Forskning om ryggmärg förändrar livet

9 april, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Inom en rimlig framtid kommer det att finnas antingen läkemedel, eller en kombination av läkemedel och avancerad kirurgi, som kan ge ryggmärgsskadade patienter ett mer positivt läge. Det menar en forskande läkare på Karolinska Universitetssjukhuset, där två kliniska studier kring ryggmärgsskador pågår.

– Vi har inte nyckeln till botande ännu. Men det finns en hel del saker på experimentell nivå som är lovande, säger forskaren Mikael Svensson.

På försöksnivå pågår det väldigt mycket forskning världen över kring ryggmärgsskador, bland annat på Karolinska.

– Här liksom på KI sker forskning som jag bedömer ligger i absolut framkant av vad som händer i världen. Så pass långt fram att jag tror att inom en rimlig framtid så kommer det att finnas antingen läkemedel eller kombinationen läkemedel och avancerad kirurgi, som kan förändra livet för en ryggmärgsskadad patient till ett något mer positivt läge.

Det säger forskaren Mikael Svensson som just nu håller i en klinisk studie på Karolinska med syfte att försöka hitta förbättringsåtgärder för patienter med ryggmärgsskador. Men även om det finns en hel del saker på experimentell nivå som lovar runt, är steget till att läka den här typen av skador, på samma sätt som ett armbrott, väldigt långt:

– Att bota en ryggmärgsskada tror jag ligger långt framåt i tiden. Att återställa en sån skada till 100 procent, på samma sätt som en fraktur, det är två helt olika svårighetsgrader. Hos oss bedrivs just nu två studier, och fler behöver dras igång. Samtidigt lär man sig någonting för varje studie, så schackpjäserna flyttas framåt hela tiden, fortsätter Mikael Svensson.

Samtidigt har mycket hänt inom ryggmärgsskadevården bara de senaste tio åren

Att ryggmärgen är så svår att bota och behandla hänger ihop med att den tillhör det centrala nervsystemet, som fungerar på ett helt annat sätt än det perifera. Ischiasnerven tillhör exempelvis det perifera nervsystemet. Skulle den nerven få en skada kan nervtrådarna växa tillbaka och återgå till normal funktion, även om det tar lång tid.

Men i det centrala nervsystemet, där hjärnstammen, hjärnan och ryggmärgen ingår, är det inte bara miljontals nervtrådar som samspelar med miljontals andra celler – vilket försvårar den rent mekaniska reparationen. Den andra faktorn är att centrala nervsystemet motarbetar ”självläkning”, på det sätt som perifera nerver å sin sida klarar.  Vid en skada på ryggmärgen bildas nämligen substanser som gör att nervtrådarna inte kan växa tillbaka, tvärtom bromsas reparationen.

Det kan låta som en hopplös uppgift att lösa den gåtan. Men samtidigt har mycket hänt inom ryggmärgsskadevården bara de senaste tio åren:

– Man gör redan mycket i dag gällande den brutna nacken och brutna kotpelaren över lag. Neurokirurger och ortopeder kan reparera de omgivande strukturerna, som att skruva ihop ben och så liknande. Det är viktiga moment, att exempelvis avlasta ryggmärgen tidigt efter en skada, säger Mikael Svensson och fortsätter:

– Det kan ligga benfragment kvar som trycker mot ryggmärgen, då är det viktigt att man går in tidigt och lyfter ut dem och stabiliserar kotpelaren så att man kan få igång en tidig rehabilitering. En bra vård för en ryggmärgsskadad patient innehåller tidiga, högspecialiserade, kirurgiska moment. Sedan är tidig, bra infektionsprofylax, liksom tidig och bra mobilisering och rehabilitering viktig. Allt för att patienten ska kunna återgå till sitt normala liv, säger han.

Därefter handlar det om att ta hand om annan problematik som de här patienterna har. Tvärtom mot vad man kan tro står möjligheten att kunna resa sig upp och gå, nämligen inte högst i kurs på patienternas önskelista enligt Mikael Svensson:

– Det är klart att det vore fantastiskt om man kunde åstadkomma det. Men de allra viktigaste problemen som ryggmärgsskadade patienter ofta tar upp i samtal med vårdpersonal är att man vill bli av med sina smärtor i ryggen, kunna gå på toaletten och man vill kunna nån form av sexuell funktion. Det här vill man han hjälp med, och det kan vi ge våra patienter idag.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.