Regionalt donationscentrum etableras på Karolinska 

26 september, 2018

TEXT: LISA THORSÉN • FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Ett gemensamt bekymmer för de länder som transplanterar patienter, så även i Sverige, är att antalet donatorer inte räcker för att kunna transplantera alla de människor som har behov av nya organ. Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland, som nu etablerar sig på Karolinska Universitetssjukhuset, har som mål att förbättra detta.

Det finns en partiöverskridande enighet bland våra landstingspolitiker om att donationsfrågan är viktig och att vi ska stärka donationsarbetet för att kunna genomföra flera donationer. Genom donationscentrat vill Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ge donationsuppdraget större tyngd och ge centrat ett tydligt mandat i relation till de andra sjukhusen i regionen, säger Linda Gyllström Krekula som är verksamhetschef för donationscentrat.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), ger landstingsövergripande uppdrag till olika akutsjukhus. I donationsfrågan är det Karolinska Universitetssjukhuset som fått värdskapet. Karolinska har sedan tidigare haft uppdraget att arbeta med donationsbefrämjande insatser och det var därför logiskt att fortsatt placera det på Karolinska.

En donation sker så sällan på varje sjukhus, och än mer sällan för varje enskild personal.

Även om Regionalt Donationscentrum får sin finansiering från och rapporterar direkt till uppdragsgivaren HSF, är centrat inte placerat där.

– En verksamhet som inbegriper kliniskt aktiv personal behöver ligga på ett sjukhus, den kan inte ligga på exempelvis HSF. Placeringen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna beror bland annat på att det är här som den största donationsaktiviteten i regionen sker, berättar Linda Gyllström Krekula.

Regionalt Donationscentrum ska samordna donationsarbetet i hela region Stockholm Gotland och verka för en stärkt donationsverksamhet i regionen. Detta arbete behöver ske i samverkan med alla berörda verksamheter om det ska bli framgångsrikt.

Centrats uppdrag är att möjliggöra för de som vill donera att faktiskt få göra det, och att på så sätt hjälpa fler svårt sjuka människor till en bättre livskvalitet och i vissa fall till livet. Donationscentrat kommer att jobba gentemot alla intensivvårdsavdelningar och andra berörda verksamheter, men meningen är också att de olika verksamheterna på eget initiativ ska kunna kontakta centrat med exempelvis frågor och önskemål om utbildningsinsatser. Här kommer personal med en unik kunskap och erfarenhet av donationsfrågan att arbeta; något de gärna delar med sig av.

Donationsfrekvensen i vår region har dock ökat markant de senaste åren, säger Linda Gyllström Krekula.

Det faktum att politikerna nu är eniga om att donationsfrågan ska prioriteras ser Linda Gyllström Krekula som viktigt för att få gehör från sjukhusledningar och övriga ledningsansvariga inom sjukvården, vilket är viktigt för att dessa frågor ska ges det utrymme som krävs. Man behöver vara medveten om att donationsfrågan i det stora hela är en mycket liten del av sjukvården som gör att den riskerar att inte prioriteras tillräckligt. Samtidigt krävs det relativt stora insatser för att donationsarbetet ska fungera. En donation sker så sällan på varje sjukhus, och än mer sällan för varje enskild personal. Risken är att tillräcklig erfarenhet inte hinner byggas upp, vilket skapar en osäkerhet kring hanteringen inom sjukvården. Detta kan i sin tur leda till att man inte tar vara på möjligheten till donation fullt ut.

– Donationsfrekvensen i vår region har dock ökat markant de senaste åren, vilket bland annat är en följd av enskilda projekt och engagerade personer. Men man kan inte basera ett så viktigt arbete på tillfälliga satsningar. Nu får vi möjlighet att permanenta arbetet och arbeta mot ett gemensamt mål utifrån en genomarbetad plan för hela regionen, säger Linda Gyllström Krekula.

 

Fakta om Regionalt Donationscentrum, Stockholm Gotland

  • Organisatorisk och fysisk placering: Karolinska Universitetssjukhuset med placering i Solna. Regionalt Donationscentrum tillhör Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) på Karolinska
  • Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
  • ”Styrgrupp” Centrala Donationskommittén på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
  • Ledningsgrupp: Verksamhetschef, medicinskt ledningsansvariga läkare, tillika regionalt donationsansvariga läkare för organ och vävnad, regionalt donationsansvarig sjuksköterska, samt medicinskt sakkunniga för njure och lever som adjungeras från transplantation
  • Övrig personal: Transplantationskoordinationer, donationsspecialiserade sjuksköterskor (DOSS), kurator, administratör.
  • Antal personer: Cirka 20 som i olika hög grad av sin tjänst verkar här, en del har deltidsuppdrag, en del är anställda, men de flesta tjänstgör också inom intensivvården.
  • Under 2018 utreder HSF donationscentrats uppdrag kring vävnadsdonation (donation av till exempel hornhinnor och senor).

Linda Gyllström Krekula:

Socionom sedan 1994. Började arbeta inom donationsverksamheten för 15 år sedan. Doktorerat med avhandlingen “Shining a light on organ donation after death: on various aspects influencing organ donation”. Arbetat kliniskt som kurator med transplanterade patienter. Varit medlem i projektet ”optimerad organdonation” som var en av SLLs strategiska satsningar på högspecialiserad vård. Operativ projektledare på HSF för det projekt som mynnade ut i förslaget att bilda Regionalt Donationscentrum. Medlem i det nationella projektet på vävnadsrådet på SKL som arbetar med att införa donation efter cirkulationsstillestånd.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Nya lokaler ger bättre övervakning av epilepsipatienter

Minst 81 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 12 000 barn. För de flesta fungerar medicinerna, men för en tredjedel krävs kirurgi. Sedan i höstas har Karolinska Universitetssjukhuset fått större möjligheter till övervakningsundersökningar under dygnets alla timmar för dessa personer. Syftet är att hitta just de patienter som kan få ett normalt liv tack vare kirurgi.

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

”Vi ska inte vara rädda för att tala om makt”

När Strategiska patient- och närståenderådet gjorde en lista över frågor de vill arbeta med hamnade trygg tolkning i topp.
– Drivkraften i allt jag gör är att stärka inflytandet för människor som inte har så mycket makt. Det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med vården i sådana frågor, säger Angelica Frithiof, rådets ordförande.