DE VILL FÖREBYGGA VÅLD MOT BARN

26 november, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: Linn Almerud • FOTO: Anders Norderman

Under hösten invigdes nya större lokaler för två av Stockholms Barnahus. Här arbetar medarbetare från Karolinska, tillsammans med andra verksamheter, för att ta hand om barn som blivit utsatta för våld. Deras uppdrag ökar, men målet är att kunna förebygga fler brott.

I en lokal på Södermalm, med vidsträckt utsikt över Riddarfjärden, ligger Stockholms Barnahus. Här, i gemensamma lokaler, arbetar polis, åklagare, socialtjänst, barnpsykiatri och barnsjukvården tillsammans med att ta hand om barn som blivit utsatta för våld.

– Den gyllene regeln är att när barnet kommer ut från barnahus ska det ha blivit någonting bättre för barnet. Alla barn ska ha något att vinna på att vara här. Det kan vara krisstöd från barnpsykiatrin, att socialtjänsten får underlag för att göra en bra plan för familjen eller att barnet får hjälp med obehandlad astma, eksem eller får specialisttandvård, berättar Stefan Rune.

Han är barnläkare och delar sin tid mellan barnakutmottagningen på Karolinska i Huddinge och de tre Barnahusen i länet vars sjukvårdspersonal bemannas av läkare och sjuksköterskor från Karolinska Universitetssjukhuset. Den här morgonen har han varit på Barnahus i Sollentuna och undersökt två barn.

– Ungefär 1 000 barn kommer i kontakt med Stockholms Barnahus varje år. Vi undersöker ungefär 200 av dem. Antalet undersökningar ökar mycket, men det beror på att vi finns på plats här som en del i teamet. De andra verksamheterna märker att det är en fördel.

Han och kollegorna utför läkarundersökningar samt rättsmedicinska undersökningar då syftet är att säkra och dokumentera bevis. Alla undersökningar sker på barnets villkor och ingenting görs om barnet säger nej.

– Vi tittar såklart efter blåmärken, ärr och skador men även efter tecken på att omsorgen om barnet har brustit under längre tid. Karies eller obehandlade eksem är exempel på det, säger Stefan Rune.

Vi måste bli bättre på att upptäcka de här barnen i tid

Barnen som kommer till Barnahus är enbart en liten del av alla som utsätts för våld. Ett stort fokus för Barnskyddsteamet är att arbeta för att medarbetarna på Karolinska ska upptäcka våld i tid och känna sig trygga med att göra orosanmälningar.

Barnskyddsteamet finns till för sjukhusets alla verksamheter, både barn och vuxna, för rådfrågning och utbildning.

– Vi vill att alla ska känna sig trygga i hur man ska göra när man misstänker att ett barn är utsatt, så vi kan upptäcka våld i tid. Det gäller även för vuxenvården. Kommer det in en förälder som till exempel försökt ta livet av sig och det ligger våld i hemmet bakom, vad händer då med barnen? Man kan alltid ringa oss och fråga hur man ska göra, säger Catharina Ahlsten, barnsjuksköterska.

– Vi måste bli bättre på att upptäcka de här barnen i tid. När de kommer till Barnahus är skadan redan skedd, lägger Stefan Rune till.

Medarbetarna i Barnskyddsteamet får själva regelbundna stödsamtal. De beskriver också stämningen i arbetsgruppen som öppen och hjärtlig.

– Vi diskuterar och ventilerar saker med varandra, men vi är också väldigt bra på att släppa loss i fikarummet. Vi skrattar mycket tillsammans och har högt i tak. Vi behöver nog få ha det så, säger Catharina Ahlsten.

Barnskyddsteamet träffar i princip bara de utsatta barnen, vilket de beskriver som något av deras räddning. Polisen och Socialtjänsten träffar även föräldrarna, som ofta också är förövarna bakom våldet.

– Vi får träffa barnen, och de är alltid otroligt fina personer. Vi visar att vi finns här för dem och att vi respekterar dem. De får titta på bilderna vi tar, de får prata om vad de har varit med om och vi bekräftar att det är jobbigt. Många tror att det syns att de blivit utsatta för övergrepp. Vi berättar att det inte är så och hjälper till att få bort skuld och skamkänslor. Det är väldigt fina möten, säger Catharina Ahlsten.

Barnskyddsteamet tillsammans med landstingsråd Anna Starbrink vid invigningen av Barnahus Huddinge/Botkyrkas nya lokaler. Foto: Malin Ryd Rinder

Barnahus och Barnskyddsteamet

I Stockholms län finns sex Barnahus varav tre (Stockholm, Sollentuna och Huddinge/Botkyrka) bemannas av barnläkare och barnsjuksköterskor från Karolinska Universitetssjukhusets Barnskyddsteam.

Ett barn kommer för det mesta i kontakt med Barnahus efter en orosanmälan till Socialtjänsten. På Barnahus arbetar polis, åklagare, socialtjänst, barnpsykiatri och barnsjukvården tillsammans i multiprofessionella team. Innan barnet kommer in till Barnahus hålls ett samråd med alla professioner där tidigare historik tas upp och planering kan ske för barnet. Ofta bestäms på samråden om läkarundersökning/rättsmedicinsk undersökning behöver genomföras eller inte. Ett besök på Barnahus görs under en dag, då får barnet träffa alla professioner där.

Barnskyddsteamet arbetar även med stöd och utbildning till medarbetare på Karolinska. Alla är välkomna att ringa om man behöver rådgivning, diskutera eller ha deras hjälp vardagar 8:00-16:30 på telefonnummer 08-517 766 28.

Barnskyddsteamet hette tidigare MIO-teamet.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.