HON SÖKER SVAR PÅ ENDOMETRIOSENS GÅTA

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Endometrios har uppmärksammats i bland annat böcker, tv- och radioinslag det senaste året. Trots att sjukdomen är ett känd sedan länge, är orsaken fortfarande något av en gåta. Fortfarande vet man inte varför vissa kvinnor drabbas – och varför de drabbas på så olika sätt.

 

En gammal teori kring hur endometrios bildas är att blodet i vid menstruation inte bara rinner ut i vaginan, utan också rinner bakåt genom äggledarna mot bukhålan. På så sätt skulle celler från livmoderslemhinnan följa med och kunna bilda endometrioshärdar där de fastnar.

 

ALLA KVINNOR HAR dock lite av ett sådant bakåtflöde, och utan att få endometrios. Teorin rimmar också illa med att endometrios har upptäckts i levern, ja till och med i hjärnan och lungorna, även om det är ovanligt. Så långt når knappast bakåtflödet av mensblod.

– En annan, nyare, teori handlar om att det skulle kunna finnas något som liknar stamceller i livmoderslemhinnan som spridas via blodbanan. En del av vår forskning handlar om att karaktärisera livmoderslemhinna och de här stamcellerna, säger Kristina Gemsell Danielsson, professor i obstretik och gynekologi.

Vi tar små steg framåt 

Hon är chef för forskargruppen reproduktiv hälsa /reproduktionsmedicin vid WHO-center på Karolinska Instituitet, där forskningen sträcker sig från laboratoriets experimentella grundforskning, till kliniska försök med patienter från hela Stockholms län, till globalt inriktade studier om folkhälsa och preventivmedel.

 

På Bioclinicum, den nya stora laboratoriebyggnaden på Karolinska, undersöker hennes forskargrupp en koppling som finns mellan endometrios och äggstockscancer.

Kristina Gemsell Danielsson, professor i obstretik och gynekologi.

Kristina Gemsell Danielsson.

– Det är ovanligt, men kunskapen är viktig eftersom äggstockscancer i regel upptäcks sent och därför är en dödligare cancer än till exempel bröstcancer.

 

FORSKARNA STUDERAR BIOPSIER, det vill säga vävnadsprover från patienter. Några bra försöksdjur finns inte för att forska på för just endometrios, vilket kan vara en av orsakerna till att det saknas mycket kunskap om sjukdomen.

 

– Vi tar små steg framåt. När vi lär oss mer om livmoderslemhinnan kan det också leda fram till en bättre behandling av endometrios. Idag ger vi smärtlindring, anti-inflammatorisk medicin och hormoner till de här patienterna, men vi kan inte bota sjukdomen, säger Kristina Gemsell Danielsson.

 

DEN UPPMÄRKSAMHET som har riktats mot endometrios under de senaste åren spelar en viktig roll. Trots allt finns större möjligheter idag än tidigare att få en diagnos och rätt behandling. Socialstyrelsen kom under 2018 med de första nationella riktlinjerna för endometrios. Där efterlyser de bland annat rutiner för smärtlindring vid akuta vårdbesök för endometriospatienter, tillgång till smärtläkare, bättre uppföljning och multiprofessionella team på fler kvinnokliniker.

 

Kristina Gemsell Danielsson tror också att det kan ha betydelse att menstruation har lyfts fram som något självklart i samhällsdebatten på senare år och blivit mindre skamligt.

 

–  Vi talar mer öppet om menstruation. Då börjar man också tala om att det inte är naturligt att blöda hur mycket som helst och ha ont. Så är det dock inte i hela världen. I till exempel Indien berättar unga kvinnor inte gärna att de har ont när de har mens eftersom det är känt att det finns ett samband med endometrios och infertilitet. Då riskerar de att förbli ogifta.

NATIONELL SATSNING

Socialstyrelsen kom 2018 med nationella riktlinjer för vård av endometrios. Under 2018-19 kom de också med en rapport som utvärderar vårdens insatser. Medvetenheten och kunskapen om sjukdomen behöver öka både inom elevhälsa, primärvård och specialistvård, anser de, och efterlyser bättre rutiner för smärtlindring för endometriospatienter. De vill också se fler multiprofessionella endometriosteam på fler kvinnoklinikerna i landet. Läs mer

 

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Flyttblogg #3 Huddinge

Flyttblogg #3 Huddinge

FLYTTBLOGG. Nu närmar sig flytten. Allt från operationssalar till vilosoffor testas samvetsgrant inför vardagen i de nya lokalerna.

Jakten på epilepsins epicentrum

Jakten på epilepsins epicentrum

Nordens första robotassisterade steroEEG-inplatation har utförts på Karolinska. Tekniken öppnar dörren för att operera dubbelt så många patienter med svår epilepsi.

Så blir operationsinstrumenten sterila

Så blir operationsinstrumenten sterila

Dygnet runt, året runt förser sterilanläggningen i Solna hela sjukhusets operationsverksamhet med sterila instrument. Kmagasin tog en titt bakom kulisserna – på en omständlig process.

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Poppis 1800-talssystem i supermodernt hus

Vad har 1800-talets Prag för likheter med nya sjukhusbyggnaden i Solna? Svar: ett omfattande och mycket uppskattat rörpostsystem! Men vad har egentligen ett gammaldags kommunikationssystem som rörpost för roll på moderna sjukhus som Karolinska Universitetssjukhuset, vars båda sajter i Huddinge och Solna har begåvats med systemet?

En ljuskrona med en särskild historia

En ljuskrona med en särskild historia

Ett av de första synliga konstverken i nya O-huset i Huddinge är en ljuskrona i glas.
– Den ska lysa dygnet runt som en symbol för kärlek som aldrig slocknar, säger konstnären, Snezana Vucetic Bohm.