IMMUNTERAPI LEVER OCH VI ÄR EN CENTRAL DEL AV DET

3 oktober, 2018

Ämnen i artikeln

I måndags tillkännagavs att årets nobelpris i fysiologi/medicin går till James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Stephan Mielke på Tema Cancer delar med sig av sina reflektioner över årets pris.

Stephan Mielke, FoU-ansvarig

”Ett stort grattis till James P. Allison och Tasuku Honjo som tilldelats 2018 års Nobelpris i fysiologi/medicin! Vem hade trott för ett decennium sedan att Nobelpriset i fysiologi/medicin skulle gå till området för cellulär tumörimmunterapi, ett område som ansågs vara ”dött” då man inte trodde att vacciner skulle fungera så enkelt och det istället var genetik som man hoppades skulle vara lösningen för att besegra cancer.

Men låt oss komma ihåg att redan 1990 tilldelades E Donnall Thomas Nobelpriset för att ha lagt grunden till dagens mest etablerade cellulära immunterapi som används vid behandling av leukemi, lymfom och myelom: Allogen stamcellstransplantation.

I år, nästan 30 år senare, prisas ett annat genombrott – som till stor del handlar om dekrypteringen av immunmekanismer och identifiering av molekyler som är involverade i reglering av det autologa immunsystemet.
Blockering av dessa viktiga molekyler med så kallade kontrollpunktshämmare ledde till reinkarnation av autolog immunitet, och äntligen upptäcktes ett sätt att angripa malignt melanom samt flera andra solida tumörer där det tidigare inte funnits några bra behandlingsalternativ.

Och fler och fler cellulära immunterapier mot cancer är på väg; NK-celler, CAR-Tceller, TILs, etc. Det får mig att tänka på Berlinmurens fall: ”Den som sov som den natten måste ha varit död!”. Immunterapi lever. Det händer nu och vi på Karolinska är en central del av det. Det är inte förvånande att den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för en månad sedan godkände de första CAR-T-cellterapierna i Europa, och mer av sådana terapier kommer sannolikt att komma. Jag är glad att ledningen på Karolinska gjorde en strategisk investering i cellterapi genom att bygga upp en avdelning för allogen stamcellstransplantation som nu också hanterar framtida komplexa immunterapier. Kampen mot cancer fortsätter!”

 

Stephan Mielke är professor på Karolinska Institutet och patientområdeschef för cellterapi och allogen stamcellstransplantation samt FoU-ansvarig, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Lisa Thorsén

Läs mer

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin går till James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Läs mer om nobelpriset i fysiologi eller medicin här.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.