EUROPAS MODERNASTE FORSKNINGSHUS

16 oktober, 2018

Ämnen i artikeln

”NKS-projektet med BioClinicum och driftsättningen av ett nytt sjukhus är den häftigaste resan jag varit med om under min karriär. Vi har nu skapat helt nya förutsättningar för den kliniska forskningen och utbildningen vid Karolinska Universitetssjukhuset.” Linda Lindskog berättar mer här.

BioClinicum kommer att utgöra en viktig pusselbit för att snabbare kunna bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården. BioClinicum representerar en satsning av Stockholms läns landsting för att främja den translationella forskningen som sker i samverkan med Karolinska Institutet.

Låt mig kort exemplifiera varför:

När forskare med olika inriktning samlas nära varandra uppstår både spontana och planerade ämnesövergripande möten. Dessa möten skapar nya infallsvinklar och lyfter forskningen. För att kunskaps- och informationsutbyte ska ge utfall längre fram i värdekedjan behövs även en kritisk massa av personer med olika kompetens. I BioClinicum samlar vi närmare 100 forskargrupper under ett och samma tak. Forskargrupperna är indelade i sex olika forskningsteman som knyter an till sjukhusets kliniska teman.

Linda Lindskog, sektionschef, FoU.

I det nya forskningshuset, som omfattar 195 olika forskningslaboratorier och geografiskt förenar 900 forskare, integreras vård, forskning och utbildning.

Den allokeringsstudie som ligger till grund för forskningstemats placering i huset utgår även från att samutnyttja utrustning, spjutspetsinstrument och andra core-faciliteter, vilket både är resurs- och kostnadseffektivt för den enskilda forskningsverksamheten. Nya former för samarbete skapas på olika nivåer där gemensamma intressen och målbilder blir drivkrafterna.

Forskarna i BioClinicum har sökt sig till en kliniknära miljö för att hämta vetenskapliga frågeställningar från vården, men också för att få tillgång till vårdens kompetenser. För att gå hela vägen ”from bed to bench and back to bed” behöver vår forskningspersonal rätt förutsättningar att selektera och samla patientmaterial av värde för vidare forskning. För att sluta cirkeln måste sedan forskningsresultaten tillbaka till vården för utvärdering och slutligen implementering. BioClinicum är en viktig del i den processen.

Forskarna hämtar vetenskapliga frågeställningar från vården, och får tillgång till vårdens kompetenser

En grundläggande ingrediens för ökad integration mellan vård, forskning och utbildning är sömlösa infrastrukturer (inklusive informationsmiljöer, vilket är ett helt kapitel för sig). BioClinicum sammanlänkas inte bara med de nya sjukvårdsmiljöerna i nya sjukhusbyggnaden utan även fysiskt med Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum via en luftbro. Bryggan mellan grundforskning och klinisk forskning är bokstavligen på plats. Ett fortsatt utvecklingsarbete får sin naturliga kraft från strävan efter ökad sömlöshet, samverkan och integration, med en gemensam strategi som målbild.

BioClinicum är en viktig del i det nya starka Life Science-kluster som växer fram i Hagastaden där samarbete mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv är avgörande för den medicinska utvecklingen. Vår vision är att öka framtida forskningsgenombrott och stärka den translationella forskningen. Jag tycker nu att vi har ett väldigt bra utgångsläge för våra fortsatta ansatser mot den visionen och ser fram emot att vara fortsatt delaktig i den utvecklingen.

Linda Lindskog, sektionschef FoU, Karolinska Universitetssjukhuset
Blogginlägget är tidigare publicerat på hemsidan för Stockholm Science City, se här

OM BIOCLINICUM

Forskningsbyggnaden BioClinicum ligger intill nya sjukhusbyggnaden i Solna. Byggnaden har 10 våningsplan och en yta på över 40 000 kvm och miljöer för både forskning och utbildning.

Här finns bland annat 195 laboratorier, ett kliniskt träningscentrum och ett planerat kunskapscentrum för världsledande avbildningsverksamhet.

Ett antal forskargrupper har redan flyttat in i BioClinicum och under senare delen av 2018 genomförs en större flyttomgång då fler flyttar in.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.