EN PÅSE T-CELLER TILLBAKA TILL PATIENTEN

7 december, 2018

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: MELKER DAHLSTRAND CARIN TELLSTRÖM

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi, är glad över Nobelkommitténs val av pristagare 2018.

– Checkpoint-behandlingen kan vara lika revolutionerande för cancer som strålbehandlingen var när den kom. Men jag är förstås lite partisk som har arbetat med immunterapi hela mitt yrkesverksamma liv.

Årets Nobelpris betyder mycket för patienter med spridd malignt melanom, en cancerform där cytostatika har liten effekt. Checkpoint-terapin går ut på att släppa på ”bromsen” på patienternas immunförsvar så att det kan gå till attack mot tumörer.

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski har gått ett steg till och försöker ta fram en metod för de patienter där checkpoint-terapin inte har fungerat.  Man säga att de serverar dem en stor mängd av deras egna odlade och återaktiverade T-celler följt av ett vaccin mot cancern.

Patienterna måste må så pass bra att de förväntas överleva under de knappa två månader som behövs för att odla deras celler.

Behandlingen har varit framgångsrik hos tre av fyra patienter. Två av dem lever helt tumörfria, den ena mer än två år efter behandlingen, och hos den tredje finns bara tumörrester kvar. Metoden är lovande, men än så länge på försöksstadiet och bara aktuell för allvarligt sjuka där alla vedertagna behandlingsmetoder redan har prövats.

– Patienterna måste må så pass bra att de förväntas överleva under de knappa två månader som behövs för att odla deras celler. De måste också klara av den tuffa behandling som följer. Tålamod krävs, för det här är en lång och krävande process, säger Maria Wolodarski, biträdade överläkare.

Rolf Kiessling och Maria Wolodarski

Rolf Kiessling och Maria Wolodarski utvecklar en ny behandling mot malignt melanom.

För att skörda T-celler behöver forskarna en bit tumör från patienten som måste sitta så bra till att den kan tas bort utan risk. I tumören sitter nämligen många T-celler som försökt förgöra cancern, men misslyckats på grund av tumörens smarta försvarssystem.

– Medarbetarna i vår forskargrupp utvinner först T-celler från tumören. Sedan mångfaldigar vi dem, först hos oss på Cancercentrum Karolinska och i nästa steg på Vecura i Huddinge, som är Karolinskas laboratorium för avancerade terapiläkemedel. Deras bioreaktor kan ge uppåt 50-100 miljarder celler. Det blir en hel påse tillbaka till patienten, säger professor Rolf Kiessling.

När T-cellerna får växa till sig utan det dåliga inflytandet från en tumör i närheten blir de aktiva på nytt. Patienten får tillbaka dem via en infusion på vård- och behandlingsavdelningen CAST i Huddinge, centrum för allogen stamcellstransplantation.

På CAST finns lång erfarenhet av behandlingar med levande celler och patienter med känsligt immunförsvar. En förutsättning för att Rolf Kiessling och Maria Wolodarskis metod ska fungera är nämligen att de nya T-cellerna får det utrymme de behöver i kroppen och det görs genom att slå ut patientens existerande T-celler med cellgifter.  I nästa steg får patienterna upprepade doser av interleukin 2, en signalmolekyl som gör att T-cellerna snabbt växer till sig inne i kroppen.

– Interleukin 2 är den tuffaste delen av behandlingen. Patienterna får hög feber och frossa, ungefär som en influensa gånger hundra, säger Maria Wolodarski.

Bäst har metoden fungerat för patienter som några veckor senare får tilläggsbehandling med ett tumörvaccin som fortsätter att boosta immunförsvaret mot cancern.

Prover har visat att de återaktiverade T-cellerna lever kvar i patienternas blod långt efter att de fått behandlingen, vilket ger gott hopp om att effekten kvarstår.

-Jag hoppas att vi kan utveckla en mer individuell cancerbehandling så att patienter inte ska behöva få behandlingar som inte har någon effekt. Om vi kan välja rätt behandling när sjukdomen är i ett tidigt skede kanske vi också kan behandla fler patienter med den här metoden, säger Maria Wolodarski.

FAKTA OM STUDIEN

Det här är en fas 1-studie, en tidig klinisk försöksserie på människa och har alla de tillstånd och etiska prövningar som krävs. Inget läkemedelsföretag deltar.

Den finansieras av landstingets forskningsmedel och bidrag från bland annat Cancerfonden och Vinnova.

Fler forskare använder T-celler från tumörer mot malignt melanom, men kombinationen med tumörvaccinet är unik för Karolinska.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.