Rädda fler hjärnceller

Ambulans direkt till Karolinska ska rädda fler hjärnceller: Tiden fram till behandling är avgörande för den som fått en stroke. Från och med oktober införs en ny rutin. Länets ambulanser ska, efter samråd med Karolinskas strokejour, köra patienter med allvarlig stroke direkt till Karolinska.

Karin Crantz, Michael Mazya och Annika Berglund med strokepatient på neurocentrum.

Den första, och länge den enda, behandlingen av stroke var med läkemedel som kan lösa upp blodproppen i hjärnan. Men om proppen sitter i ett större kärl räcker det inte alltid. På Karolinska finns sedan 2005 ytterligare en metod; trombektomi. Då används en tunn slang för att nå fram till kärlet i hjärnan där proppen sitter. Via slangen kan neuroradiologen föra in ett instrument, ett litet nät, som fångar in proppen så att det blir möjligt att dra ut den.  

– Ofta dröjer det innan de här patienterna kommer till oss. Praxis har hittills varit att ambulansen ska köra patienter med misstänkt stroke till närmaste sjukhus, säger Christina Sjöstrand, överläkare och patientflödeschef för strokeflödet.

I snitt tar det en och en halv timme innan de patienter som först skickas till andra sjukhus når fram till Karolinska.

Michael Mazya, Christina Sjöstrand och Staffan Holmin tittar på bilder från patient. 

År 2015 kom fem stora studier som gjorde trombektomi till en evidensbaserad metod. Det har lett till att det tagits fram en ny regional riktlinje. Patienter som bedöms ha en risk för stor stroke och är aktuella för trombektomi ska köras direkt till Karolinska.

– Vi är många som önskat oss och arbetat för det här, både på Karolinska och i andra delar av landstinget. Tiden fram till dess att vi kan återskapa blodflödet i hjärnan betyder oerhört mycket. För patienten kan det handla om att slippa bli funktionsnedsatt för resten av livet, säger Staffan Holmin, överläkare i neurointervention och FoU-ansvarig för funktionsområde Neuroradiologi.

För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.

Samtidigt som den nya riktlinjen börjar gälla, testas en ny metod som hjälper ambulanspersonalen att avgöra vilka patienter som med stor sannolikhet har propp i ett stort kärl. Testet har utvecklats på Neurologkliniken på Karolinska. 

– Förenklat kan man säga att det handlar om att diagnosticera förlamning i en arm och ett ben på samma sida av kroppen. Testet kallas för A2B2-testet, säger Staffan Holmin.

Om patienten är A2B2-positiv ska ambulanspersonalen kontakta strokejouren på Karolinska, som kommer att finnas tillgänglig dygnet runt. Läkare och ambulanspersonal fortsätter sedan bedömningen tillsammans.

Ambulanspersonalen i länet kommer att få en webbutbildning för att lära sig de nya rutinerna. Patienterna ska följas av en säkerhetsgrupp. På Karolinska har strokesjuksköterskan Annika Berglund anställts som samordnare för triageringen i det akuta strokeflödet.

– Jag kommer att samla in data, göra kvalitetsuppföljning och rapportera till säkerhetsgruppen. Jag ska också sammanföra alla som arbetar i strokeflödet; personalen från de olika ambulansföretagen, neurologer, neuroradiologer och vårdpersonal från alla sjukhus, så att vi kan arbeta gemensamt med eventuella problem, säger hon.