Framsteg med PET-teknik

Med ny PET-kamerateknik kan tidiga förändringar i hjärnan registreras. De första symptomen på att en patient drabbats av alzheimer kan upptäckas redan 20 år innan sjukdomen bryter ut.

Amyloida plack som bildas i hjärnan riskerar att störa nervcellernas kommunikation. 

Trots att alzheimer idag är en av våra vanligaste sjukdomar som första gången beskrevs redan 1906, har forskningen inom området endast pågått sedan 1970-talet. Ett av de största framstegen som gjorts är att läkarna genom minnesutredningar i kombination med studier av patologiska förändringar i hjärnan med PET-kamerateknik och analyser av ryggvätskeprov kan diagnostisera patienter tidigt. Idag kan de första symptomen på att en patient drabbats av alzheimer upptäckas redan 20 år innan sjukdomen bryter ut.

– Förr sa man att man inte kunde diagnostisera sjukdomen innan patienten hade dött. Då kunde man endast konstatera den i det finala stadiet, vid obduktionen. För mig som träffar patienter i ett tidigt skede är det inte någon tröst att man efter döden kan konstatera att det varit alzheimer, säger Agneta Nordberg, professor i klinisk neoruvetenskap, vid Karolinska Institutet.

Fortfarande söker forskarna efter vad som skulle kunna orsaka sjukdomen. För även om möjligheten att ställa en diagnos i ett tidigare skede har haft stor betydelse för både patienterna och forskningen, stävar forskarna fortfarande efter att hitta ett sätt att kunna bota eller förhindra sjukdomen hos patienter med tidiga minnesproblem.

– Det har funnits många teorier om vad som orsakar Alzheimers sjukdom. Bland annat fanns en teori om att en ganska banal infektion skulle kunna starta sjukdomen. Då trodde man att den kunde komma in i hjärnan via näsan i samband med en rejäl influensa. Men det har man aldrig riktigt kunnat visa.

Istället tros Alzheimers sjukdom orsakas av att signalsubstanserna som skickas mellan nervcellerna störs av att amyloida plack, ett slags protein, klumpar ihop sig och lägger sig runt nervcellerna. För att kunna upptäcka tidiga förändringar studeras förekomsten av placken i hjärnan genom positronemissionstomografi i en så kallad PET-kamera.

Framförallt koncentreras forskningen i Sverige på det fåtal familjer som har den ärftliga formen av alzheimer och bär på en mutation som innebär att risken för att drabbas av sjukdomen är 50 procent. Genom att dessa individer genomgår upprepade undersökningar med PET-kamera kan forskarna observera vilka förändringar som sker i hjärnan redan innan de första symptomen på minnesbesvär visat sig.

– Vi vill undersöka hur tidigt man kan upptäcka olika patologiska förändringar och hur de utvecklas fram till att patienten upplever minnesbesvär. På samma sätt som man idag tidigt kan upptäcka om ett högt kolesterolvärde behöver behandlas för att förhindra hjärtsjukdom, vill vi kunna upptäcka tidiga tecken på alzheimer, berättar Agneta Nordberg.

Under de senaste åren är det främst de amyloida placken som varit föremål för forskningen och som vissa menar kan ha ett direkt samband med sjukdomen. I hjärnan startar utvecklingen av placken ungefär 20 år innan de första symptomen dyker upp. Men vad som förbryllat forskarna är att det även kan finnas i hjärnan utan att några symptom märks av alls. Detta gäller framförallt personer som under sin livstid aktivt har ”tränat hjärnan”.

– De som har studerat länge och använt hjärnan har ofta en större förmåga att klara av de förändringar som uppträder i hjärnan. Man pratar då om en kognitiv reserv till följd av att hjärnan har fått stimulans. Det är egentligen inte konstigare än med annan fysisk aktivitet.

En del forskare menar även att proteinet tau kan ha en stark koppling till sjukdomen. Men eftersom tau finns i hjärnan redan från födseln är det troligtvis inte proteinet i sig som ger upphov till sjukdomen. Istället finns teorier om att det skulle kunna vara det amyloida placket i kombination med tau som gör att en del människor utvecklar alzheimer.

Karolinska institutet och Uppsala universitet var tillsammans med universitetet i Pittsburgh de första att genomföra PET-undersökningar för att titta på förekomsten av amyloid i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, år 2002. Man undersökte då ifall amolyid skulle kunna trigga igång tau och på så sätt ge upphov till minnessymtomen. Sedan dess har fler substanser utvecklats som kan användas i kliniska studier med PET-kameror. Vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utförs nu PET-amyloidundersökningar i samband med minnesutredningar för att kunna säkerställa en diagnos som varit oklar.

Idag pågår en intensiv forskning för att utveckla metoder för att mäta tau i hjärnan vid olika stadier av minnessjukdom. Och i takt med att metoderna för att mäta tau i hjärnan utvecklas tror Agneta Nordberg även att fler, mer ovanliga former av alzheimer kommer att kunna diagnostiseras.

Dessutom ser hon stora möjligheter för att ett vaccin kommer att utvecklas inom en snar framtid.

– Just nu satsar alla stora läkemedelsföretag på att kunna ta fram ett vaccin mot amyloid eller tau. Det har gjorts kliniska studier på ett stort antal alzheimerpatienter med där man testat amyloidantikroppar, men än så länge har svaren varit negativa. Det finns ett par nya antikroppar som testats under en kortare tid som ser mer lovande ut, men det kommer antagligen krävas att det sätts in tidigt för att ge effekt, säger Agneta Nordberg.