CANCER I TREDJE GENERATIONEN

21 maj, 2018

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: OSCAR SEGERSTRÖM

När Anita Wanngren fick veta att hon hade bröstcancer hade hennes mamma och mormor redan dött av samma sjukdom. Snart fann hon sig i samtal med släktingar hon inte träffat på många år för att ge ett jobbigt besked.

När Anita Wanngren var 53 hittade hon en knöl i bröstet. Mammografin bara ett halvår tidigare hade inte visat några spår av cancer, enligt radiologen, som inte uppmärksammade Anitas familjehistoria som något speciellt.

– Jag, en hårt arbetande och kompetent yrkeskvinna, gick förstås ensam till Bröstcentrum där man gjorde alla undersökningar samma dag. Det var bra, men jag var inte beredd på att få svar så snabbt.

Knölen var cancer och den hade spritt sig till lymfkörtlarna. Trots att Anita tyckte att hon var förberedd blev beskedet en chock. Efter helgen, när den omtänksamma familjen gått till arbete och skola, vällde ångest och tankar på döden in.

– Om det är något som jag skulle önska av sjukvården så är det att de finns till för en i sådana stunder.

Nu blev det i stället en präst som tog emot henne och lyssnade.

En familjeutredning av Anitas cancer startade, men ingen av hennes två söner hade som tur var ärvt hennes BRCA2 -gen.

Anita Wanngren har en förändrad BRCA2-gen och har behandlats för bröstcancer. Hon är också patientföreträdare både på Karolinska och regionalt.

Hon opererades, behandlades och blev frisk men fortsätter gå på kontroller eftersom risken för att drabbas av en ny cancer är hög. Anita Wanngren fick rådet att ta bort äggstockar och äggledare, vilket hon accepterade, men hon har valt att behålla sina bröst.

– Eftersom jag inte tål antibiotika är alla operationer en avvägning. Varje ingrepp är en risk, säger hon.

Anita förstod också att hon behövde ringa upp släktingar för att informera om att de hade risk för samma typ av cancer. Vissa av dem hade hon inte träffat på många år. Hon fick ett brev att ge som underlättade för dem att få en egen utredning.

– Att höra av sig och berätta är inget man är tvingad till, men något man uppmanas göra av sjukvården. Det var förstås svårt. Mina släktingar reagerade väldigt olika, säger hon.

Genetisk betingad cancer är vanligare än man tror, men kunskapsläget inom svensk sjukvård är varierande. Av all cancer har omkring tio procent en genetisk orsak. Av dessa tio procent är orsaken känd i ett av tio fall. För de övriga går det att se på familjemönstret att cancern är ärftlig, men man vet inte vilken genetik som ligger bakom.

– Så det finns utrymme för förbättringar och mer forskning, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz, som är specialist på bröstcancer och genetik och en av drivkrafterna bakom en ny mottagning som hon hoppas ska utgöra en viktig kunskapsbas.

Den som bär på gener med koppling till ärftlig cancer ställs inför svåra beslut om den egna kroppen, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz specialist på bröstcancer och genetik.

Här kan samlas specialister på bland annat tjocktarmscancer, malignt melanom och bröstcancer och även genetiska vägledare som kan ge råd och sätta igång utredningar av hela familjer.

– Vi ska sätta ärftlig cancer på kartan. Det är inte säkert att alla cancerbehandlande läkare ser ett samband med familjehistorien, säger Svetlana.

Hon kan erbjuda sina patienter vägledning, genetisk screening och utvidgade kontroller. Förebyggande behandlingar är i dagsläget tyvärr ofta drastiska; det handlar om att ta bort organ.

– Men vi kan ge många en möjlighet att upptäcka cancer i tid. För en ovanlig och allvarlig form av ärftlig cancer pågår en studie med helkroppscreening. Tidigare fanns inget för dem utöver vanliga kontroller.

Genetisk analys görs vid Klinisk genetik.

Tecken på ärftlig cancer

Flera nära släktingar med samma tumörtyp.

Cancer vid ovanligt tidig ålder.

Att samma patient får flera primärtumörer; tumörer som är oberoende av varandra.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.