Hjärnträning vid smärta

En ny form av träning kan hjälpa patienter med långvarig och svårbehandlad smärta. Två sjukgymnaster på Karolinska har introducerat metoden i Sverige.

GMI hjärnträning

Patienten får systematiskt lära sig att hantera sin förändrade kroppsdel utan att framkalla mer smärta.

Det kan börja med en allvarlig skada eller något så enkelt som en stukning av handleden. Trots att skadan sedan läker går smärtan inte över. Läkemedel har liten effekt och fysioterapi är svårt eftersom träning kan utlösa mer smärta.

Diagnosen är ovanlig och kallas komplext regionalt smärtsyndrom, CRPS. På Karolinska behandlas ungefär fyra patienter om året. De är ofta sjukskrivna under lång tid och kanske aldrig klarar att gå tillbaka till sitt arbete.

– Vi har saknat en bra metod för att hjälpa den här patientgruppen, som mår väldigt dåligt, säger Birgitta Helmerson Ackelman, sjukgymnast.

Tillsammans med kollegan Hélène Hallström blev hon intresserad av Graded Motor Imagery, GMI, en metod som tagits fram av australiensiska forskare. Efter att ha läst vetenskapliga artiklar och hört om den på kongresser, gick de tillsammans den första nordiska kursen i GMI för ett år sedan. Nu har de använt metoden på patienter på Karolinska i snart ett år och Hélène Hallström har sett goda resultat hos en patient med CRPS.

– När han började träna räckte det med att röra vid hans arm för att utlösa smärta. Nu har smärtan minskat, han kan använda armen igen och är tillbaka i arbete på 75 procent. Det hade han inte klarat utan GMI, säger Hélène Hallström.

Birgitta Helmersson Ackelman och Hélène Hallström. Foto: Catarina Thepper

– Målet är att återvinna funktion och minska smärta, menar Birgitta Helmerson Ackelman och Hélène Hallström. Foto: Catarina Thepper

Metoden går ut på att patienten på ett systematiskt sätt får lära sig att hantera sin förändrade kroppsdel utan att framkalla mer smärta.

– Många har haft smärta så länge att deras hjärnor stängt av kroppsdelen. Det har likheter med rörelsebortfallet efter en stroke, säger Birgitta Helmerson Ackelman.

Om terapin ska vara framgångsrik måste patienten träna flera gånger om dagen. Först tränas förmågan att avgöra om en kroppsdel på bild är vänster eller höger. I nästa steg får patienten föreställa sig att utföra rörelser med kroppsdelen.

GMI bygger på neurovetenskaplig forskning om hur rörelser initieras i hjärnans nätverk och på kunskaper om hur motorcortex fungerar och förändras vid långvarig smärta. Det finns också inslag av kognitiv beteendeterapi och i idrottsforskning. Träningen påminner ganska mycket om en elitidrottares mentala förberedelser. När en höjdhoppare tänker igenom alla moment i ett lyckat hopp aktiveras samma nätverk i hjärnan som vid ett verkligt hopp.

I det sista momentet av träning används en spegel. När den friska kroppsdelens utseende och rörelser speglas uppfattar hjärnan det som att den onda delen mår bra och aktiveras då i rätt riktning.

– I alla övningar tränar patienten strax under sin smärtnivå för att inte förvärra den. Målet är att återvinna funktion och minska smärtan, säger Hélène Hallström.

Catarina Thepper är skribent för Karolinska Magasin.
Johan Garsten är sjukhusfotograf.

Publicerad i nr 1/2016.