Barnakuten flyttar in

Den 27 november gick barnakuten i Solna in i skarpt läge i nya sjukhusbyggnaden. Då, när receptionen fylldes av sjuka barn med sina föräldrar, stod personalen redo i den nya miljön.

Det är några dagar kvar till den stora flytten och allt är inte på plats i de nya lokalerna som barnakuten ska husera i. Det mesta av utrustningen ska flyttas över natten till den 27 november och klockan 06.00 på morgonen går verksamheten in i skarpt läge. Då, när receptionen fylls av svårt sjuka barn med sina föräldrar, när ambulanser börjar rulla in, ska personalen stå redo i den nya miljön.

– Det är nog ofrånkomligt att det blir lite ovant och rörigt i början men det kommer att fungera säkert för patienterna, säger Malin Rydh Rinder, funktionsområdeschef akutsjukvård på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

När vi går runt i de ljusa lokalerna tillsammans med Malin Rydh Rinder och Pia Malmquist, funktionsenhetschef för barnakuten, får man en bild av hur strukturen i den nya akuten är tänkt. I entrén är det en reception och därefter den så kallade triagen där man gör en  första bedömning och med uppgift att fördela barnen till tre moduler där vårdteam kommer att ansvara för fem eller sex patienter åt gången.  I en modul finns undersökningsrum, observationsrum och den ska i princip vara en enhet som jobbar självständigt. Centralt placerad i modulen är expeditionen där personalen har bra insyn i två angränsande undersökningsrum.

– Varje team får stort eget ansvar och alla medarbetare kommer att ha tydliga funktioner. Vi kommer ha bättre möjlighet att ha uppsyn över teamets patienter i de nya lokalerna. Ledningsläkaren blir ambulerande och kommer att röra sig runt på avdelningen när det behövs stöd, säger Malin Rydh Rinder.

Iden nya verksamhetsmodellen ska vården än tydligare fokusera på patientens behov och samla kompetenserna runt patienten och inte efter uppdelning i olika kliniker. På akuten har man redan haft ett liknande arbetssätt, man utgår från patientens problem och tar sedan hjälp från olika resurser vid behov om man inte kan lösa patientens problem själv.

– Vi vill komma bort från den gamla tanken att man som patient delas in ett klinikspecifikt flöde till exempel kirurgi eller medicin när man söker för ett problem. Man vet ju inte om patienten som har ont i magen har drabbats av förstoppning, blindtarmsinflammation eller diabetes innan man har undersökt och utrett, säger Malin Rydh Rinder.

Triagen har som uppgift att bedöma hur snabbt en patient behöver tas omhand men tanken är också att man redan där kan komma igång med att initiera en del undersökningar och prover.

Ovanpå akuten i samma byggnad blir det röntgen och alla de vårdavdelningar som flyttas över från de gamla lokalerna. Den flytten sker också den 27 november. Dagarna innan har vuxna hjärt-, lung- och thorax redan flyttat in i som närmaste grannar.

Tillgång till akutvård dygnet runt gör att många, trots att det finns alternativ, ändå söker sig till sjukhusen. Pia Malmquist bedömer att cirka hälften av de som kommer till barnakuten skulle kunna få bra vård på annat ställe, antingen hos vårdcentral eller om det är lindriga fall med hjälp av sjukvårdsupplysningen. Att omhänderta de svårast sjuka barnen på ett snabbt och bra sätt är svårt om akutmottagningen är överfull av lindrigt sjuka barn, vilket är en välkänd och svår utmaning för akutmottagningar världen över.

– Vi kommer att jobba för att minska de akuta flödena på sikt och arbetar förstås vidare med att slussa mindre sjuka barn till närsjukvården. Närakuten vid den gamla byggnaden är kvar och vi har ett gott samarbete även om avståndet nu blir lite längre, säger Malin Rydh Rinder.

Akutmottagningar har blivit allt bättre på att färdigbehandla patienter så de inte behöver tas in på avdelning eller remitteras vidare till specialist. Exempelvis kan ett barn med en felställd handledsfraktur redan på akuten bli omhändertaget med reposition (man ställer leden rätt) och gipsning. Det sparar såväl tid som resurser för både sjukhuset och patienterna.

Statistik från Astrid Lindgrens Barnsjukhus visar att 85 till 87 procent av barnen som söker till akuten kan åka hem samma dag. Sedan 2012 har man minskat inläggningar efter hjärnskakning med 80 procent och för buksmärtor med 50 procent genom bättre diagnostik.

Eftersom den nya barnakuten hamnar lite längre från traumacentrum fram till att vuxenakuten flyttar 2018 så stärker man upp sin egen traumaenhet, och ett av rummen på akuten blir specialutrustat för de allra svåraste fallen och med egen blodbank.

– Tillsammans med kirurgi, röntgen och anestesi har vi byggt en ny organisation de senaste åtta månaderna. Nu ska den tas i bruk, säger Pia Malmquist.

En viktig uppgift för ett sjukhus med tilläggsnamnet universitetssjukhus är självklart också att fungera som utbildnings- och forskningshus.

– Vi har alltid ett stort flöde med olika typer av studenter, läkare och sköterskor som är i olika skeden i sin utbildning så det är definitivt en arbetsplats för lärande, en sjukvårdsskola som det ska vara roligt, välkomnande och stimulerande att komma till, säger Malin Rydh Rinder. Vi vill också öka forskningsaktiviteten inom barnakutsjukvården. Att ha en akutmottagning med bra arbetsmiljö och ett gott utvecklingsklimat tjänar både våra patienter och medarbetare på.