Bra för hjärnan

– Det blir spännande att se om den här studien kan komma många till gagn, om det går att förebygga för att förlänga perioden innan demenssjukdom utvecklas, säger Ulrika Akenine. Här med Malin Aspö, också forskningssjuksköterska.

18 december, 2017

TEXT:SUSANNE BERGQVIST • FOTO:OSCAR SEGERSTRÖM

Kan förändrad livsstil påverka Alzheimers sjukdom? Det ska nu forskare ta reda på i en studie med gymträning, kosthållning och minnesträning hos personer som nyligen fått sin alzheimerdiagnos.
– Det blir spännande att se om den här studien kan komma många till gagn, säger Ulrika Akenine, forskningssjuksköterska.

Huvuddelarna i den nya studien, MIND-AD som den kallas, handlar om fysisk träning, kostrådgivning, kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer och kognitiv träning.

Rent praktiskt innebär det att deltagarna får träna regelbundet på gym två gånger i veckan under ledning av en fysioterapeut, träffa dietist och träna kognition med hjälp av ett dataprogram. De får ett schema att följa och ska även föra kostdagbok och träningsdagbok. En psykolog leder minnesträning utifrån ett datorprogram som är anpassat för gruppen, på så sätt blir resultatet mätbart. Även exempelvis muskelstyrka, kondition, blodtryck och blodsockernivåer kommer att mätas. Till studien knyts personer som ännu inte utvecklat demenssjukdom utan är i en tidig fas av sjukdomen.

Aktiviteternas effekter på kognition hos deltagarna mäts med neuropsykologiska tester av minne, förståelse av sammanhang, uppmärksamhet och exekutiv förmåga. De utförs av en neuropsykolog.

– Nu tar vi tidigare gjord forskning om livsstilsfaktorer och Alzheimers sjukdom framåt, ett steg i taget. Vi vill se om och hur påverkan på livsstilsfaktorer kan ha betydelse för sjukdomen. Det roliga är att vi kanske närmar oss att kunna erbjuda patienter annat utöver läkemedel, säger Ulrika Akenine, forskningssjuksköterska, Tema Åldrande.

Huvuddelarna i den nya studien, MIND-AD som den kallas, handlar om fysisk träning, kostrådgivning, kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer och kognitiv träning.

Idet vårdteam på forskningsenheten inom Tema Åldrande på Karolinska Huddinge som ska genomföra studien finns läkare, sjuksköterskor, psykologer, dietist och fysioterapeut.

Enheten har flera kliniska studier på gång. De flesta rör läkemedel och Alzheimers, särskilt vaccinationsstudier. Studierna görs ofta i samarbete mellan flera länder.

– Och nu går vi alltså igång med denna studie som har fokus på livsstilsfaktorer och där vi snabbt tar akademisk kunskap från den så kallade Finger-studien vidare till vården med patientperspektiv och prevention av Alzheimers sjukdom.

Finger är världens första stora studie av många olika faktorer tillsammans som hör samman med livsstilens påverkan vid alzheimerdemens. Resultaten från Finger är världsunika och visar att en hälsosam livsstil har positiv påverkan på minnesproblem. I MIND-AD har resultaten från FINGER anpassats till patienter som redan har Alzheimerdiagnos men ännu inte en demenssjukdom för att se om det med förändrade livsstilsfaktorer går att påverka sjukdomsförloppet. Tanken är sedan att resultaten från studier som nu görs kan komma att påverka framtida rekommendationer om livsstilsfaktorer till patienter med tidigt Alzheimer.

– Vi tar de positiva resultaten från Finger vidare till den här gruppen. Till att börja med följer vi 90 deltagare i en pilotstudie i Sverige under sex månader.

Pilotstudien i MIND-AD kommer att innefatta totalt 150 patienter och bland annat Finland, Tyskland och Frankrike deltar.

Som forskningssjuksköterska på enheten arbetar Ulrika Akenine både med läkemedelsprövningar och akademiska studier.

– Med Mind-AD följer vi livsstilsfaktorer på många plan, medicinskt via monitorering av de vaskulära riskfaktorerna, kognitivt, fysiskt och med kostråd. Det blir en helhet. Det är nytt och spännande. Det känns intressant att vi har möjlighet att göra både läkemedelsstudier och studier med livsstilsfaktorer. Just i den här studien kommer jag att göra kvalitativa forskningsintervjuer med deltagarna med öppna frågor om allt från varför man är med i studien till vilka erfarenheter som den ger.

MIND-AD

MIND-AD är en studie om effekter av påverkan av livsstilsfaktorer i ett tidigt skede av  Alzheimers sjukdom. Det är en EU-studie. Den första fasen omfattar 90 deltagare i Sverige inklusive kontrollgrupp som rekryteras främst via minnesenheten Karolinska Huddinge. Den görs inom Tema Åldrande på Karolinska Huddinge och i samarbete med Karolinska Institutet. Totalt deltar 150 patienter från fyra Europeiska länder. I nästa steg är tanken att de svenska deltagarna rekryteras från fler minnesenheter i länet. MIND-AD tar resultaten från Finger-studien vidare genom att testa effekterna av att påverka livsstilsfaktorer som träning kost, kognition och stimulans av sociala förmågor.

Patienter kan alltid höra av sig för mer information. För att vara aktuell för studien behöver man uppfylla vissa kriterier för studien.

Läs mer om EU-projektet MIND-AD

FINGER

FINGER-studien är den första interventionsstudien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar. Studien visar att kostråd, fysisk träning och kognitiv träning samt kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och blodfetter har positiv betydelse för hjärnan.

FINGER, står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability). Studien har publicerats I Lancet och har letts av Miia Kivipelto, professor Karolinska Institutet Temachef, Tema åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.