En äldre och friskare befolkning

TEXT:DAVID GROSSMAN • FOTO:DAVID GROSSMAN OCH SHUTTERSTOCK

2 februari, 2018

Ämnen i artikeln

Vi blir friskare och äldre för varje decennium. Frågan alla ställer sig är om den utvecklingen kan fortsätta i all evighet: ”Det talas ofta om att vi nått en peak i medellivslängd, hittills har alla haft fel”, konstaterar Karin Modig, docent i epidemiologi på Karolinska Institutet.

Året är 1967 när Beatles hitlåt om åldrandet släpps. Paul McCartney som skrev låten betraktade säkert då 64 år som en tämligen hög ålder.  I Sverige kunde en tjugoåring vid den tidpunkten räkna med att leva fram till 68 år vilket var medellivslängden för de som föddes i slutet av 40-talet. En ung man i dag har, i alla fall om man håller sig till SCB:s statistik, ett liv fram till 80 år, en kvinna knappt 84 år.

I det perspektivet är 64 år mer medelålder än ålderdom, och vi har också i västvärlden sett en remarkabel utveckling där pigga 60-plussare väljer att vandra i berg istället för att vila på kurorter – eller lära sig japanska, läsa kurser på universitet, starta nya kärleksrelationer och så vidare.

Frågan många ställer sig, inte minst samhällsplanerare och politiker, är förstås om denna utveckling med en allt äldre befolkning ska fortsätta i all evighet. Hur ska vi organisera pensionssystem, bostäder och vårdsektorn i ett Sverige där medellivslängden om 25 år är 90 år? Och femtio år senare kanske vi betraktat det som fullständigt normalt att hundraåringar kliver ut ur fönster eller smiter från krognotor.

I byggnad C6 på Karolinska Institutet sitter Karin Modig, docent i epidemiologi på Institutet för Miljömedicin, och grunnar på dessa frågor. Eller snarare gräver djupt i statistik, register och forskningsresultat för att få en bra bild av vår åldrande befolkning.

Hon är mitt uppe i ett forskningsprojekt om den åldrande befolkningen med det övergripande syftet att beskriva hur sjuklighet och dödlighet har utvecklats i relation till varandra och över tid.

Några av frågorna som ska besvaras är:

  • Livslängd – vad driver ökningen i livslängd och hur gamla kan vi förväntas bli?
  • Är det friska eller sjuka år som lagts till det förlängda livet?
  • Vilka effekter kan en åldrande befolkning få för samhället?

Karin Modig är docent i epidemiologi på Karolinska Institutet.

Sannolikheten att dö när man når 100 år är densamma idag som för 40 år sedan.

Karin Modig avfärdar först den rätt spridda uppfattningen att barn som föds idag kommer att leva till de blir 150 år eller som vissa hävdar 200 år gamla.

– Det där är nog mer science-fiction än vetenskap. Den maximala livslängden har trots de stora framstegen i hälsa och vård inte ökat det senaste decenniet. Möjligen är våra kroppar inte skapta för att stå pall hur länge som helst. Sannolikheten att dö när man når 100 år är densamma idag som för 40 år sedan, konstaterar Karin Modig.

Den lilla gruppen extremt gamla som blir över 110 år är inte en särskilt homogen grupp som forskare kan dra några slutsatser av.

– Här finns en som varit vegetarian sen barnsben, nån har rökt, den som anses vara världens äldsta äter rått kött, alla ser olika ut. Över en viss ålder handlar det nog rätt lite om livsstil utan mer om genetik.

Däremot ökar som sagt medellivslängden. Karin Modig visar en kurva från 1850 till idag. Strecket är i det närmaste linjärt med en ökningstakt av 2–3 månader per år. En linje som berättar om kontroll på infektionssjukdomar och barnadödlighet, bättre hygien, antibiotikans tillkomst, nya mediciner, effektivare operationer och inte minst alla livsstilsförändringar som invånarna i den rikare delen av världen ägnat sig åt.

Men borde inte denna kurva ha planat ut vid det här laget? Hur kan det hela tiden tillkomma nya faktorer som gör oss äldre? Karin Modig ler, hon har fått frågan förut.

– Den här diskussionen har förts länge och experter har vid flera tillfällen påtalat att utvecklingen kommer att bromsa in eller att vi till och med nått ”peak-medellivslängd”. De har hittills alla haft fel, konstaterar Karin Modig.

Dyker man ner djupare i orsakerna till förbättringarna de senaste 20 åren märks framför allt färre insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.

– Hjärtinfarkter får vi senare i livet, det kan man tolka som att vi lever sundare och äter bättre, men det kan också bero på att man tidigt sätter in blodtryckssänkande mediciner och andra förebyggande behandlingar, säger Karin Modig.

Över en viss ålder handlar det nog rätt lite om livsstil utan mer om genetik.

Stroke drabbar också procentuellt färre och senare i livet. För cancer är trenden en ökning av sjuka men samtidigt också längre överlevnad tack tidigare diagnosticeringar och bättre vård.

– Vi får antagligen fortsatt en utveckling där de allvarliga åldersrelaterade sjukdomarna gör sin entré vid högre ålder, kanske en första stroke vid 80 istället för 70 år. Men då är man också mer fragil och risken att insjukna igen kan möjligen öka.

Bilden som framträder är att dödligheten förskjuts uppåt i ålder och samtidigt komprimeras för befolkningen. För en prognosmakare blir det då lättare att bedöma hur demografi och behov av vård kommer vara framtiden.

Ett område som Karin Modig och hennes kollegor ska undersöka närmare är multisjuka. Nu har man i huvudsak uppgifter om varje specifik sjukdom, men i livets slutskede har patienter ofta flera olika diagnoser och det kan vid dödsfall vara svårt att veta vilken underliggande orsak som ledde till döden.

– Vid hög ålder är lunginflammation och inte minst höftfrakturer dödliga sjukdomar. Det är faktiskt så många som 20-30 procent av dem 80 år och äldre som dör inom tre månader efter sin höftfraktur, och ännu fler inom ett år. Man blir liggande och drar på sig andra problem som blodproppar.

Det finns mycket kvar att ta reda på och forskningsprojektet ska fortsätta fram till 2020.

Då kommer vi förhoppningsvis ha en lite bättre bild av hur en allt äldre befolkning kommer att påverka samhället. Men Karin Modig tycker redan nu att debatten kan vara mer sansad i ämnet.

– Man beskriver ofta den åldrande befolkningen som en explosionsartad vårdbomb. En så mörk bild av framtiden behöver vi inte ha. Vi blir äldre för att vi blir friskare och det kommer även avspegla sig i efterfrågan på vård. Däremot finns anledning att fundera över hur förväntningar och krav från den kommande äldre generationen med högre utbildning och vana av digitala lösningar kan komma att påverka sjukvården.

Allt längre livslängd

En bild av hur dödligheten i Sverige förändrats från 1850 till idag. Tydligt är att vi inte bara blir äldre utan att även årsspannet där de flesta dör komprimeras allt mer i livet slutskede. Ett scenario som epidemiologer räknar med ska fortsätta – om 25 år kommer sannolikt medellivslängden vara 90 år. Den maximala åldern har inte sträckts ut de senaste 40 åren och sannolikt kommer inte folk att leva till 120 eller 130 år om inte något helt revolutionerande sker inom medicinforskningen.

Demens ökar

Hur många får demens?

Det finns inget register eller heltäckande individbaserad inventering av hur många demenssjuka det finns i Sverige (och inte någon annanstans i världen heller). Det görs därför skattningar av hur stor andel av en befolkning som får demens.

Tendensen har varit att underskatta ökningen av antalet äldre och om detta är fallet även fortsättningsvis så blir antalet demenssjuka fler än vi tror.

Enligt Socialstyrelsens skattning fanns 2102 cirka 158 000 personer med demenssjukdom i Sverige, att jämföra med cirka 133 000 personer år 2000 och 142 200 år 2005. Dessutom har minst lika många det som kallas lindrig kognitiv störning.

Hur stor blir ökningen av demens de kommande åren?

År 2020 räknar man med en kraftig ökning av demenssjuka. Då har den stora efterkrigsgenerationen födda åren 1944 – 1950 nått en ålder där risken för demens är hög. Nästa puckel är 60-talisterna. År 2030 kommer antalet människor i Sverige som är äldre än 65 år fördubblats och antalet dementa väntas då vara minst 230 000. Det finns även skattningar som talar om en fördubbling av antalet dementa till 2030 och tredubbling till 2050.

Vad kostar demens samhället per år?

Kostnaden per demenssjuk var 2012 beräknad till 361 902 kr, tolv år tidigare låg kostnaden på 414 989 kr per person, alltså en minskning med 13 procent.

Samtidigt som det är fler med diagnos är det färre som bor i särskilda boenden vilket minskat kostnaderna per sjuk.

På grund av i absoluta tal fler demenssjuka steg samhällskostnaden och är nu cirka 63 miljarder kronor vilket är mer än de samlade kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomar. Kommunerna bär 78 procent av denna kostnad. De närståendes insatser (så kallad informell vård) beräknas ha ett samhälleligt värde motsvarande cirka 10 miljarder kronor. Det är dock knepigt att beräkna värdet av allt det arbete som anhöriga, grannar, vänner med fler lägger ned. En del kan vara rent oavlönat arbete, annat med bidrag, en samhällskostnad är även om anhöriga går ner i arbetstid eller helt lämnar sitt arbete för att ta hand om anhörig som är sjuk.

Källa: Socialstyrelsen och Karolinska Universitetssjukhuset.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Uppdrag: Den andliga vården i vården

En före detta militärpräst och församlingspräst har det stora och viktiga uppdraget att ta hand om den ”andliga vården i vården” på sjukhuset. Ett jobb där ingen arbetsdag är den andra lik.

Spenat kan förbättra din hälsa

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Rubrikerna om norra Europas största sjukhus

Öppnandet av ett nytt sjukhus får man vara med om en gång under en livstid, brukar det sägas. Men det finns medarbetare på Karolinska som har upplevt det förr. Följ med tillbaka till 1972 då mycket känns igen.

Tombstone Blues från sjätte våningen

När käkbenet knäckte till blev det starten på en lång och smärtsam sjukhusvistelse för konstnären Håkan Wennström. På sitt rum byggde han upp en ateljé och nyligen utvecklades målningarna till boken Tombstone Blues från sjätte våningen.