Bra för hjärnan

– Det blir spännande att se om den här studien kan komma många till gagn, om det går att förebygga för att förlänga perioden innan demenssjukdom utvecklas, säger Ulrika Akenine. Här med Malin Aspö, också forskningssjuksköterska.

18 december, 2017

TEXT:SUSANNE BERGQVIST • FOTO:OSCAR SEGERSTRÖM

Kan förändrad livsstil påverka Alzheimers sjukdom? Det ska nu forskare ta reda på i en studie med gymträning, kosthållning och minnesträning hos personer som nyligen fått sin alzheimerdiagnos.
– Det blir spännande att se om den här studien kan komma många till gagn, säger Ulrika Akenine, forskningssjuksköterska.

Huvuddelarna i den nya studien, MIND-AD som den kallas, handlar om fysisk träning, kostrådgivning, kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer och kognitiv träning.

Rent praktiskt innebär det att deltagarna får träna regelbundet på gym två gånger i veckan under ledning av en fysioterapeut, träffa dietist och träna kognition med hjälp av ett dataprogram. De får ett schema att följa och ska även föra kostdagbok och träningsdagbok. En psykolog leder minnesträning utifrån ett datorprogram som är anpassat för gruppen, på så sätt blir resultatet mätbart. Även exempelvis muskelstyrka, kondition, blodtryck och blodsockernivåer kommer att mätas. Till studien knyts personer som ännu inte utvecklat demenssjukdom utan är i en tidig fas av sjukdomen.

Aktiviteternas effekter på kognition hos deltagarna mäts med neuropsykologiska tester av minne, förståelse av sammanhang, uppmärksamhet och exekutiv förmåga. De utförs av en neuropsykolog.

– Nu tar vi tidigare gjord forskning om livsstilsfaktorer och Alzheimers sjukdom framåt, ett steg i taget. Vi vill se om och hur påverkan på livsstilsfaktorer kan ha betydelse för sjukdomen. Det roliga är att vi kanske närmar oss att kunna erbjuda patienter annat utöver läkemedel, säger Ulrika Akenine, forskningssjuksköterska, Tema Åldrande.

Huvuddelarna i den nya studien, MIND-AD som den kallas, handlar om fysisk träning, kostrådgivning, kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer och kognitiv träning.

Idet vårdteam på forskningsenheten inom Tema Åldrande på Karolinska Huddinge som ska genomföra studien finns läkare, sjuksköterskor, psykologer, dietist och fysioterapeut.

Enheten har flera kliniska studier på gång. De flesta rör läkemedel och Alzheimers, särskilt vaccinationsstudier. Studierna görs ofta i samarbete mellan flera länder.

– Och nu går vi alltså igång med denna studie som har fokus på livsstilsfaktorer och där vi snabbt tar akademisk kunskap från den så kallade Finger-studien vidare till vården med patientperspektiv och prevention av Alzheimers sjukdom.

Finger är världens första stora studie av många olika faktorer tillsammans som hör samman med livsstilens påverkan vid alzheimerdemens. Resultaten från Finger är världsunika och visar att en hälsosam livsstil har positiv påverkan på minnesproblem. I MIND-AD har resultaten från FINGER anpassats till patienter som redan har Alzheimerdiagnos men ännu inte en demenssjukdom för att se om det med förändrade livsstilsfaktorer går att påverka sjukdomsförloppet. Tanken är sedan att resultaten från studier som nu görs kan komma att påverka framtida rekommendationer om livsstilsfaktorer till patienter med tidigt Alzheimer.

– Vi tar de positiva resultaten från Finger vidare till den här gruppen. Till att börja med följer vi 90 deltagare i en pilotstudie i Sverige under sex månader.

Pilotstudien i MIND-AD kommer att innefatta totalt 150 patienter och bland annat Finland, Tyskland och Frankrike deltar.

Som forskningssjuksköterska på enheten arbetar Ulrika Akenine både med läkemedelsprövningar och akademiska studier.

– Med Mind-AD följer vi livsstilsfaktorer på många plan, medicinskt via monitorering av de vaskulära riskfaktorerna, kognitivt, fysiskt och med kostråd. Det blir en helhet. Det är nytt och spännande. Det känns intressant att vi har möjlighet att göra både läkemedelsstudier och studier med livsstilsfaktorer. Just i den här studien kommer jag att göra kvalitativa forskningsintervjuer med deltagarna med öppna frågor om allt från varför man är med i studien till vilka erfarenheter som den ger.

MIND-AD

MIND-AD är en studie om effekter av påverkan av livsstilsfaktorer i ett tidigt skede av  Alzheimers sjukdom. Det är en EU-studie. Den första fasen omfattar 90 deltagare i Sverige inklusive kontrollgrupp som rekryteras främst via minnesenheten Karolinska Huddinge. Den görs inom Tema Åldrande på Karolinska Huddinge och i samarbete med Karolinska Institutet. Totalt deltar 150 patienter från fyra Europeiska länder. I nästa steg är tanken att de svenska deltagarna rekryteras från fler minnesenheter i länet. MIND-AD tar resultaten från Finger-studien vidare genom att testa effekterna av att påverka livsstilsfaktorer som träning kost, kognition och stimulans av sociala förmågor.

Patienter kan alltid höra av sig för mer information. För att vara aktuell för studien behöver man uppfylla vissa kriterier för studien.

Läs mer om EU-projektet MIND-AD

FINGER

FINGER-studien är den första interventionsstudien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar. Studien visar att kostråd, fysisk träning och kognitiv träning samt kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och blodfetter har positiv betydelse för hjärnan.

FINGER, står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability). Studien har publicerats I Lancet och har letts av Miia Kivipelto, professor Karolinska Institutet Temachef, Tema åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Uppdrag: Den andliga vården i vården

En före detta militärpräst och församlingspräst har det stora och viktiga uppdraget att ta hand om den ”andliga vården i vården” på sjukhuset. Ett jobb där ingen arbetsdag är den andra lik.

Spenat kan förbättra din hälsa

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Rubrikerna om norra Europas största sjukhus

Öppnandet av ett nytt sjukhus får man vara med om en gång under en livstid, brukar det sägas. Men det finns medarbetare på Karolinska som har upplevt det förr. Följ med tillbaka till 1972 då mycket känns igen.

Tombstone Blues från sjätte våningen

När käkbenet knäckte till blev det starten på en lång och smärtsam sjukhusvistelse för konstnären Håkan Wennström. På sitt rum byggde han upp en ateljé och nyligen utvecklades målningarna till boken Tombstone Blues från sjätte våningen.