JAKTEN PÅ EPILEPSINS EPICENTRUM

10 februari, 2020

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: CATARINA THEPPER, CARIN TELLSTRÖM 

Nordens första robotassisterade steroEEG-implatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

 

Varje år opereras ett 10-tal patienter med epilepsi på Karolinska. Med den här mätmetoden kan det  bli 5 -10 fler.

 

– Jag hoppas på att förbättra de här patienternas livssituation. De kan vara väldigt trötta av sina anfall och ha svårt att klara jobbet. Några ramlar och slår sig ofta. Det kan också handla om växande barn, vars utveckling riskerar att påverkas av epilepsin, säger Ulrika Sandvik, neurokirurg.

För ett mycket litet antal patienter fungerar inte läkemedel, vilket är den vanligaste behandlingen vid epilepsi. Då görs en noggrann utredning om epilepsin kan opereras.

 

Ulriks Sandvik

 

 

 

– Det kan till exempel var ett ärr, en missbildning eller tumör, som ligger bakom anfallen. I gynnsamma fall kan man då åtgärda med kirurgi eller laserablation, berättar Ulrika Sandvik.

 

 

 

 

 

 

För att leta efter den här sortens förändringar i hjärnan brukar det göras EEG-mätningar, det vill säga en mätning av aktiviteten i hjärnans nervceller, samt en MR-undersökning.

 

 

MEN DET FINNS OCKSÅ mer svårtolkade kramper och epilepsi som uppkommer trots att hjärnan ser helt normal ut på MR-bilderna. Då finns möjligheten att göra  ett stereotaktiskt EEG, det vill säga en mätning av aktiviteten inne i hjärnan med hjälp av elektroder, (SEEG).

 

– Signalerna mellan nervceller sprids oerhört snabbt, vilket gör att det är svårt att upptäcka var ett epilepsianfall startar. Ett stereotaktiskt EEG ger oss ett mycket bättre underlag, säger Ulrika Sandvik.

 

I början av januari genomförde hennes team nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient.

Elektrodernas exakta placering programmeras in i roboten som blir ett slags GPS under operationen och visar neurokirurgen exakt var och i vilken vinkel de ska sättas in.

Göran Lind, överläkare, vid datorn som styr roboten.

– Det här förbättrar vår precision och förkortar operationstiden med cirka tre timmar, säger Ulrika Sandvik.

 

Totalt placerades 14 elektrodkablar med 107 kontakter in i patientens hjärna. Efter operationen kopplas de upp för att registrera hjärnaktiviteten.

 

SEEG-mätningen pågår sedan under cirka en vecka innan elektroderna plockas bort. Patientens läkemedel minskas sedan successivt för att registrera kramper. Därefter stimulerar man försiktigt med en liten strömstyrka för att provocera fram en kramp samt för att testa tal och andra funktioner. Patienten är vaken och medverkar.

 

– En sådan här omfattande utredning görs bara om vi har goda skäl att tro att epilepsin kan opereras. Om man hittar ett anfallsfokus har patienten statistiskt sett 75 procent chans till minskade kramper, eller till och med anfallsfrihet, berättar Ulrika Sandvik.

Laserablation

Laserablation

INTERNATIONELLA EPILEPSIDAGEN

  • Den 10 februari uppmärksammas epilepsi i hela världen. Bland annat på Vårdforum på Karolinska.
  • I Sverige beräknas mellan 60 000 och
    70 000 personer ha epilepsi.
  • Varje år utreds minst 7 000 personer för misstänkt epilepsi.
  • Sjukdomen kan debutera när som helst i livet, men vanligast är antingen i tidig ålder eller hos dem som är 75 år eller äldre.
  • Epilepsi kan ha många olika orsaker – eller blandning av orsaker – och uppträda i flera former.
  • Hos ungefär hälften av dem som haft ett anfall är det en engångsföreteelse.
  • Man ska ha haft minst två attacker för att få diagnosen epilepsi.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

På Tema Hjärta och Kärl, plan 11 i Solna, står perifera kärlsjukdomar i fokus. Som ”fönstertittarsjukan” det vill säga nedsatt cirkulation i benen, och aorta-aneurysm. Kärlen som opereras här finns alla utanför hjärtat och hjärnan. Inom patientområdet arbetar bland andra läkare/kärlkirurger, sjuksköterskor och sjukgymnaster.

10 februari, 2020

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

3 frågor till: Teamet runt patienten vid kärlkirurgi

På Tema Hjärta och Kärl, plan 11 i Solna, står perifera kärlsjukdomar i fokus. Som ”fönstertittarsjukan” det vill säga nedsatt cirkulation i benen, och aorta-aneurysm. Kärlen som opereras här finns alla utanför hjärtat och hjärnan. Inom patientområdet arbetar bland andra läkare/kärlkirurger, sjuksköterskor och sjukgymnaster.