Avbildning nytt tungt forskningsområde

TEXT OCH FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.

Området Imaging har i dag, 117 år efter att Nobelpriset i fysik delades ut för upptäckten av röntgenstrålar, fått en mycket stor betydelse i sjukvården. Imaging är basen i mängder av diagnoser och uppföljningar, men har på senare tid även fått stor betydelse för behandling. Imaging är centralt vid exempelvis behandling av hjärtinfarkt med hjälp av ballongsprängning, för behandling av blodproppar i hjärnan, vid bukblödningar och vid olika typer av imagingledda injektioner.

– Det är tekniker som har väldigt stor betydelse vid behandling av patienter och som är centrala för en mängd processer i vården.

porträtt på en person

Staffan Holmin

Det säger Staffan Holmin, professor vid KI, överläkare vid Neuroradiologi inom Funktion Bild och Funktion samt samordningsansvarig för forskningshuset BioClinicums plan 4:

– Vi vill, från både sjukhusets och Karolinska Institutets sida, forska på ämnet Imaging, både för diagnostik och behandling, med anledning av den stora betydelse tekniken idag har, dess potential och eftersom det krävs för att vara ett modernt universitetssjukhus, säger han.

Imaging får allt större betydelse för sjukvården då användningsområdena för diagnostik och behandling ökar stadigt.

Målet är att bli världsledande, där förebilderna är bland andra Mayo Clinic, Harvard och Johns Hopkins Hospital. Vägen dit går via att bygga samman flera viktiga infrastrukturer till ett centrum, Kunskapscentrum Imaging BioClinicum, strategiskt placerad mellan sjukhusbyggnaden och Biomedicum på KI.

– Det innebär bland annat att vi samlar både cyklotron, radiokemi och avbildning i en och samma byggnad för att bättre kunna utveckla nya metoder i laboratoriebaserade studier och snabbare kunna föra över dem till patientvården, med diagnostik och behandling på människor.

BioClinicum har även utrustats med ett testrum för ny imagingteknik i en patientsäker miljö, där apparatur kan bytas ut och olika metoder utvärderas.

– Vi kan i forskningen involvera både friska försökspersoner och patienter, som har gett sitt godkännande till deltagande och efter sedvanlig etisk prövning, säger Staffan Holmin.

Med de stora tekniksprång som redan har skett, vart tror Staffan Holmin att Imaging är om 50 år?

Vi kan i forskningen involvera både friska försökspersoner och patienter

– Troligen kan vi säga ännu mer om hur vävnad i hela kroppen mår, hjärna likväl som muskler, liksom kunna diagnosticera ännu fler sjukdomar. Jag tror även att vi kommer att kunna behandla fler sjukdomar med endovaskulär teknik, där man går in via kärlen, liksom minimalinvasiva, riktade behandlingar som styrs eller leds av imagingtekniker, säger Staffan Holmin och fortsätter:

– Imaging får allt större betydelse för sjukvården då användningsområdena för diagnostik och behandling ökar stadigt.

Chefen för Bild och Funktion, Juhana Hakumäki, håller med:

en byggnad

BioClinicum på Karolinska huserar forskningsområdet Imaging.

– Med Bioclinicum får Karolinska, i tätt samarbete med KI, en enastående chans att bygga en ”bench-to-bedside”-verksamhet samt forskningskultur också inom diagnostisk avbildning och bildstyrda interventioner. Dessutom kommer vi att ha Europas största radiofarmacilabb under samma tak, vilket ger förutsättningar av världsklass. Tillsammans med KI planerar vi även för en avancerad forskningsmiljö i Chopinbyggnaden, Huddinge, vilket skapar ytterligare möjligheter, säger Juhana Hakumäki.

Hösten 2018 driftsätts delar av BioClinicum plan 4.

 

Fakta Kunskapscentrum Imaging BioClinicum:

 

  • En viktig roll i forskningshuset har cyklotronen på plan 1, som producerar isotoper vilka används vid diagnostik.
  • En annan viktig roll har radiokemin på plan 2, som modifierar molekyler vilka kopplas till isotoper vilka i sin tur alltså används vid avbildning och i vissa fall även behandling på plan 4.
  • I huset kommer även kursverksamhet inom området Imaging att hållas för andra sjukhus, både nationella och internationella.
  • Det kommer även att finnas ett medicintekniskt centrum med stöd av Stockholms läns landsting samt KTH, Med Tech Lab, för utveckling av ny medicinteknik, både vad gäller Imaging men även andra tekniker.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

”Vi ska inte vara rädda för att tala om makt”

När Strategiska patient- och närståenderådet gjorde en lista över frågor de vill arbeta med hamnade trygg tolkning i topp.
– Drivkraften i allt jag gör är att stärka inflytandet för människor som inte har så mycket makt. Det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med vården i sådana frågor, säger Angelica Frithiof, rådets ordförande.

Noel har alltid väskan packad

Karolinska är det sjukhus i Sverige som opererat in flest mekaniska hjärtpumpar 2018. För patienten Noel Gayle har behandlingen inneburit att hans kondition, sömn och aptit är tillbaka. Samtidigt måste han vänja sig vid ett liv bokstavligen beroende av ström.