Forskning om ryggmärg förändrar livet

9 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Inom en rimlig framtid kommer det att finnas antingen läkemedel, eller en kombination av läkemedel och avancerad kirurgi, som kan ge ryggmärgsskadade patienter ett mer positivt läge. Det menar en forskande läkare på Karolinska Universitetssjukhuset, där två kliniska studier kring ryggmärgsskador pågår.

– Vi har inte nyckeln till botande ännu. Men det finns en hel del saker på experimentell nivå som är lovande, säger forskaren Mikael Svensson.

På försöksnivå pågår det väldigt mycket forskning världen över kring ryggmärgsskador, bland annat på Karolinska.

– Här liksom på KI sker forskning som jag bedömer ligger i absolut framkant av vad som händer i världen. Så pass långt fram att jag tror att inom en rimlig framtid så kommer det att finnas antingen läkemedel eller kombinationen läkemedel och avancerad kirurgi, som kan förändra livet för en ryggmärgsskadad patient till ett något mer positivt läge.

Det säger forskaren Mikael Svensson som just nu håller i en klinisk studie på Karolinska med syfte att försöka hitta förbättringsåtgärder för patienter med ryggmärgsskador. Men även om det finns en hel del saker på experimentell nivå som lovar runt, är steget till att läka den här typen av skador, på samma sätt som ett armbrott, väldigt långt:

– Att bota en ryggmärgsskada tror jag ligger långt framåt i tiden. Att återställa en sån skada till 100 procent, på samma sätt som en fraktur, det är två helt olika svårighetsgrader. Hos oss bedrivs just nu två studier, och fler behöver dras igång. Samtidigt lär man sig någonting för varje studie, så schackpjäserna flyttas framåt hela tiden, fortsätter Mikael Svensson.

Samtidigt har mycket hänt inom ryggmärgsskadevården bara de senaste tio åren

Att ryggmärgen är så svår att bota och behandla hänger ihop med att den tillhör det centrala nervsystemet, som fungerar på ett helt annat sätt än det perifera. Ischiasnerven tillhör exempelvis det perifera nervsystemet. Skulle den nerven få en skada kan nervtrådarna växa tillbaka och återgå till normal funktion, även om det tar lång tid.

Men i det centrala nervsystemet, där hjärnstammen, hjärnan och ryggmärgen ingår, är det inte bara miljontals nervtrådar som samspelar med miljontals andra celler – vilket försvårar den rent mekaniska reparationen. Den andra faktorn är att centrala nervsystemet motarbetar ”självläkning”, på det sätt som perifera nerver å sin sida klarar.  Vid en skada på ryggmärgen bildas nämligen substanser som gör att nervtrådarna inte kan växa tillbaka, tvärtom bromsas reparationen.

Det kan låta som en hopplös uppgift att lösa den gåtan. Men samtidigt har mycket hänt inom ryggmärgsskadevården bara de senaste tio åren:

– Man gör redan mycket i dag gällande den brutna nacken och brutna kotpelaren över lag. Neurokirurger och ortopeder kan reparera de omgivande strukturerna, som att skruva ihop ben och så liknande. Det är viktiga moment, att exempelvis avlasta ryggmärgen tidigt efter en skada, säger Mikael Svensson och fortsätter:

– Det kan ligga benfragment kvar som trycker mot ryggmärgen, då är det viktigt att man går in tidigt och lyfter ut dem och stabiliserar kotpelaren så att man kan få igång en tidig rehabilitering. En bra vård för en ryggmärgsskadad patient innehåller tidiga, högspecialiserade, kirurgiska moment. Sedan är tidig, bra infektionsprofylax, liksom tidig och bra mobilisering och rehabilitering viktig. Allt för att patienten ska kunna återgå till sitt normala liv, säger han.

Därefter handlar det om att ta hand om annan problematik som de här patienterna har. Tvärtom mot vad man kan tro står möjligheten att kunna resa sig upp och gå, nämligen inte högst i kurs på patienternas önskelista enligt Mikael Svensson:

– Det är klart att det vore fantastiskt om man kunde åstadkomma det. Men de allra viktigaste problemen som ryggmärgsskadade patienter ofta tar upp i samtal med vårdpersonal är att man vill bli av med sina smärtor i ryggen, kunna gå på toaletten och man vill kunna nån form av sexuell funktion. Det här vill man han hjälp med, och det kan vi ge våra patienter idag.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.

Hon är tryggheten inför förlossningen

Att vara utlämnad och maktlös under förlossningen är skräcken för många gravida. En långvarig kontakt med en barnmorska kan göra stor skillnad, vilket Min barnmorska på Karolinska Huddinge har tagit fasta på.