Jonas Mattsson

Varför lämnar du Karolinska för ett jobb i Toronto?

14 januari, 2019

TEXT: DAVID GROSSMAN • FOTO: REBECKA FALK

Efter 23 år på Karolinska flyttar Jonas Mattson till Toronto för en tjänst som chef för allogen stamcellstransplantation på ett sjukhus och professor vid University of Toronto. Det som lockade var bland annat större patientunderlag och resurser.

I januari börjar din tjänst på Princess Margaret Cancer Center i Toronto. Vad var det som lockade?

– Toronto är en större region än Stockholm och antalet transplantationer på bara Princess Margaret Cancer Center är lika många som görs i hela Sverige. Det stora patientunderlaget leder till bättre möjlighet för kliniska studier. Dessutom har sjukhuset bra resurser till forskning och vägarna från idé till studie är snabbare än på svenska sjukhus.

Är det också bättre kvalitet på forskningen?

– Nej, den vård och forskning som bedrivs på Karolinska är inte sämre, det vi åstadkommit är av yppersta världsklass och det är därför jag får en sådan här tjänst. Det är få ställen i världen som har lika bra statistik för överlevnad som Karolinska inom stamcellstransplantation.

Hur känns det att lämna Karolinska där du arbetat så lång tid?

– Det är klart att det känns märkligt, jag är ju en riktigt ”Karolinska-doktor” med 17 000 timmar i primärjour och närmare 60 000 timmar som bakjour i bagaget. Och så missar jag guldklockan man får efter 25 år i tjänst. Men det är häftigt att komma till en ny miljö och ta över en verksamhet i annat land.

Vad tar du framför allt med dig till Kanada?

– Praktisk klinisk know-how. Det vi varit fantastiskt bra på är att upptäcka och förvalta de små detaljerna som sedan visar sig ha stor betydelse. Vår modell med individanpassade behandlingar ger också bättre resultat än att använda sig av likartad behandling till alla.

– Något annat som jag tar med är hemsjukvården efter transplantation som vi genomförde redan för 22 år sedan – idag en rutinbehandling på Karolinska men förekommer knappt på andra ställen i världen vilket är märkligt eftersom det ger bättre och säkrare vård och dessutom är billigare.

Berätta om någon dag du gärna minns under dina 23 år?

– För elva år sedan remitterades en estnisk flicka till oss. I hemlandet saknades rätt kompetens för att göra en stamcellstransplantation från navelsträngsblod. Vi utfördetransplantationen men tre månader efter den fick flickan körtelfeber som utvecklades till lymfkörtelcancer. Hon svarade inte på någon behandling och prognosen var usel. Vår forskargrupp funderade ut en metod att ta vita blodkroppar från mamman riktade explicit mot körtelfeberviruset.

– Vi skapade hela metoden inom en vecka och behandlade flickan med en liten dos T-celler. Jag hade inte så höga förhoppningar och trodde inte det skulle få någon effekt, hon hade haft 39 – 40 grader feber i en månad men bara efter tolv timmar var hon helt feberfri. På två veckor var hela cancern botad. Den dagen glömmer jag aldrig.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!