Från en halvtimme till en minut i MR-kameran

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

Hans innovation EPIMix får Dagens Medicins Athenapris – Sveriges största pris för klinisk forskning.
Med en magnetkameraundersökning (MR) kan man undersöka kroppens mjukdelar och upptäcka till exempel en blödning eller en tumör. Undersökningen är inte riskfylld för en patient på samma sätt som en vanlig röntgen eftersom den inte bygger på joniserande strålning. Men det tar tid. Hundratals bilder behöver tas med olika metoder vid ett och samma tillfälle. Patienten måste ligga helt stilla i tjugo till fyrtio minuter i kamerans tunnel.

Stefan Skare har koncentrerat sig på en av bildtagningsmetoderna (Echo Planar Imaging) som är den snabbaste.

Fösrt ville jag bara testa konceptet. Det var inget jag trodde skulle få så stort genomslag.

– Jag har arbetat med MR-tekniken länge och med problemet att det är svårt för patienter att ligga stilla i kameran. Så en dag frågade jag mig om det gick att använda den snabba bildtagningen (EPI) även för de andra MR-bildtyperna som behövs vid en hjärnundersökning.

Tillsammans med forskarkollegan Tim Sprenger skrev han ihop en ny mjukvara till kameran. Den kan skapa sex olika sorters MR-bilder från en enda snabb EPI-baserad bildtagning. Hela undersökningen blir då snabbare, men också mindre känslig för om patienten rör sig.

– Först ville jag bara testa konceptet. Det var inget jag trodde skulle få så stort genomslag, säger Stefan Skare.

Bilderna blir lite böjda i kanterna och får något sämre upplösning. Men enligt Stefan Skares och Tim Sprengers ännu opublicerade studie, där radiologer fick ställa diagnos på hundra patienter, fanns en överenstämmelse mellan konventionell MR och EPIMix på 97 procent. Nu testats metoden på flera sjukhus i Sverige och på sjukhus i Sydkorea och i USA. Metoden dock begränsad till MR-kameror av märket GE.

Stefan Skare fortsätter att testa och vidareutveckla EPIMix tillsammans med röntgensjuksköterskor, radiologer med flera på Karolinska för att se om den håller en godtagbar kvalitet för att användas kliniskt både för barn och vuxna.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.

De vill förebygga våld mot barn

På Stockholms Barnahus samarbetar professioner från olika verksamheter för att ta hand om barn som blivit utsatta för våld. Målet är också att kunna förebygga fler brott.