EN JUVEL I KRONAN PÅ KAROLINSKAS FORSKNINGSHUS

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Den nya PET/MR-kameran kommer att användas både kliniskt och i forskningssyfte så snart flytten till Karolinskas forskningshus BioClinicum är klar i november 2018.

– Den blir den naturliga länken mellan sjukhuset och forskningen, juvelen i kronan, säger Lennart Blomqvist, professor och FoU-chef inom Bild och Funktion som tidigare har arbetat med samma typ av kamera vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Totalt finns därmed tre apparater i Sverige, och cirka 50 stycken i världen.

en yta klädd med koppar

Magnetkameran omgärdas av en kopparmantel på grund av dess starka magnetfält.

PET/MR-kameran ska användas kliniskt till cirka 40 procent, och till övriga 60 procent för forskning, framför allt för avancerad utvärdering av nya behandlingsmetoder. De patienter som kommer att kunna remitteras hit är dels unga individer som förväntas behöva upprepade, avancerade undersökningar under lång tid och där särskild hänsyn till stråldos behöver tas. Det kan även handla om speciella frågeställningar som komplicerade cancerfall, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i hjärnan.

Den blir den naturliga länken mellan sjukhuset och forskningen

 

röntgenbild

PET/MR-tekniken ger bättre vävnadsdistinktion och bättre uppfattning om var exempelvis cancern finns.

– För vissa indikationer kan man i framtiden tänka sig att en undersökning med PET/MR-kameran i bästa fall kan komma att ersätta upp till fyra undersökningar som görs i dag och dessutom ge mer information, säger Lennart Blomqvist.

Traditionell PET-teknik innebär att spårsubstans injiceras i patienten som sedan undersöks med hjälp av skiktröntgen (PET/Datortomografi). Med den kombinerade PET/MR-kameran kan den injicerade spårsubstansen visualiseras betydligt mer detaljerat i kroppens vävnader.

porträtt

Lennart Blomqvist.

– Vi får en bättre vävnadsdistinktion och en bättre uppfattning om var exempelvis cancern finns, liksom arten av sjukdomen, säger Lennart Blomqvist och fortsätter:

– Forskningen får utvisa, men med hjälp av apparaten kan man i framtiden tänka sig bättre behandlingsplanering och därmed även bättre överlevnad. Målet är att kunna behandla patienten så individualiserat och korrekt som möjligt med undersökningen. Det innebär också att man har information som leder till att man inte ger patienten behandlingar som inte gör någon nytta.

Kameran ger även andra mervärden:

– För personal både på nuklearmedicin och magnetkamera blir det ett sätt att arbeta tillsammans och öka samverkan kring patienten, forskning och utbildning. Det är något som vi ser mycket positivt på, säger Lennart Blomqvist.

FAKTA PET/MR

  • PET står för Positrionemissiontomografi där det vanliga spårämnet är en radioaktiv sockerlösning som sprutas in i blodet på patienten. Lösningen tas upp av vävnaden som, beroende på vilken vävnad det rör sig om, förbrukar olika mycket näring. Exempelvis lyser tumörer och inflammationer upp av den radioaktiva sockerlösningen.
  • Ytterligare två PET/MR-kameror finns i Sverige, i Umeå och Uppsala.
  • Apparaten kan även användas som vanliga MR-kameror separat, när den inte används om kombinerad PET/MR.skylt med varning för magnetfält

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.