Unik operation av resistent TBC

9 april, 2018

TEXT • FOTO: CARIN TELLStRÖM

Kycklinggula, heltäckande skyddsdräkter och ett operationsrum försett med undertryck. Så såg arbetsmiljön ut för det högspecialiserade operationsteam på Karolinska som operererade en patient med superresistent lungtuberkulos.

Det är lite konstigt att inte bära munskydd, men annars känns det bra och tryggt härinne, säger operationssjuksköterskan Maire Sillanpää Roosmann bakom sin ”hjälm” av genomskinlig plast som kröner skyddsdräkten.

Det är totalt tredje gången som ett ingrepp på en patient med superresistent lungtuberkulos utförs på Karolinska i Solna. Ett ingrepp som kräver samverkan mellan flera team på sjukhuset för att inte riskera spridning av resistenta bakterier.

Operationen genom ett fönster i dörren till operationssalen.

Patienten, en utomlänspatient som framgångsrikt har behandlats med tbc-läkemedel på infektionskliniken, Östra sjukhuset i Göteborg, är drabbad av en extensivt resistent, även kallad superresistent, tuberkulos. Alltså tuberkulos motståndskraftig mot två av de viktigaste förstahandsläkemedlen mot smittan, samt två av de viktigaste andrahandsläkemedlen.

– Visserligen har patienten svarat bra på läkemedelsbehandlingen och är inte längre smittsam, men den förstörda ovanloben i ena lungan behöver opereras bort, bland annat för att minska risken för återfall när behandlingen avslutas. Det finns en risk att levande resistenta bakterier finns kvar och sprids när bröstkorgen öppnas i samband med operation, och därför har vi valt en hög säkerhetsnivå, förklarar överläkare Judith Bruchfeld, patientflödesansvarig tuberkulos, nationell expert på sjukdomen och samordnare av teamet som förberett operationen.

Vårdklädda personer, med särskilda skyddsdråkt.

Anders Tunström hjälper Maire Roosmann med skyddsdräkten vid högriskoperation av TBC.

På plats finns därför ett högisoleringsteam från patientområde Infektion, Huddinge, under ledning av sjuksköterska Katherine Nyberg. Hon har försett operationsteamet med heltäckande dräkter, av den typ som används vid exempelvis ebolasmitta. Parallellt håller ventilationsexperter koll på att undertrycket i operationssalen fungerar prickfritt. Allt för att inte riskera spridning i sjukhusluften av den superresistenta bakterien.

– Tuberkulos, med eller utan resistens, kräver högspecialiserad vård och samarbete över specialitetsgränserna. Vi behov av kirurgi, som i det här fallet, är samarbetet om möjligt ännu viktigare, fortsätter Judith Bruchfeld.

En multiprofesionell konferens inför operationen.

Det nya arbetssättet implementerades 2014, i samband med den förra operationen av en tidigare patient med superresistent tuberkulos.

– Denna gång kunde vi förfina samarbetet ytterligare med ett team bestående av patientflödesansvarig TBC vuxen, högisoleringsteamet från Patientområde Infektion, Vårdhygien, Thoraxkirurgi, Thoraxanestesi, PMI Bukoperation samt ventilationsingenjörer och ventilationstekniker, säger hon.

Från och med nästa år, när samtliga verksamheter har flyttat in i den nya sjukhusbyggnaden i Solna, kommer högisolerade operationer att kunna utföras även där. Två operationssalar, med slussar och specialventilation där undertryck kan skapas, står snart klara. Ytterligare en likadan sal byggs i den nya sjukhusbyggnaden i Huddinge.

Det ingrepp som utfördes var en så kallad thorakatomi, en öppen kirurgi där kirurgen Mamdoh Al-Ameri går in mellan revbenen, in i lungsäcken och opererar bort den skadade lungloben.

– Det var svåra sammanväxningar i lungan på grund av kroniska inflammationer, ett välkänt problem vid TBC. Så operationen tog tid och krävde stor försiktighet för att inte skada lungans oskadda delar. Men det gick bra och patienten är stabil nu, berättar Mamdoh Al-Ameri efter operationen.

Personerna i operationslaget är, förutom att de är erfarna, vana vid ett tajt samarbete. Narkossjuksköterska Christiane Bröcker menar att det faktum att medlemmarna i operationsteamet känner varandra så bra, ger stora fördelar både för patient och personal vid den här typen av högriskoperationer.

Narkosläkare Mark Larsson.

Att arbeta med skyddsdräkt innebär ett stort avsteg från det normala. Dräkten är både otymplig och begränsar synfält och skärpa för vårdpersonalen. Men narkosläkare Mark Larsson konstaterar:

– Även om fläkten i dräkten gör det svårare att höra varandra, fungerade kommunikationen lika bra som vanligt.

Kirurgen Mamdoh Al-Ameri håller med:

– Det var tungt för ryggen på grund av att fläkt och luftfilter satt där, men allt gick jättebra.

Operationssjuksköterskan Jenny Persson koordinerade den unika operationen, ett jobb som har tagit drygt två veckor att förbereda. Ventilation, skyddsutrustning, operationspersonal och operationsutrustning behövde vara genomtänkt och förberett i varje detalj:

– När vi väl var påklädda skydds- och sterilkläder och hade gått in till patienten fick ju ingen komma vare sig ut eller in i salen förrän allt var klart. När patienten var färdigopererad, sent på eftermiddagen, skulle vi dessutom ta hand om allt som eventuellt kunde vara smittsamt, berättar Jenny Persson.

Förutom att hela operationsteamet sprejades med sprit när de kom ut från salen, utfördes en noggrann desinficering av väggar, golv, kablar, don, maskiner – helt enkelt varenda liten pinal som fanns i rummet under operationen. Därefter släpptes väteperoxiddimma ut i rummet för att ytterligare tränga in i och desinficera svårforcerade utrymmen. Först därefter kunde ventilationen återställas till det normala.

– Det har varit mycket förberedelser och efterarbete för att kunna operera patienten och på så sätt bli av med sjukdomen, liksom för att minimera risken för luftburen spridning. Men jag har känt mig väldigt trygg, det har gått jättebra, säger Jenny Persson.

Fakta multiresistent tuberkulos:

TBC är en infektionssjukdom som sprids luftburet från individer med aktiv TBC i lungorna och symptom i form av hosta.

Av TBC-smittade insjuknar cirka tio procent. Det sker oftast inom två år från smittotillfället.

Att bli smittad är relativt svårt och kräver ofta nära kontakt med en smittsam person under lång tid.

2016 insjuknade drygt tio miljoner personer i världen i aktiv TBC, och cirka 1,5 miljoner dog av den. Det gör TBC till den nionde ledande dödsorsaken och den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall globalt.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar av cirka 500 000 av de aktiva fallen 2016 hade en multiresistent TBC-form.

Mellan 700-800 fall av aktiv TBC diagnosticeras i Sverige per år. 2016 rapporterades 22 fall av multiresistent TBC, varav 2 med extensivt resistent TBC.

Karolinska Universitetssjukhuset är nationellt centrum för TBC och utbildar vårdpersonal både från Sverige och andra länder.

TBC var vanligt i Sverige i början av förra seklet och blev därefter ovanligare. Under slutet av 1980-talet blev sjukdomen vanligare igen.

TBC-smittan kan ”sova” i kroppen under många decennier.

År 1921 kom TBC-vaccinet, som är det bästa skydd vi har i dag. Det ger dock inget 100-procentigt skydd enligt experterna.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor aktivitet direkt efter flytten

Verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna var igång på nolltid efter den stora flytten till nya byggnaden söndagen den 28 oktober.

Nu har vi flyttat in!

SISTA FLYTTBLOGGEN: Helgen har varit mycket hektisk och vi har jobbat långa dagar allihop men nu är vi i mål i alla fall. Nu fortsätter jobbet med att få till alla småsaker som vi upptäcker längs vägen.

De hjälper patienter navigera bland sjukskrivningsregler

Regelverket kring sjukskrivningar kan vara snåriga. För att underlätta arbetet med sjukskrivningar och skapa en plan för patientens återgång till arbetet finns sedan en tid tillbaka två rehabiliteringskoordinatorer på Karolinska.

Europas modernaste forskningshus

Nya sjukhusbyggnaden med BioClinicum och driftsättningen av ett nytt sjukhus är den häftigaste resan jag varit med om under min karriär. Vi har nu skapat helt nya förutsättningar för den kliniska forskningen och utbildningen vid Karolinska Universitetssjukhuset, berättar Linda lindskog.

Bidrar med unik kunskap vid donationer

Annika Åkerlind är donationsspecialiserad sjuksköterska.
– Att arbeta med organdonation ger väldigt mycket. För anhöriga till en avliden patient innebär möjligheten att organ kan doneras ofta en strimma av ljus i en mörk situation, menar hon.

Arbetar i gränssnittet mellan givare och mottagare

Öystein Jynge är transplantationskoordinator. Han är spindeln i nätet när en avliden person har sagt ja till organdonation och det gäller att hitta rätt mottagare.
– Vi står mitt i denna komplicerade och viktiga process. Det är grunden till att arbetet känns så meningsfullt, säger Öystein Jynge.

Smartare kirurgiska instrument

Kan ljus användas för att skilja en typ av vävnad från en annan? Det undersöker neurokirurg Adrian Elmi Terander, som utvecklar ett helt nytt instrument som ska kunna vara till hjälp under operationer.

Regionalt donationscentrum etableras på Karolinska

Ett gemensamt bekymmer för de länder som transplanterar patienter, så även i Sverige, är att antalet donatorer inte räcker för att kunna transplantera alla de människor som har behov av nya organ. Regionalt donationscentrum, som nu etablerar sig på Karolinska Universitetssjukhuset, har som mål att förbättra detta.