”Vi kan förebygga demens”

Det finns sätt att förebygga Alzheimer, det finns mediciner som kan lindra symptom och runt hörnet väntar läkemedel eller kanske även vaccin som kommer att förändra vår idag mörka bild av sjukdomen. Miia Kivipeltos budskap är tydligt.

Minst 30 procent av Alzheimers sjukdom är relaterat till faktorer som man kan påverka enligt professor Miia Kivipelto.

Hon är van vid att vara optimist, läkaren och professorn Miia Kivipelto har kanske mer än någon annan fått stå i rampljuset för att sprida kunskap och leverera förhoppningar. Men det är långt ifrån ett evangelium byggt på tro hon står på. Hennes fundament är vetenskapen: evidensbaserade studier som lägger pusselbit till pusselbit i det som är en av medicinens stora gåtor.

Kanske var det redan som barn hemma i Alajärvi i finska Österbotten hennes intresse för demens och Alzheimers sjukdom väcktes.

– Jag har alltid trivts med äldre personer och jag hade en nära relation med min farmor som fick Alzheimers sjukdom när jag var ung. Då fanns ingen diagnostik och det tog många år innan familjen fattade vad det var, berättar Miia Kivipelto, när Kmagasin träffar henne under ett som vanligt späckat schema.

Hon har precis anlänt från en konferens i Paris, ska snart iväg på nya uppdrag. Det är många som drar i Miia Kivipelto, även utanför Sveriges gränser. Med en allt äldre befolkning ökar antalet individer som drabbas av olika demenssjukdomar, även i länder som Kina och Indien. Men den positiva och tydliga trenden är att risken för att drabbas flyttats längre upp i åldrarna.

– Studier, inte enbart i Sverige, utan även i USA, Kanada och Holland, visar samma sak. Skälet är antagligen minskad förekomst av stroke, bättre behandling av högt blodtryck, att vi röker mindre och att vi de senaste åren har en högre utbildningsnivå som ökar hjärnans reservkapacitet, förmågan att kompensera för skador i hjärnan som uppstår vid sjukdom eller hög ålder, förtydligar Miia Kivipelto.

Det är framför allt de förebyggande åtgärderna som fångat hennes intresse och det är också inom det området som svenska och finska forskare är världsledande. Studien FINGER* som Miia Kivipelto ledde var världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Resultaten har fått stor betydelse för synen på demenssjukdomar och metodiken från FINGER ska nu användas för nya studier i USA, Singapore och Kina.

– Min bedömning är att minst 30 procent av Alzheimers sjukdom är relaterat till faktorer som man kan påverka, och där ingår även blodtryck, depression, utbildning och fysisk aktvitet. Det är en försiktig skattning, säger Miia Kivipelto. Hon lutar mer åt att 50 procent av orsakerna är påverkbara.

Att flytta fokus mot att det går att förebygga demens har redan lett till en ny syn på åldrande. Tidningar, tv och sociala medier har, inte minst tack vare Miia Kivipelto, fyllts med råd om kost, motion och hjärngympa för att hålla hjärnan i trim upp i åren. Hennes devis ”det som är bra för hjärtat är även bra för hjärnan” har fått stort genomslag. FINGER-studien visar också att individer som bär på ärftlighet för Alzheimers sjukdom har ännu mer att vinna på livsstilsförändingar.

– Men, påpekar Miia Kivipelto sakligt, statistik är en sak. På individnivå är det omöjligt att säga exakt varför en person drabbats och någon annan inte. Jag har träffat många patienter som levt hälsosamt, som inte har släktingar med diagnos och ändå drabbats, så är det med cancer också. Orsakssammanhangen är komplexa.

Miia Kivipelto betonar att forskningen idag inte har en homogen bild av orsakerna till Alzheimers sjukdom. Det har länge talats om att proteinet beta-amyloid som bildar plack i hjärnan, är den grundläggande orsaken. Lika mycket fokus har det inte varit på tau, vars hopklumpning inuti nervcellerna är det andra kännetecknet i Alzheimers sjukdom. Sedan finns det teorier om att det som triggar igång sjukdomen kan vara inflammationer eller blodkärlsrelaterade faktorer.

– Vi har redan förstått att Alzheimers sjukdom är mer komplext, och att man inte kan behandla med exakt samma metod. Precis som med cancer kommer det därför inte att finnas en enda mirakelmetod eller mirakelmedicin, utan olika skräddarsydda medel beroende på den exakta diagnosen och sub-typen.

Men något genombrott för effektiva botande läkemedel har ännu inte gjorts, och det trots miljardsatsningar med 200 studier gjorde under de senaste 30 åren. Det som nu finns på marknaden är läkemedel som dämpar symtom och som kan bidra till en viss stabilisering av sjukdomsförloppet, så kallade kolinesterashämmare De ökar halterna av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan och bidrar till att kommunikation mellan nervcellerna upprätthålls.

– Läkemedelsforskningen har tyvärr inte haft tillgång de verktyg som krävs för att bedriva studier under lång tid, säger Miia Kivipelto. Patienter som kommit in i vårdapparaten har redan så pass stora hjärnskador att det inte går att göra så mycket längre. Men nu finns bättre möjligheter att diagnosticera tidigt tack vare biomarkörer och med det även bättre möjligheter att forska fram nya läkemedel.

– Det är omöjligt att säga varför en person drabbas av demens, säger Miia Kivipelto.

Avsaknad av botande mediciner innebär också att hon är skeptisk till att i stor skala screena individer i riskgrupper med PET-kameraundersökningar eller med ryggmärgsprov. Det skulle skapa stor oro och sannolikt skapa mer skada än nytta, menar Miia Kivipelto. Undersökningar är dessutom dyra att genomföra.

Hur blir det få med vaccin mot Alzheimers sjukdom? Får vi någonsin det?

– Ett vaccin låter häftigt, men idag vågar jag inte sia om hur det blir. Man testar ett vaccin i USA med grupper som har genetiska mutationer  som  kan leda till sjukdom, men det kommer ta lång tid innan de personerna kan få en diagnos och vi får något facit över hur effektivt vaccinet är.

– Du ska veta att ungefär vart femte år är det någon som hävdar att man har hittat lösningen, och så har det inte blivit, men vad jag kan säga är att vi om fem år i alla fall vet så mycket mer, säger Miia Kivipelto innan hon hastar iväg till nästa möte.

Fotnot: *FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability.