EUROPAS MODERNASTE FORSKNINGSHUS

16 oktober, 2018

Ämnen i artikeln

”NKS-projektet med BioClinicum och driftsättningen av ett nytt sjukhus är den häftigaste resan jag varit med om under min karriär. Vi har nu skapat helt nya förutsättningar för den kliniska forskningen och utbildningen vid Karolinska Universitetssjukhuset.” Linda Lindskog berättar mer här.

BioClinicum kommer att utgöra en viktig pusselbit för att snabbare kunna bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården. BioClinicum representerar en satsning av Stockholms läns landsting för att främja den translationella forskningen som sker i samverkan med Karolinska Institutet.

Låt mig kort exemplifiera varför:

När forskare med olika inriktning samlas nära varandra uppstår både spontana och planerade ämnesövergripande möten. Dessa möten skapar nya infallsvinklar och lyfter forskningen. För att kunskaps- och informationsutbyte ska ge utfall längre fram i värdekedjan behövs även en kritisk massa av personer med olika kompetens. I BioClinicum samlar vi närmare 100 forskargrupper under ett och samma tak. Forskargrupperna är indelade i sex olika forskningsteman som knyter an till sjukhusets kliniska teman.

Linda Lindskog, sektionschef, FoU.

I det nya forskningshuset, som omfattar 195 olika forskningslaboratorier och geografiskt förenar 900 forskare, integreras vård, forskning och utbildning.

Den allokeringsstudie som ligger till grund för forskningstemats placering i huset utgår även från att samutnyttja utrustning, spjutspetsinstrument och andra core-faciliteter, vilket både är resurs- och kostnadseffektivt för den enskilda forskningsverksamheten. Nya former för samarbete skapas på olika nivåer där gemensamma intressen och målbilder blir drivkrafterna.

Forskarna i BioClinicum har sökt sig till en kliniknära miljö för att hämta vetenskapliga frågeställningar från vården, men också för att få tillgång till vårdens kompetenser. För att gå hela vägen ”from bed to bench and back to bed” behöver vår forskningspersonal rätt förutsättningar att selektera och samla patientmaterial av värde för vidare forskning. För att sluta cirkeln måste sedan forskningsresultaten tillbaka till vården för utvärdering och slutligen implementering. BioClinicum är en viktig del i den processen.

Forskarna hämtar vetenskapliga frågeställningar från vården, och får tillgång till vårdens kompetenser

En grundläggande ingrediens för ökad integration mellan vård, forskning och utbildning är sömlösa infrastrukturer (inklusive informationsmiljöer, vilket är ett helt kapitel för sig). BioClinicum sammanlänkas inte bara med de nya sjukvårdsmiljöerna i nya sjukhusbyggnaden utan även fysiskt med Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum via en luftbro. Bryggan mellan grundforskning och klinisk forskning är bokstavligen på plats. Ett fortsatt utvecklingsarbete får sin naturliga kraft från strävan efter ökad sömlöshet, samverkan och integration, med en gemensam strategi som målbild.

BioClinicum är en viktig del i det nya starka Life Science-kluster som växer fram i Hagastaden där samarbete mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv är avgörande för den medicinska utvecklingen. Vår vision är att öka framtida forskningsgenombrott och stärka den translationella forskningen. Jag tycker nu att vi har ett väldigt bra utgångsläge för våra fortsatta ansatser mot den visionen och ser fram emot att vara fortsatt delaktig i den utvecklingen.

Linda Lindskog, sektionschef FoU, Karolinska Universitetssjukhuset
Blogginlägget är tidigare publicerat på hemsidan för Stockholm Science City, se här

OM BIOCLINICUM

Forskningsbyggnaden BioClinicum ligger intill nya sjukhusbyggnaden i Solna. Byggnaden har 10 våningsplan och en yta på över 40 000 kvm och miljöer för både forskning och utbildning.

Här finns bland annat 195 laboratorier, ett kliniskt träningscentrum och ett planerat kunskapscentrum för världsledande avbildningsverksamhet.

Ett antal forskargrupper har redan flyttat in i BioClinicum och under senare delen av 2018 genomförs en större flyttomgång då fler flyttar in.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.