Unik operation av resistent TBC

9 april, 2018

TEXT • FOTO: CARIN TELLStRÖM

Kycklinggula, heltäckande skyddsdräkter och ett operationsrum försett med undertryck. Så såg arbetsmiljön ut för det högspecialiserade operationsteam på Karolinska som operererade en patient med superresistent lungtuberkulos.

Det är lite konstigt att inte bära munskydd, men annars känns det bra och tryggt härinne, säger operationssjuksköterskan Maire Sillanpää Roosmann bakom sin ”hjälm” av genomskinlig plast som kröner skyddsdräkten.

Det är totalt tredje gången som ett ingrepp på en patient med superresistent lungtuberkulos utförs på Karolinska i Solna. Ett ingrepp som kräver samverkan mellan flera team på sjukhuset för att inte riskera spridning av resistenta bakterier.

Operationen genom ett fönster i dörren till operationssalen.

Patienten, en utomlänspatient som framgångsrikt har behandlats med tbc-läkemedel på infektionskliniken, Östra sjukhuset i Göteborg, är drabbad av en extensivt resistent, även kallad superresistent, tuberkulos. Alltså tuberkulos motståndskraftig mot två av de viktigaste förstahandsläkemedlen mot smittan, samt två av de viktigaste andrahandsläkemedlen.

– Visserligen har patienten svarat bra på läkemedelsbehandlingen och är inte längre smittsam, men den förstörda ovanloben i ena lungan behöver opereras bort, bland annat för att minska risken för återfall när behandlingen avslutas. Det finns en risk att levande resistenta bakterier finns kvar och sprids när bröstkorgen öppnas i samband med operation, och därför har vi valt en hög säkerhetsnivå, förklarar överläkare Judith Bruchfeld, patientflödesansvarig tuberkulos, nationell expert på sjukdomen och samordnare av teamet som förberett operationen.

Vårdklädda personer, med särskilda skyddsdråkt.

Anders Tunström hjälper Maire Roosmann med skyddsdräkten vid högriskoperation av TBC.

På plats finns därför ett högisoleringsteam från patientområde Infektion, Huddinge, under ledning av sjuksköterska Katherine Nyberg. Hon har försett operationsteamet med heltäckande dräkter, av den typ som används vid exempelvis ebolasmitta. Parallellt håller ventilationsexperter koll på att undertrycket i operationssalen fungerar prickfritt. Allt för att inte riskera spridning i sjukhusluften av den superresistenta bakterien.

– Tuberkulos, med eller utan resistens, kräver högspecialiserad vård och samarbete över specialitetsgränserna. Vi behov av kirurgi, som i det här fallet, är samarbetet om möjligt ännu viktigare, fortsätter Judith Bruchfeld.

En multiprofesionell konferens inför operationen.

Det nya arbetssättet implementerades 2014, i samband med den förra operationen av en tidigare patient med superresistent tuberkulos.

– Denna gång kunde vi förfina samarbetet ytterligare med ett team bestående av patientflödesansvarig TBC vuxen, högisoleringsteamet från Patientområde Infektion, Vårdhygien, Thoraxkirurgi, Thoraxanestesi, PMI Bukoperation samt ventilationsingenjörer och ventilationstekniker, säger hon.

Från och med nästa år, när samtliga verksamheter har flyttat in i den nya sjukhusbyggnaden i Solna, kommer högisolerade operationer att kunna utföras även där. Två operationssalar, med slussar och specialventilation där undertryck kan skapas, står snart klara. Ytterligare en likadan sal byggs i den nya sjukhusbyggnaden i Huddinge.

Det ingrepp som utfördes var en så kallad thorakatomi, en öppen kirurgi där kirurgen Mamdoh Al-Ameri går in mellan revbenen, in i lungsäcken och opererar bort den skadade lungloben.

– Det var svåra sammanväxningar i lungan på grund av kroniska inflammationer, ett välkänt problem vid TBC. Så operationen tog tid och krävde stor försiktighet för att inte skada lungans oskadda delar. Men det gick bra och patienten är stabil nu, berättar Mamdoh Al-Ameri efter operationen.

Personerna i operationslaget är, förutom att de är erfarna, vana vid ett tajt samarbete. Narkossjuksköterska Christiane Bröcker menar att det faktum att medlemmarna i operationsteamet känner varandra så bra, ger stora fördelar både för patient och personal vid den här typen av högriskoperationer.

Narkosläkare Mark Larsson.

Att arbeta med skyddsdräkt innebär ett stort avsteg från det normala. Dräkten är både otymplig och begränsar synfält och skärpa för vårdpersonalen. Men narkosläkare Mark Larsson konstaterar:

– Även om fläkten i dräkten gör det svårare att höra varandra, fungerade kommunikationen lika bra som vanligt.

Kirurgen Mamdoh Al-Ameri håller med:

– Det var tungt för ryggen på grund av att fläkt och luftfilter satt där, men allt gick jättebra.

Operationssjuksköterskan Jenny Persson koordinerade den unika operationen, ett jobb som har tagit drygt två veckor att förbereda. Ventilation, skyddsutrustning, operationspersonal och operationsutrustning behövde vara genomtänkt och förberett i varje detalj:

– När vi väl var påklädda skydds- och sterilkläder och hade gått in till patienten fick ju ingen komma vare sig ut eller in i salen förrän allt var klart. När patienten var färdigopererad, sent på eftermiddagen, skulle vi dessutom ta hand om allt som eventuellt kunde vara smittsamt, berättar Jenny Persson.

Förutom att hela operationsteamet sprejades med sprit när de kom ut från salen, utfördes en noggrann desinficering av väggar, golv, kablar, don, maskiner – helt enkelt varenda liten pinal som fanns i rummet under operationen. Därefter släpptes väteperoxiddimma ut i rummet för att ytterligare tränga in i och desinficera svårforcerade utrymmen. Först därefter kunde ventilationen återställas till det normala.

– Det har varit mycket förberedelser och efterarbete för att kunna operera patienten och på så sätt bli av med sjukdomen, liksom för att minimera risken för luftburen spridning. Men jag har känt mig väldigt trygg, det har gått jättebra, säger Jenny Persson.

Fakta multiresistent tuberkulos:

TBC är en infektionssjukdom som sprids luftburet från individer med aktiv TBC i lungorna och symptom i form av hosta.

Av TBC-smittade insjuknar cirka tio procent. Det sker oftast inom två år från smittotillfället.

Att bli smittad är relativt svårt och kräver ofta nära kontakt med en smittsam person under lång tid.

2016 insjuknade drygt tio miljoner personer i världen i aktiv TBC, och cirka 1,5 miljoner dog av den. Det gör TBC till den nionde ledande dödsorsaken och den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall globalt.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar av cirka 500 000 av de aktiva fallen 2016 hade en multiresistent TBC-form.

Mellan 700-800 fall av aktiv TBC diagnosticeras i Sverige per år. 2016 rapporterades 22 fall av multiresistent TBC, varav 2 med extensivt resistent TBC.

Karolinska Universitetssjukhuset är nationellt centrum för TBC och utbildar vårdpersonal både från Sverige och andra länder.

TBC var vanligt i Sverige i början av förra seklet och blev därefter ovanligare. Under slutet av 1980-talet blev sjukdomen vanligare igen.

TBC-smittan kan ”sova” i kroppen under många decennier.

År 1921 kom TBC-vaccinet, som är det bästa skydd vi har i dag. Det ger dock inget 100-procentigt skydd enligt experterna.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Spenat förbättrar din hälsa

Risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt kan minska genom att äta kost som innehåller mycket nitrat, som bladgrönsaker och rödbetor. Det visar forskning från läkaren och professorn Eddie Weitzberg vid Karolinska Universitetssjukhuset och KI.

Rubrikerna om norra Europas största sjukhus

Öppnandet av ett nytt sjukhus får man vara med om en gång under en livstid, brukar det sägas. Men det finns medarbetare på Karolinska som har upplevt det förr. Följ med tillbaka till 1972 då mycket känns igen.

Tombstone Blues från sjätte våningen

När käkbenet knäckte till blev det starten på en lång och smärtsam sjukhusvistelse för konstnären Håkan Wennström. På sitt rum byggde han upp en ateljé och nyligen utvecklades målningarna till boken Tombstone Blues från sjätte våningen.

Strokenörden som väljer Karolinska

Jag är en stroke-nörd. Det låter dumt att säga att jag älskar stroke, men jag älskar att vara en del av den vård som ger människor en chans mot stroken! När jag sitter där i bilen och har mot allt förnuft valt att svänga vänster en tidig morgon, väller tankarna fram. Varför blev det Karolinska?

Klurigt jobb att hitta rätt diagnos på neuropatienter

Att hitta rätta diagnos inom neurologiska sjukdomar kan vara ett komplicerat detektivarbete som kräver ett brett teamarbete kring varje patient. Å andra sidan finns allt fler behandlingsmetoder som både kan bromsa vissa sjukdomar och ibland bota dem.

Cancer i tredje generationen

När Anita Wanngren fick veta att hon hade bröstcancer hade hennes mamma och mormor redan dött av samma sjukdom. Snart fann hon sig i samtal med släktingar hon inte träffat på många år för att ge ett jobbigt besked.

Nytt uppdrag för avancerad barnkirurgi

Karolinska Universitetssjukhuset har fått rikssjukvårdsuppdraget att utföra vissa typer av barn- och ungdomskirurgi. För sjukhuset innebär det ett tillskott på 40–50 patienter per år och ett ansvar att driva och utveckla vården inom patientgrupperna vidare.

Att vårdas på sitt arbete

I 17 år hade Helena arbetat med cancerpatienter när hon plötsligt befann sig i en ny situation – hon blev själv cancerpatient. Med diagnosen kom flera funderingar. Skulle hon kunna ta emot hjälpen som hon gett andra, och möta kollegor i rollen som patient?