Jonas Mattsson

Varför lämnar du Karolinska för ett jobb i Toronto?

14 januari, 2019

TEXT: DAVID GROSSMAN • FOTO: REBECKA FALK

Efter 23 år på Karolinska flyttar Jonas Mattson till Toronto för en tjänst som chef för allogen stamcellstransplantation på ett sjukhus och professor vid University of Toronto. Det som lockade var bland annat större patientunderlag och resurser.

I januari börjar din tjänst på Princess Margaret Cancer Center i Toronto. Vad var det som lockade?

– Toronto är en större region än Stockholm och antalet transplantationer på bara Princess Margaret Cancer Center är lika många som görs i hela Sverige. Det stora patientunderlaget leder till bättre möjlighet för kliniska studier. Dessutom har sjukhuset bra resurser till forskning och vägarna från idé till studie är snabbare än på svenska sjukhus.

Är det också bättre kvalitet på forskningen?

– Nej, den vård och forskning som bedrivs på Karolinska är inte sämre, det vi åstadkommit är av yppersta världsklass och det är därför jag får en sådan här tjänst. Det är få ställen i världen som har lika bra statistik för överlevnad som Karolinska inom stamcellstransplantation.

Hur känns det att lämna Karolinska där du arbetat så lång tid?

– Det är klart att det känns märkligt, jag är ju en riktigt ”Karolinska-doktor” med 17 000 timmar i primärjour och närmare 60 000 timmar som bakjour i bagaget. Och så missar jag guldklockan man får efter 25 år i tjänst. Men det är häftigt att komma till en ny miljö och ta över en verksamhet i annat land.

Vad tar du framför allt med dig till Kanada?

– Praktisk klinisk know-how. Det vi varit fantastiskt bra på är att upptäcka och förvalta de små detaljerna som sedan visar sig ha stor betydelse. Vår modell med individanpassade behandlingar ger också bättre resultat än att använda sig av likartad behandling till alla.

– Något annat som jag tar med är hemsjukvården efter transplantation som vi genomförde redan för 22 år sedan – idag en rutinbehandling på Karolinska men förekommer knappt på andra ställen i världen vilket är märkligt eftersom det ger bättre och säkrare vård och dessutom är billigare.

Berätta om någon dag du gärna minns under dina 23 år?

– För elva år sedan remitterades en estnisk flicka till oss. I hemlandet saknades rätt kompetens för att göra en stamcellstransplantation från navelsträngsblod. Vi utfördetransplantationen men tre månader efter den fick flickan körtelfeber som utvecklades till lymfkörtelcancer. Hon svarade inte på någon behandling och prognosen var usel. Vår forskargrupp funderade ut en metod att ta vita blodkroppar från mamman riktade explicit mot körtelfeberviruset.

– Vi skapade hela metoden inom en vecka och behandlade flickan med en liten dos T-celler. Jag hade inte så höga förhoppningar och trodde inte det skulle få någon effekt, hon hade haft 39 – 40 grader feber i en månad men bara efter tolv timmar var hon helt feberfri. På två veckor var hela cancern botad. Den dagen glömmer jag aldrig.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

”Vi ska inte vara rädda för att tala om makt”

När Strategiska patient- och närståenderådet gjorde en lista över frågor de vill arbeta med hamnade trygg tolkning i topp.
– Drivkraften i allt jag gör är att stärka inflytandet för människor som inte har så mycket makt. Det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med vården i sådana frågor, säger Angelica Frithiof, rådets ordförande.

Noel har alltid väskan packad

Karolinska är det sjukhus i Sverige som opererat in flest mekaniska hjärtpumpar 2018. För patienten Noel Gayle har behandlingen inneburit att hans kondition, sömn och aptit är tillbaka. Samtidigt måste han vänja sig vid ett liv bokstavligen beroende av ström.