EN KAMP OM LIV ELLER DÖD - DYGNET RUNT

27 mars, 2019

Ämnen i artikeln

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Att hamna på intensivvårdsavdelning på sjukhus är att gå en rond med döden.

– Patienter kan komma in till oss med buller och bång och dö inom minuter, eller stanna hos oss under lång tid.

Intensivvården på Karolinska universitetssjukhuset kallas ofta för sista utposten, den plats dit patienten kommer när inga alternativ finns att skicka vidare till.

Folk kan dö efter tre minuter, eller ligga kvar i ett år.

Här handlar allt som görs, dygnet runt, om liv eller död. Cirka en tredjedel av patienterna kommer direkt från akuten, ofta med svåra trauman. En tredjedel från vårdavdelning där något mycket allvarligt har tillstött under behandlingen.

Resten av patienterna kommer dels från andra sjukhus i Stockholm, andra landsting eller till och med andra länder där vården inte är lika högspecialiserad. Men där Karolinskas intensivvård förhoppningsvis ska kunna göra skillnad. Faktum är att 9 patienter av 10 lämnar intensivvården levande.

 

Patienter kan komma in till oss med buller och bång

För i princip alla skadade och sjuka som landar på intensivvården har någon av de livsviktiga organen slutat fungera, antingen genom sjukdom eller trauma i form av allvarlig olycka. Det kan handla om lungor, hjärta, lever, njurar, hjärnan eller svåra brännskador. Det betyder att inte ens hjärtinfarkter kommer hit, såvida det inte handlar om extremt svår hjärtsvikt.

Totalt tar intensivvårdsavdelningen för vuxna i Solna emot cirka 2 000 patienter per år, och medelvårdtiden är tre dygn.

– Patienter kan komma in till oss med buller och bång och dö inom minuter, eller stanna hos oss under lång tid. Det är inte ovanligt att patienterna är hos oss flera månader innan de kan åka till en vanlig vårdavdelning, säger Markus Castegren, chef för Intensivvården på Karolinska i Huddinge och Solna, och förklarar uppdraget:

– Vårt jobb är att understödja vitala funktioner – oavsett orsak. Enkelt uttryckt innebär det att hålla liv i patienten medan andra specialiteter försöker  bota grundsjukdomen. Vi tar hand om extremt utsatta patienter vilket ställer stora krav på omvårdnaden, dels om patienten, dels om närstående som ofta befinner sig i kris.

Det kan vara extremt plågsamt att vara patient

Markus ger exemplet hjärnblödning, där neurokirurgen behandlar själva blödningen med allt vad det innebär, men där intensivvården ser till att patienten kommer levande genom behandlingarna.

– Det kan vara extremt plågsamt att vara patient på en intensivvårdsavdelning, vissa patienter upplever tiden hos oss som en tortyrkammare. Vi gör alltid en bedömning av om patienten har gagn av en intensivvården, dvs kan komma tillbaka till ett meningsfullt liv, säger Markus Castegren.

Intensiven i Solna tar emot cirka 2000 patienter per år.

De metoder för att hålla liv i patienterna som han syftar till kan handla om att låta patienterna andas med en respirator via rör i luftstrupen, behandla patienter i tryckkammare, koppla dem till andra livsuppehållande maskiner som dialysmaskiner, använda tryckmätningsrör igenom skallbenet rakt in i hjärnan, eller hjälpa patienter komma tillbaka till livet med hjälp av brutala hjärtstartare.

Det faktum att patienter på intensivvårdsavdelningar ofta är uppkopplade till olika extremt avancerade apparater som har betydelse för den högspecialiserade vården, medverkar också till att livet på intensiven är påfrestande. Infusionspumpar, övervakningsmonitorer och respiratorer larmar och lyser, täta undersökningar och ständigt närvarande vårdpersonal skapar inte på långt när den ro som är typisk för en vanlig vårdavdelning.

Eller inga minnen alls är inte ovanligt

Många patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning riskerar dessutom långvariga komplikationer. Det handlar om ångest, depression, posttraumatisk stress, muskelsvaghet och viktnedgång. Dessutom har många patienter oklara och diffusa minnesbilder från tiden på intensiven, och mardrömmar, hallucinationer – eller inga minnen alls är inte ovanligt.

Sedan 2007 finns ett team som erbjuder uppföljning till patienter som vårdats på intensivvården. Det innebär att första veckan efter utskrivning får patienten besök av en sjuksköterska som berättar om intensivvården, förklarar förloppet, behandlingarna och klargör eventuella hallucinationer. Därefter kallas patienten till uppföljningsbesök efter cirka 2-3 månader där den psykiska hälsan skattas med hjälp av en enkät. Finns symptom på smärta, ångest, depression eller posttraumatisk stress kan patienten få remiss till psykiater eller smärtklinik. Besöket avslutas med att patient och närstående får återse intensivvårdsavdelningen och om möjligt möta personal som vårdat dem. Vid behov erbjuds ytterligare uppföljningsbesök.

– Det är extremt plågsamt att vara kritiskt sjuk och tvingas genomgå intensivvård trots allt vi gör för att minska risken för sådana upplevelser. Men om vi inte gör vi inte det vi gör här så dör patienterna. Så valet mot en plågsam behandling är ändå bättre än alternativet, säger Markus Castegren.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Bättre omvårdnad vid akut förvirring

Om patienter som har ökad risk att drabbas av förvirring identifieras snabbt, kan rätt omvårdnad minska lidande, oro och komplikationer. Risken att drabbas är större för vissa patientgrupper och typer av ingrepp och både inom tema Hjärta och Kärl och tema Åldrande som finns stora patientgrupper som har risk att drabbas.

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!