Allt ljus på patienten

Ett begrepp som ofta dyker upp när man pratar sjukvårdens framtid är värdebaserad vård. Men vad betyder det? Vi tittar närmare på ett skifte som i grunden handlar om att fokusera mindre på produktionssiffrorna – och mer på patienten.

Värdebaserad vård handlar, om man lyssnar på förespråkarna, om att värdera vården utifrån det som är bra för patienten snarare än utifrån till exempel antal vårdtillfällen. Det handlar också om att ge vården bättre möjligheter till att jämföra kvalitet och skapa nya möjligheter till behandlingsutveckling.

Ulf Lockowandt, verksamhetschef vid Thoraxkliniken, menar att det är viktigt att ha ett historiskt perspektiv på hur vården och de system som styr den har utvecklats. Under mitten av 1900-talet hade den enskilda doktorn ett större helhetsansvar för patienten över tid, sedan försvann detta mer personliga ansvar successivt i ett större system.

Han beskriver det som att något hände under 80–90-talet som förändrade sjukvården, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Sjukvården blev stor och kostsam – och patienten tappades delvis bort i detta.

– Även vi läkare tappade helhetsansvaret för patienten i takt med att vi blev allt mer subspecialiserade. Värdebaserad sjukvård handlar om att hitta ett styrsystem som sätter patienten i centrum igen, med allt det som är viktigt för patienten. Det system vi verkar inom nu ger inte riktigt utrymme för detta, hur mycket vi än försöker så begränsar strukturen, säger Ulf Lockowandt.

Han betonar också att det inom vårdprofessionen finns en önskan om att i högre grad styras efter mått som är viktiga för deras patienter.

– Värdebaserad vård kan beskrivas som att vården styrs utifrån värdet, resultatet och resursåtgången för patienten och inte som vi gör i dag, utifrån antal vårdtillfällen eller DRG-poäng, säger Ulf Lockowandt.

Jan-Inge Henter, FoU-direktör vid Karolinska Universitetssjukhuset, delar den bilden. Han förklarar hur värdebaserad sjukvård baseras på kvalitet utifrån utfallsmått som är relevanta för den enskilda patienten eller patientgruppen.

– Det är viktigt att se att vårdkvalitet står för olika saker i olika situationer. Har man hjärtinfarkt vill man överleva den, har man en kronisk sjukdom är hög livskvalitet under lång tid ett viktigt värde. Det här är något som jag ser ska genomsyra hela vår vårdapparat. Det är också något jag tror att Karolinska Universitetssjukhuset har stora möjligheter att utveckla.

Det ersättningssystem som i dag finns i sjukvården innebär att man får betalt per antal vårdtillfällen/besök oavsett kvalitet.

– Tanken är att istället fråga oss vilken vårdkvalitet vi levererar, utifrån den budget som vi har att förhålla oss till. Vi vet också att när verksamheter fokuserar på hög kvalitet, så ger det ofta låg kostnad eftersom man då gör rätt saker. Det finns ett samband, säger Jan-Inge Henter.

Ett första steg är att identifiera och tydliggöra patientgrupper. För varje patientgrupp ska patientrelevanta utfallsmått tas fram. Patientens resa genom vården ska bli tydligare, för att varje del ska kunna kostnadssättas. Utfallsmåtten kan sedan mätas och jämföras löpande.

Men hur ska man kunna hitta utfallsmåtten och sedan hålla dem vid liv, utan att det blir för trögstyrt?

– Det är upp till varje expertgrupp och disciplin att tillsammans hitta rätt utfallsmått för patientgruppen och även samarbeta med patienten. Det är egentligen inte det svåra. Om jag tittar på mitt eget område, hjärtkirurgi, så ser jag att vi inom professionen har en bra överblick och kunskap om vad som kan vara viktiga värden redan nu, säger Ulf Lockowandt.

Inom hjärtkirurgin kan måtten till exempel handla om överlevnad eller att bli av med smärtor och inom barncancer – överlevnad eller att kunna få barn i framtiden. På Karolinska är redan nio verksamheter igång med att identifiera patientrelevanta utfallsmått, bland annat inom neonatologi, reumatologi, hjärtinfarkt och stroke.

– Det här är ett jobb som ska göras för att bygga en bas för varje tänkbar patientgrupp. Min ambition är att när vi flyttar in i Nya Karolinska ska vi för 80 procent av våra väldefinierade patientvolymer ha utfallsmåtten klara, säger Jan-Inge Henter.

Utfallsmåtten som tas fram ska sedan kunna jämföras både nationellt och internationellt. De ska även kunna användas i den patientnära forskningen och för behandlingsutveckling.

– Cleveland Clinic, som vi bland annat hämtar våra erfarenheter från, är ett framstående sjukhus, särskilt inom hjärtkirurgi. De har gått igenom en enorm förändring med att sätta patienten i centrum, i vad de kallar patient experience. Men de har gått stegvis fram i sitt förändringsarbete och det är viktigt, menar Ulf Lockowandt.

Susanne Bergqvist är redaktör på Karolinska Magasin.

Läs även reportage från Cleveland Clinic här.

Publicerad i nr 1/2014.