Magnus Dalén

Vad är en minimalinvasiv hjärtoperation?

9 oktober, 2019

TEXT: DAVID GROSSMAN • FOTO: JENNIFER GLANS

När inte hjärtkirurgen Magnus Dalén opererar patienter på Karolinska i Solna bedriver han forskning och föreläser om nya metoder inom hjärtkirurgin. Fokus är att vidareutveckla så kallade minimalinvasiva metoder.

Vad är en minimalinvasiv hjärtoperation?

– Det innebär att operationen görs med minsta möjliga trauma för patienten, till exempel små snitt vid operation av hjärtklaffar istället för att öppna hela bröstbenet. Med minimalinvasiva metoder finns många potentiella fördelar. Vår forskning visar att vårdtiderna minskar med 50 procent, risk för stora blödningarna går ner med till en tredjedel – alltså sammantaget stora vinster för såväl patienter som för samhället.

Hur bra är hjärtkirurgin idag jämfört med för tio år sedan?

– Det är faktiskt tio år sedan jag första gången kom till hjärtkirurgen. Den stora skillnaden mot då är att vi nu vet mer om vilka patienter som har förutsättningar att genomgå olika typer av ingrepp och vi kan därför selektera bättre. En del patienter ska överhuvudtaget inte opereras eftersom det för dem skulle innebära för hög risk och för lite vinster.

– Tack vare bättre utredningar och operationsteknik samt effektivare eftervård har vi kunnat minska dödligheten vid öppen hjärtkirurgi. Andelen patienter som dör inom 30 dagar är idag så låg som 0,6 procent, och det inkluderar alla som kommer till operation, såväl planerade som akuta fall.

Vad ser du runt hörnet för att ytterligare förbättra resultaten?

– Vi får allt bättre metoder som gör att man inte behöver öppna bröstkorgen, till exempel går det att ersätta sjuka hjärtklaffar med hjärtklaffproteser som förs in i ljumsken och når hjärtat via de stora blodkärlen.  I och med detta kan patienter med hög risk för öppen hjärtkirurgi istället genomgå en mer skonsam behandling och resultaten därigenom förbättras.

Varför är du lockad av  forskningen?

– Jag har alltid varit lockad av problemlösning, något som jag får utlopp för både inom kirurgin och forskningen. Här på Karolinska är även förutsättningarna mycket bra för att bedriva klinisk forskning, ledningen ger oss goda möjligheter och patienterna är generellt sett positiva till att delta i forskningsstudier.

En sista fråga, du jobbar hundra procent, forskar och håller dessutom föreläsningar. Hur hinner du med?

– Jag har väl under många år prioriterat arbetet högt, och det är klart att jag fått avstå saker jag annars haft tid för, men forskningen är oerhört intressant och något jag får så mycket tillbaka från.

LITE MER:

Magnus Dalén fick i år Karolinapriset som är sjukhusets årliga pris till medarbetare. Han fick priset i kategorin ”Föredömlig klinisk forskningsinsats”. I motiveringen står det bland annat. ”Genom utbildning, handledning och föreläsningar engagerar och inspirerar vinnaren andra yrkesgrupper, kollegor, studenter och allmänhet.

Under de senaste fem åren har han föreläst mer än 250 föreläsningstimmar och publicerat över 60 vetenskapliga artiklar avseende patientnära forskning inom ämnet hjärtkirurgi.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Stor omvårdnadsstudie startar 2020

Studien kommer att mäta vilka effekter utebliven omvårdnad i slutenvården kan få för patienter. Frågorna ställs till 4600 sjuksköterskor och 2800 undersköterskor.

En guide till osteoporosfrakturer

En guide till osteoporosfrakturer

Osteoporos ger ökad risk för frakturer i till exempel handled och höft men också kotkompressioner. Träning som komplement till den medicinska behandlingen är bra men den ska se olika ut beroende på vilken fraktur det rör sig om.

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Stort europeiskt projekt ska lösa fetmans gåta

Tillsammans med två franska forskare ska Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, öppna ett helt nytt forskningsfält som kanske kan ge svar på varför vissa människors fetma blir farlig, medan andra klarar övervikt bra.

I huvudet på en chefläkare

I huvudet på en chefläkare

Dygnet runt är någon av chefläkarna på Karolinska i kris- och katastrofberedskap. Men det är i det dagliga arbetet, att ge stöd och råd utifrån medicinsk kompetens och prioritering av kvalitet och patientsäkerhet, det viktigaste jobbet görs. Vi träffade en av dem, Filippa Nyberg, för att höra vad hon gör på jobbet.