Från en halvtimme till en minut i MR-kameran

TEXT OCH FOTO: CATARINA THEPPER

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

Hans innovation EPIMix får Dagens Medicins Athenapris – Sveriges största pris för klinisk forskning.
Med en magnetkameraundersökning (MR) kan man undersöka kroppens mjukdelar och upptäcka till exempel en blödning eller en tumör. Undersökningen är inte riskfylld för en patient på samma sätt som en vanlig röntgen eftersom den inte bygger på joniserande strålning. Men det tar tid. Hundratals bilder behöver tas med olika metoder vid ett och samma tillfälle. Patienten måste ligga helt stilla i tjugo till fyrtio minuter i kamerans tunnel.

Stefan Skare har koncentrerat sig på en av bildtagningsmetoderna (Echo Planar Imaging) som är den snabbaste.

Fösrt ville jag bara testa konceptet. Det var inget jag trodde skulle få så stort genomslag.

– Jag har arbetat med MR-tekniken länge och med problemet att det är svårt för patienter att ligga stilla i kameran. Så en dag frågade jag mig om det gick att använda den snabba bildtagningen (EPI) även för de andra MR-bildtyperna som behövs vid en hjärnundersökning.

Tillsammans med forskarkollegan Tim Sprenger skrev han ihop en ny mjukvara till kameran. Den kan skapa sex olika sorters MR-bilder från en enda snabb EPI-baserad bildtagning. Hela undersökningen blir då snabbare, men också mindre känslig för om patienten rör sig.

– Först ville jag bara testa konceptet. Det var inget jag trodde skulle få så stort genomslag, säger Stefan Skare.

Bilderna blir lite böjda i kanterna och får något sämre upplösning. Men enligt Stefan Skares och Tim Sprengers ännu opublicerade studie, där radiologer fick ställa diagnos på hundra patienter, fanns en överenstämmelse mellan konventionell MR och EPIMix på 97 procent. Nu testats metoden på flera sjukhus i Sverige och på sjukhus i Sydkorea och i USA. Metoden dock begränsad till MR-kameror av märket GE.

Stefan Skare fortsätter att testa och vidareutveckla EPIMix tillsammans med röntgensjuksköterskor, radiologer med flera på Karolinska för att se om den håller en godtagbar kvalitet för att användas kliniskt både för barn och vuxna.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Ann Ödlund Olin

Hur hänger mat och tillfrisknande ihop?

Ann Ödlund Olin, är sjuksköterska och forskare och har projektlett införandet av ett nytt måltidskoncept för patientmaten på Karolinska Solna. Hon är glad över att patienterna nu får vällagad mat tillagad på plats.

Här finns plats för barnens språk

Logopederna Linnea Vestermark och Lovisa Elm har sin arbetsplats på en språkförskola. Här går barn med grav språkstörning och språkträningen är en del i den dagliga verksamheten. Det är en behandlingsform.

Patienter på intensiven screenas med ny metod

Att få uppföljning för att bearbeta sina upplevelser är viktigt för många patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning. Läkaren Anna Miltons forskning ska göra det lättare att identifiera vilka patienter som är i behov av det.

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.