Regionalt donationscentrum etableras på Karolinska 

26 september, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: LISA THORSÉN • FOTO: CARIN TELLSTRÖM

Ett gemensamt bekymmer för de länder som transplanterar patienter, så även i Sverige, är att antalet donatorer inte räcker för att kunna transplantera alla de människor som har behov av nya organ. Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland, som nu etablerar sig på Karolinska Universitetssjukhuset, har som mål att förbättra detta.

Det finns en partiöverskridande enighet bland våra landstingspolitiker om att donationsfrågan är viktig och att vi ska stärka donationsarbetet för att kunna genomföra flera donationer. Genom donationscentrat vill Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ge donationsuppdraget större tyngd och ge centrat ett tydligt mandat i relation till de andra sjukhusen i regionen, säger Linda Gyllström Krekula som är verksamhetschef för donationscentrat.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), ger landstingsövergripande uppdrag till olika akutsjukhus. I donationsfrågan är det Karolinska Universitetssjukhuset som fått värdskapet. Karolinska har sedan tidigare haft uppdraget att arbeta med donationsbefrämjande insatser och det var därför logiskt att fortsatt placera det på Karolinska.

En donation sker så sällan på varje sjukhus, och än mer sällan för varje enskild personal.

Även om Regionalt Donationscentrum får sin finansiering från och rapporterar direkt till uppdragsgivaren HSF, är centrat inte placerat där.

– En verksamhet som inbegriper kliniskt aktiv personal behöver ligga på ett sjukhus, den kan inte ligga på exempelvis HSF. Placeringen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna beror bland annat på att det är här som den största donationsaktiviteten i regionen sker, berättar Linda Gyllström Krekula.

Regionalt Donationscentrum ska samordna donationsarbetet i hela region Stockholm Gotland och verka för en stärkt donationsverksamhet i regionen. Detta arbete behöver ske i samverkan med alla berörda verksamheter om det ska bli framgångsrikt.

Centrats uppdrag är att möjliggöra för de som vill donera att faktiskt få göra det, och att på så sätt hjälpa fler svårt sjuka människor till en bättre livskvalitet och i vissa fall till livet. Donationscentrat kommer att jobba gentemot alla intensivvårdsavdelningar och andra berörda verksamheter, men meningen är också att de olika verksamheterna på eget initiativ ska kunna kontakta centrat med exempelvis frågor och önskemål om utbildningsinsatser. Här kommer personal med en unik kunskap och erfarenhet av donationsfrågan att arbeta; något de gärna delar med sig av.

Donationsfrekvensen i vår region har dock ökat markant de senaste åren, säger Linda Gyllström Krekula.

Det faktum att politikerna nu är eniga om att donationsfrågan ska prioriteras ser Linda Gyllström Krekula som viktigt för att få gehör från sjukhusledningar och övriga ledningsansvariga inom sjukvården, vilket är viktigt för att dessa frågor ska ges det utrymme som krävs. Man behöver vara medveten om att donationsfrågan i det stora hela är en mycket liten del av sjukvården som gör att den riskerar att inte prioriteras tillräckligt. Samtidigt krävs det relativt stora insatser för att donationsarbetet ska fungera. En donation sker så sällan på varje sjukhus, och än mer sällan för varje enskild personal. Risken är att tillräcklig erfarenhet inte hinner byggas upp, vilket skapar en osäkerhet kring hanteringen inom sjukvården. Detta kan i sin tur leda till att man inte tar vara på möjligheten till donation fullt ut.

– Donationsfrekvensen i vår region har dock ökat markant de senaste åren, vilket bland annat är en följd av enskilda projekt och engagerade personer. Men man kan inte basera ett så viktigt arbete på tillfälliga satsningar. Nu får vi möjlighet att permanenta arbetet och arbeta mot ett gemensamt mål utifrån en genomarbetad plan för hela regionen, säger Linda Gyllström Krekula.

 

Fakta om Regionalt Donationscentrum, Stockholm Gotland

  • Organisatorisk och fysisk placering: Karolinska Universitetssjukhuset med placering i Solna. Regionalt Donationscentrum tillhör Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI) på Karolinska
  • Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
  • ”Styrgrupp” Centrala Donationskommittén på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
  • Ledningsgrupp: Verksamhetschef, medicinskt ledningsansvariga läkare, tillika regionalt donationsansvariga läkare för organ och vävnad, regionalt donationsansvarig sjuksköterska, samt medicinskt sakkunniga för njure och lever som adjungeras från transplantation
  • Övrig personal: Transplantationskoordinationer, donationsspecialiserade sjuksköterskor (DOSS), kurator, administratör.
  • Antal personer: Cirka 20 som i olika hög grad av sin tjänst verkar här, en del har deltidsuppdrag, en del är anställda, men de flesta tjänstgör också inom intensivvården.
  • Under 2018 utreder HSF donationscentrats uppdrag kring vävnadsdonation (donation av till exempel hornhinnor och senor).

Linda Gyllström Krekula:

Socionom sedan 1994. Började arbeta inom donationsverksamheten för 15 år sedan. Doktorerat med avhandlingen “Shining a light on organ donation after death: on various aspects influencing organ donation”. Arbetat kliniskt som kurator med transplanterade patienter. Varit medlem i projektet ”optimerad organdonation” som var en av SLLs strategiska satsningar på högspecialiserad vård. Operativ projektledare på HSF för det projekt som mynnade ut i förslaget att bilda Regionalt Donationscentrum. Medlem i det nationella projektet på vävnadsrådet på SKL som arbetar med att införa donation efter cirkulationsstillestånd.

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Simulering för att träna omvårdnad firar 20 år

För 20 år sedan startade Karolinska arbetet med att fortbilda vårdpersonalen på liknande sätt som flygplanspiloter, bland annat genom simuleringar. Allt enligt devisen: ”Patienten först, men inte först på patienten”. Men allt började vid ett hål i väggen i kulvertarna i Solna.

De har lindrat barns smärta i 25 år

– Det är en otrolig känsla att kunna göra något bra av en jobbig provtagning för ett barn som knappt vågat gå in genom dörren, säger Stefan Lundeberg, som varit med sedan Smärtlindringsenheten för barn startade.

En påse t-celler tillbaka till patienten

Forskarna Rolf Kiessling och Maria Wolodarski arbetar vidare i spåren av årets Nobelpristagare i medicin. Två patienter har blivit helt tumörfria med deras metod.

Athenapriset till MR-fysiker Stefan Skare

Med Stefan Skares metod går det att ta en bild av hjärnan på bara en minut. Bra för patienter som har svårt att ligga stilla i MR-kameran eller som har klaustrofobi.

En juvel i kronan på Karolinskas forskningshus

Tänk dig en kamera som ger massor av både anatomisk och funktionell information – i en och samma undersökning av cancer eller neurologiska skador. Och samtidigt, med hög precision, visar exakt var tumören eller sjuka nervbanor sitter, med minsta möjliga stråldos. I januari får både patienter och forskare tillgång till den nya kombinerade superkameran.

Avbildning nytt tungt forskningsområde

Att kunna se exakt vad som sker inuti en kropp, i blodkärl, vävnader och celler har alltid varit något av en önskedröm för läkare och forskare. Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålar startade också en mindre vårdrevolution, men mycket har hänt sedan dess. I dag används avbildning, ”Imaging”, både för diagnostik och behandling och utgör ett eget forskningsområde på Karolinska.