Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

8 mars, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: SUSANNE BERGQVIST

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Hur hänger tillfrisknade och mat ihop?

– Mat och näring påverkar hela kroppen och hjälper patienter att bättre orka med kirurgi eller annan behandling. Vi vet genom studier, att näring har betydelse för läkningsprocessen, minskar fallrisken och risken för trycksår till exempel. En positiv måltidsupplevelse är värdefull och hjälper till att lättare äta maten. Vi kan förstås oftast inte helt korrigera ett dåligt näringstillstånd, då patienterna ligger i snitt fyra dagar på Karolinska och går vidare till annan vårdgivare eller hem efter sjukhusvistelsen. Men vi kan lägga en grund. Sedan måste patienterna med nästa vårdgivare ta vid.

Vilka problem kan svårt sjuka ha med maten?

– Det är förstås olika, men många har problem med aptiten, illamående och kanske har svårt att svälja. Mag- och tarmproblem är vanligt, både sjukdom och läkemedel påverkar. Brist på näring och energi ökar också risk för nedstämdhet. Vi vet att många patienter som kommer till sjukhuset visar tecken på undernäring, drygt 40 procent. Patienterna på Karolinska är ofta svårt sjuka och att tappa aptiten är då ett vanligt symtom. När patienter kommer till sjukhuset ska sjuksköterskan göra en riskbedömning för undernäring, för att vid behov komplettera maten med näringsrika mellanmål, ordinera energi- och proteinrik kost eller andra åtgärder.

Hur väcktes ditt intresse för matens betydelse i vården?

– När jag var kliniskt verksam som sjuksköterska inom Öron, Näsa och Hals blev det påtagligt hur svårt många patienter har med att få i sig tillräckligt med näring. Om man har en tumör i munhåla och svalg är det svårt att äta och dricka och även med aptiten. Det var så mitt intresse startade och när jag skrev min avhandling om energi och proteinrik kost 2004, var det här ännu ett nytt område. Numera känner många till patienternas behov av näring och energi som en del i vården. Men kunskaperna om hur viktigt det är för hela behandlingen, behöver bli ännu bättre, och komma in tidigt i utbildningar,

Du har varit med under hela arbetet med tillagningsköket som nu är igång. Vad tänker du nu?

– Tillagningsköket för patientmat var inte planerat från början och vi blev förstås väldigt glada när politikerna beslutade om ett tillagningskök i nya byggnaden. Traditionellt har maten på sjukhus inte haft så hög status. Nu blir maten en viktig del i vistelsen på Karolinska Solna, tillsammans med den medicinska behandlingen och omvårdnaden. Vi vet från patientenkäter att måltidsupplevelsen har betydelse för hur patienter upplever sjukhusvistelsen och här erbjuds vällagad mat till olika patienters behov. Det känns också bra att patienter och närstående kan äta tillsammans, det har varit efterfrågat.

Hur har maten som serveras tagits fram?

– Det är många som varit inblandade. Patientrepresentanter och vårdpersonal har gett synpunkter, och smakat maten. Kock och dietister har gjort intervjuer bland patienter och närstående för att få synpunkter på menyer. Eftersom det är individuellt vad man tycker om har det viktigt med bredd i menyerna och vi har också lagt fokus på måltidsupplevelsen.

BAKGRUND TILLAGNINGSKÖKET KAROLINSKA SOLNA

2015 gjordes en förstudie om ett tillagningskök i Karolinska Solnas nya sjukhusbyggnad. Därefter gjordes en innovationsvänlig upphandling. I slutet av 2018 driftsattes tillagningsköket och i sjukhusets vårdavdelningar finns särskilda måltidsvärdar i avdelningsköken.

Politiskt beslut om ett tillagningskök i nya byggnaden Karolinska Solna togs 2012.

PATIENTMATEN, SÅ HÄR FUNGERAR DET

Maträtterna tillagas i ett tillagningskök i sjukhusbyggnaden. Rätterna förpackas och transporteras till avdelningsköken, där de serveras till patienterna. Menyn är specialkomponerad och det finns flera rätter att välja mellan samt specialanpassad kost.

Patienter beställer sin mat själv vid vårdavdelningsköket eller på rummet med hjälp av vårdpersonal. Måltidsvärdar i avdelningsköken värmer den mat som patienten har valt och lägger upp för servering. Vårdpersonalen serverar maten till patienterna på rummen.

Även närstående kan beställa maten via en enkel IT-lösning. Patient och närstående kan äta tillsammans om de vill.  Tillagningsköket med måltidsvärdar drivs av Signatur by Coor.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

Ann Ödlund Olin

Hur hänger maten och tillfrisknandet ihop?

8 mars, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: SUSANNE BERGQVIST

Ann Ödlund Olin, har projektlett införandet av måltidskonceptet på Karolinska Solna. Hon är också sjuksköterska och forskare inom nutrition. Hon tycker att det är bra att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats. Här berättar hon mer om matens betydelse i vården.

Hur hänger tillfrisknade och mat ihop?

Mat och näring påverkar hela kroppen och hjälper patienter att bättre orka med kirurgi eller annan behandling. Vi vet genom studier, att näring har betydelse för läkningsprocessen, minskar fallrisken och risken för trycksår till exempel. En positiv måltidsupplevelse är värdefull och hjälper till att lättare äta maten. Vi kan förstås oftast inte helt korrigera ett dåligt näringstillstånd, då patienterna ligger i snitt fyra dagar på Karolinska och går vidare till annan vårdgivare eller hem efter sjukhusvistelsen. Men vi kan lägga en grund. Sedan måste patienterna med nästa vårdgivare ta vid.

Vilka problem kan svårt sjuka ha med maten?

Det är förstås olika, men många har problem med aptiten, illamående och kanske har svårt att svälja. Mag- och tarmproblem är vanligt, både sjukdom och läkemedel påverkar. Brist på näring och energi ökar också risk för nedstämdhet. Vi vet att många patienter som kommer till sjukhuset visar tecken på undernäring, drygt 40 procent. Patienterna på Karolinska är ofta svårt sjuka och att tappa aptiten är då ett vanligt symtom. När patienter kommer till sjukhuset ska sjuksköterskan göra en riskbedömning för undernäring, för att vid behov komplettera maten med näringsrika mellanmål, ordinera energi- och proteinrik kost eller andra åtgärder.

Hur väcktes ditt intresse för matens betydelse i vården?

När jag var kliniskt verksam som sjuksköterska inom Öron, Näsa och Hals blev det påtagligt hur svårt många patienter har med att få i sig tillräckligt med näring. Om man har en tumör i munhåla och svalg är det svårt att äta och dricka och även med aptiten. Det var så mitt intresse startade och när jag skrev min avhandling om energi och proteinrik kost 2004, var det här ännu ett nytt område. Numera känner många till patienternas behov av näring och energi som en del i vården. Men kunskaperna om hur viktigt det är för hela behandlingen, behöver bli ännu bättre, och komma in tidigt i utbildningar,

Du har varit med under hela arbetet med tillagningsköket som nu är igång. Vad tänker du nu?

Tillagningsköket för patientmat var inte planerat från början och vi blev förstås väldigt glada när politikerna beslutade om ett tillagningskök i nya byggnaden. Traditionellt har maten på sjukhus inte haft så hög status. Nu blir maten en viktig del i vistelsen på Karolinska Solna, tillsammans med den medicinska behandlingen och omvårdnaden. Vi vet från patientenkäter att måltidsupplevelsen har betydelse för hur patienter upplever sjukhusvistelsen och här erbjuds vällagad mat till olika patienters behov. Det känns också bra att patienter och närstående kan äta tillsammans, det har varit efterfrågat.

Hur har maten som serveras tagits fram?

Det är många som varit inblandade. Patientrepresentanter och vårdpersonal har gett synpunkter, och smakat maten. Kock och dietister har gjort intervjuer bland patienter och närstående för att få synpunkter på menyer. Eftersom det är individuellt vad man tycker om har det viktigt med bredd i menyerna och vi har också lagt fokus på måltidsupplevelsen.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.