamla sjukhusbyggnaden och de nya lokalerna är i internationell toppklass för den här typen av avancerad vård, fortsätter Andreas Rück.

Hybridsalarna kommer i framtiden att kunna användas för andra avancerade hjärtklaffingrepp (tex perkutan mitralisklaffimplantation) som hittills bara har gjorts i ett fåtal i världen och som inte kunnat genomföras i de gamla lokalerna.

Text och Foto: Carin Tellström

 

Ökad överlevnad med ny behandling mot aggressiv barncancerform

Per kogner

Per Kogner, professor och överläkare. Foto: Ulf Sirborn

En stor internationell barncancerstudie visar på ökad överlevnad och minskade biverkningar för barn med högriskneuroblastom som fått ny behandling.

Det är forskare i 18 länder som i en klinisk studie testat en ny behandlingsmetod vid neuroblastom som är en aggressiv cancerform som drabbar småbarn.

– Det här är ett viktigt steg framåt för dessa svårt sjuka barn, säger Per Kogner, professor Karolinska Institutet och överläkare, barnonkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, som lett den svenska delen av studien.

Den behandling som nu testats är en ny läkemedelskombination, busulfan-melphalan, som ges i höga doser följt av stamcellstransplantation. Totalt ingick 1347 barn från 18 länder i en så kallad fas 3-studie. Överlevnaden för barnen med den nya behandlingen ökade enligt forskarna från 38 procent till 50 procent, medan risken för livshotande biverkningar minskade från 10 procent till 4 procent.

Neuroblastom drabbar små barn, vanligen före två års ålder. Ungefär 20 svenska barn om året får diagnosen. Samverkan mellan länder är viktig för att studierna ska bli tillräckligt stora och forskningen om nya behandlingar gå framåt.

Denna samverkansstudie har koordinerats av professor Ruth Ladenstein vid det medicinska universitetet i Wien.

Läs mer: Studien har publiceras i tidskriften The Lancet Oncology
Läs mer: Om studien på Karolinska Institutets hemsida

Studie ger ledtrådar till bättre behandling av leukemi

Nikolas Herold

Forskande läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet har tillsammans med biologer från Science for Life Laboratories och Heidelbergs universitet identifierat ett protein som spelar en avgörande roll för effekten av cytarabin – det viktigaste läkemedlet mot akut myeloisk leukemi. I januari publiceras resultaten online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

I världen diagnostiseras cirka 350 000 personer varje år med akut myeloisk leukemi (AML), en aggressiv form av blodcancer. Endast 25 % av dessa patienter lever fem år senare. För drygt tjugo år sedan förbättrades överlevnaden genom användning av höga doser av cellgiftet cytarabin. Även om det är känt att alla patienter inte svarar på cytarabin så har mekanismen bakom cytarabinresistens i stort sett varit okänd.

Forskarna har kunnat visa att proteinet SAMHD1 var den pusselbit som saknades. De visar att SAMHD1 minskar effekten av cytarabin i leukemiceller. Dessutom visar deras analyser av cirka 300 patienter tydligt att leukemiska celler med lägre nivåer av SAMHD1 svarar bättre på cytarabinbehandling. De kunde även göra leukemiceller mer känsliga för cellgiftet cytarabin genom att blockera just proteinet SAMHD1.

– Resultaten är av stor betydelse för att bättre kunna förstå farmakologin av cytarabin i leukemi, säger Nikolas Herold, läkare och forskare i professor Jan-Inge Henters grupp på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

– Dessutom har dessa resultat direkta konsekvenser för en eventuellt förbättrad terapi genom att kombinera cytarabin med ämnen som blockerar SAMHD1, fortsätter han.

Resultaten visar ett framgångsrikt translationellt samarbete mellan forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratories (SciLife lab).

Publikation, läs mer:
Targeting SAMHD1 with the Vpx protein to improve cytarabine therapy for hematological malignancies,

Publicerad i Nature Medicine online jan 2017 före tryckt version.

Nästa sida »