Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

TEXT: LISA THORSÉN, FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Innovationen Tillsammans är enkelt beskrivet ett verktyg för att rita en nätverkskarta. Verktyget har tagits fram efter den amerikanska förlagan Atlas CareMap och hjälper både patienter och närstående att se, värdera och utveckla relationer vid svår sjukdom. De första två grundläggande frågorna den som ritar nätverkskartan ställer är: Vilka bryr sig om mig? Vilka bryr jag mig om?

Dessutom blev jag pappa och hon mamma mitt i allt det här

Eskil Degsell är ordförande i Svenska hjärntumörföreningen samt patient- och närståenderepresentant för patientflödet för maligna hjärntumörer och engagerad i Tillsammans- verktyget.

– När någon får en livsomvälvande sjukdom förändras mycket omedelbart men också över tid. Det gäller både fysiskt, psykiskt och socialt, säger Eskil Degsell.

En person sitter på en parkbänkHan har testat nätverkskartan på sig själv. Den hjälpte honom när hans fru insjuknade i malign hjärntumör och hela livet ställdes på ända. Mitt i sjukdomen föddes också deras son.

– Rollerna förändras. Jag har också blivit projektledare och vårdgivare och min fru patient. Dessutom blev jag pappa och hon mamma mitt i allt det här.

Ett nätverk innehåller både personliga relationer och insatser från samhället. Eskil Degsell ser många möjligheter med nätverkskartan. Förutom att identifiera, värdera och utveckla både nya och gamla relationer går den att använda som ett projektverktyg för samordning och kommunikation och för att enklare se vad som kan saknas. Han är noga med att poängtera att verktyget är patienternas.

– Men självklart kan vården få ta del av verktyget om patienter och närstående önskar det.

Hittills har patienter och anhöriga i patientflödena för malign hjärntumör, lungcancer, pankreascancer och cystisk fibros ställt sig positiva till att delta, berättar Eskil Degsell.

Verktyget är patienternas

Arbetet startar med ett antal workshops. Än så länge är det penna och papper som gäller för att rita nätverkskartan, som ska vara levande verktyg och när som helst ritas om. Hur information från kartorna ska användas är ännu inte klart. Under workshopparna kommer forskare att delta för att bedriva så kallad följeforskning där processen studeras under tiden den pågår.

Eskil Degsell

– De ska studera hur verktyget tas emot och ta reda på vilka frågor som är intressanta att forska vidare på. I ett senare skede kan det till exempel finnas möjligheter att undersöka sådant som hälsovinster, vinster och regionala och lokala skillnader i vad sjukvården och omsorgen erbjuder.

 

VERKTYGET TILLSAMMANS

Tillsammansverktyget ska implementeras under sex år. Det kommer också att följeforskas med medel från forskningsprojektet ”Patienten i förarsätet! Implementering av patientdrivna innovationer för samvård”.

Samvård betyder beslut och aktiviteter som genomförs i samverkan mellan patienter, deras närstående och vårdpersonal för att nå mål som patienterna prioriterar. Forskningen bedrivs vid Medical Management Center (MMC) på institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) vid Karolinska Institutet.

Nyligen fick projektet 14,4 miljoner i anslag från Fortei tre år, med möjlighet till tre års förlängning.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.