En äldre och friskare befolkning

Vi blir friskare och äldre för varje decennium. Frågan alla ställer sig är om den utvecklingen kan fortsätta i all evighet: ”Det talas ofta om att vi nått en peak i medellivslängd, hittills har alla haft fel”, konstaterar Karin Modig, docent i epidemiologi på Karolinska Institutet.


Lyssna på ”When I’m Sixty Four” – The Beatles.  

Året är 1967 när Beatles hitlåt om åldrandet släpps. Paul McCartney som skrev låten betraktade säkert då 64 år som en tämligen hög ålder.  I Sverige kunde en tjugoåring vid den tidpunkten räkna med att leva fram till 68 år vilket var medellivslängden för de som föddes i slutet av 40-talet. En ung man i dag har, i alla fall om man håller sig till SCB:s statistik, ett liv fram till 80 år, en kvinna knappt 84 år.

I det perspektivet är 64 år mer medelålder än ålderdom, och vi har också i västvärlden sett en remarkabel utveckling där pigga 60-plussare väljer att vandra i berg istället för att vila på kurorter – eller lära sig japanska, läsa kurser på universitet, starta nya kärleksrelationer och så vidare.

Frågan många ställer sig, inte minst samhällsplanerare och politiker, är förstås om denna utveckling med en allt äldre befolkning ska fortsätta i all evighet. Hur ska vi organisera pensionssystem, bostäder och vårdsektorn i ett Sverige där medellivslängden om 25 år är 90 år? Och femtio år senare kanske vi betraktat det som fullständigt normalt att hundraåringar kliver ut ur fönster eller smiter från krognotor.

I byggnad C6 på Karolinska Institutet sitter Karin Modig, docent i epidemiologi på Institutet för Miljömedicin, och grunnar på dessa frågor. Eller snarare gräver djupt i statistik, register och forskningsresultat för att få en bra bild av vår åldrande befolkning.

Karin Modig är docent i epidemiologi på Karolinska Institutet. 

Hon är mitt uppe i ett forskningsprojekt om den åldrande befolkningen med det övergripande syftet att beskriva hur sjuklighet och dödlighet har utvecklats i relation till varandra och över tid.

Några av frågorna som ska besvaras är:

Livslängd – vad driver ökningen i livslängd och hur gamla kan vi förväntas bli?

Ar det friska eller sjuka år som lagts till det förlängda livet?

Vilka effekter kan en åldrande befolkning få för samhället?

Karin Modig avfärdar först den rätt spridda uppfattningen att barn som föds idag kommer att leva till de blir 150 år eller som vissa hävdar 200 år gamla.

– Det där är nog mer science-fiction än vetenskap. Den maximala livslängden har trots de stora framstegen i hälsa och vård inte ökat det senaste decenniet. Möjligen är våra kroppar inte skapta för att stå pall hur länge som helst. Sannolikheten att dö när man når 100 år är densamma idag som för 40 år sedan, konstaterar Karin Modig.

Den lilla gruppen extremt gamla som blir över 110 år är inte en särskilt homogen grupp som forskare kan dra några slutsatser av.

– Här finns en som varit vegetarian sen barnsben, nån har rökt, den som anses vara världens äldsta äter rått kött, alla ser olika ut. Över en viss ålder handlar det nog rätt lite om livsstil utan mer om genetik.

Däremot ökar som sagt medellivslängden. Karin Modig visar en kurva från 1850 till idag. Strecket är i det närmaste linjärt med en ökningstakt av 2–3 månader per år. En linje som berättar om kontroll på infektionssjukdomar och barnadödlighet, bättre hygien, antibiotikans tillkomst, nya mediciner, effektivare operationer och inte minst alla livsstilsförändringar som invånarna i den rikare delen av världen ägnat sig åt.

Men borde inte denna kurva ha planat ut vid det här laget? Hur kan det hela tiden tillkomma nya faktorer som gör oss äldre? Karin Modig ler, hon har fått frågan förut.

– Den här diskussionen har förts länge och experter har vid flera tillfällen påtalat att utvecklingen kommer att bromsa in eller att vi till och med nått ”peak-medellivslängd”. De har hittills alla haft fel, konstaterar Karin Modig.

Dyker man ner djupare i orsakerna till förbättringarna de senaste 20 åren märks framför allt färre insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar.

– Hjärtinfarkter får vi senare i livet, det kan man tolka som att vi lever sundare och äter bättre, men det kan också bero på att man tidigt sätter in blodtryckssänkande mediciner och andra förebyggande behandlingar, säger Karin Modig.

Vi lever sundare liv och trots högre ålder behöver inte äldre människor vara en stor belastning för vården.

Stroke drabbar också procentuellt färre och senare i livet. För cancer är trenden en ökning av sjuka men samtidigt också längre överlevnad tack tidigare diagnosticeringar och bättre vård.

– Vi får antagligen fortsatt en utveckling där de allvarliga åldersrelaterade sjukdomarna gör sin entré vid högre ålder, kanske en första stroke vid 80 istället för 70 år. Men då är man också mer fragil och risken att insjukna igen kan möjligen öka.

Bilden som framträder är att dödligheten förskjuts uppåt i ålder och samtidigt komprimeras för befolkningen. För en prognosmakare blir det då lättare att bedöma hur demografi och behov av vård kommer vara framtiden.

Ett område som Karin Modig och hennes kollegor ska undersöka närmare är multisjuka. Nu har man i huvudsak uppgifter om varje specifik sjukdom, men i livets slutskede har patienter ofta flera olika diagnoser och det kan vid dödsfall vara svårt att veta vilken underliggande orsak som ledde till döden.

– Vid hög ålder är lunginflammation och inte minst höftfrakturer dödliga sjukdomar. Det är faktiskt så många som 20-30 procent av dem 80 år och äldre som dör inom tre månader efter sin höftfraktur, och ännu fler inom ett år. Man blir liggande och drar på sig andra problem som blodproppar.

Det finns mycket kvar att ta reda på och forskningsprojektet ska fortsätta fram till 2020.

Då kommer vi förhoppningsvis ha en lite bättre bild av hur en allt äldre befolkning kommer att påverka samhället. Men Karin Modig tycker redan nu att debatten kan vara mer sansad i ämnet.

– Man beskriver ofta den åldrande befolkningen som en explosionsartad vårdbomb. En så mörk bild av framtiden behöver vi inte ha. Vi blir äldre för att vi blir friskare och det kommer även avspegla sig i efterfrågan på vård. Däremot finns anledning att fundera över hur förväntningar och krav från den kommande äldre generationen med högre utbildning och vana av digitala lösningar kan komma att påverka sjukvården.