CANCER I TREDJE GENERATIONEN

21 maj, 2018

TEXT: CATARINA THEPPER • FOTO: OSCAR SEGERSTRÖM

När Anita Wanngren fick veta att hon hade bröstcancer hade hennes mamma och mormor redan dött av samma sjukdom. Snart fann hon sig i samtal med släktingar hon inte träffat på många år för att ge ett jobbigt besked.

När Anita Wanngren var 53 hittade hon en knöl i bröstet. Mammografin bara ett halvår tidigare hade inte visat några spår av cancer, enligt radiologen, som inte uppmärksammade Anitas familjehistoria som något speciellt.

– Jag, en hårt arbetande och kompetent yrkeskvinna, gick förstås ensam till Bröstcentrum där man gjorde alla undersökningar samma dag. Det var bra, men jag var inte beredd på att få svar så snabbt.

Knölen var cancer och den hade spritt sig till lymfkörtlarna. Trots att Anita tyckte att hon var förberedd blev beskedet en chock. Efter helgen, när den omtänksamma familjen gått till arbete och skola, vällde ångest och tankar på döden in.

– Om det är något som jag skulle önska av sjukvården så är det att de finns till för en i sådana stunder.

Nu blev det i stället en präst som tog emot henne och lyssnade.

En familjeutredning av Anitas cancer startade, men ingen av hennes två söner hade som tur var ärvt hennes BRCA2 -gen.

Anita Wanngren har en förändrad BRCA2-gen och har behandlats för bröstcancer. Hon är också patientföreträdare både på Karolinska och regionalt.

Hon opererades, behandlades och blev frisk men fortsätter gå på kontroller eftersom risken för att drabbas av en ny cancer är hög. Anita Wanngren fick rådet att ta bort äggstockar och äggledare, vilket hon accepterade, men hon har valt att behålla sina bröst.

– Eftersom jag inte tål antibiotika är alla operationer en avvägning. Varje ingrepp är en risk, säger hon.

Anita förstod också att hon behövde ringa upp släktingar för att informera om att de hade risk för samma typ av cancer. Vissa av dem hade hon inte träffat på många år. Hon fick ett brev att ge som underlättade för dem att få en egen utredning.

– Att höra av sig och berätta är inget man är tvingad till, men något man uppmanas göra av sjukvården. Det var förstås svårt. Mina släktingar reagerade väldigt olika, säger hon.

Genetisk betingad cancer är vanligare än man tror, men kunskapsläget inom svensk sjukvård är varierande. Av all cancer har omkring tio procent en genetisk orsak. Av dessa tio procent är orsaken känd i ett av tio fall. För de övriga går det att se på familjemönstret att cancern är ärftlig, men man vet inte vilken genetik som ligger bakom.

– Så det finns utrymme för förbättringar och mer forskning, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz, som är specialist på bröstcancer och genetik och en av drivkrafterna bakom en ny mottagning som hon hoppas ska utgöra en viktig kunskapsbas.

Den som bär på gener med koppling till ärftlig cancer ställs inför svåra beslut om den egna kroppen, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz specialist på bröstcancer och genetik.

Här kan samlas specialister på bland annat tjocktarmscancer, malignt melanom och bröstcancer och även genetiska vägledare som kan ge råd och sätta igång utredningar av hela familjer.

– Vi ska sätta ärftlig cancer på kartan. Det är inte säkert att alla cancerbehandlande läkare ser ett samband med familjehistorien, säger Svetlana.

Hon kan erbjuda sina patienter vägledning, genetisk screening och utvidgade kontroller. Förebyggande behandlingar är i dagsläget tyvärr ofta drastiska; det handlar om att ta bort organ.

– Men vi kan ge många en möjlighet att upptäcka cancer i tid. För en ovanlig och allvarlig form av ärftlig cancer pågår en studie med helkroppscreening. Tidigare fanns inget för dem utöver vanliga kontroller.

Genetisk analys görs vid Klinisk genetik.

Tecken på ärftlig cancer

Flera nära släktingar med samma tumörtyp.

Cancer vid ovanligt tidig ålder.

Att samma patient får flera primärtumörer; tumörer som är oberoende av varandra.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.