Kraftigt förbättrad strokevård med Karolinskas nya riktlinje

19 mars, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: CARIN TELLSTRÖM• FOTO: OSCAR SEGERSTRÖM

Ett nytt arbetssätt inom strokevården i Stockholm har minskat behandlingstiden för så kallad trombektomi, där proppen snabbt dras ut, med upp till 1,5 timme. Vilket är betydligt lägre än rikssnittet, liksom avgörande för att kunna rädda hjärnceller, minska och ofta eliminera risken för livslånga handikapp.

Arbetet med att skapa en ny riktlinje för strokevården i hela Stockholms län startade för flera år sedan men sattes igång på riktigt i oktober 2017. Resultatet för det första kvartalet visar det har inneburit en stor förbättring för patienterna.Tiden från det att stroken inträffar tills att behandlingen startar kan nu minskas med mellan 1 till 1,5 timme. Vilket är drygt 1 timme och 20 minuter lägre än rikssnittet.Detta tack vare att sorteringsarbetet startar redan i ambulansen, när personalen har identifierat en stroke, och där en strokeläkare kontaktas direkt. Vid en bedömning att patienten drabbats av en stor stroke åker ambulansen direkt till Karolinska Solna. 

Trombektomibehandling innebär en både snabb och effektiv behandling

– Tidigare larmade personalen enbart med hjälp av ett vanligt akutlarm och patienten kom till närmaste sjukhus. Idag däremot kommer alla med så kallad stor stroke direkt till Karolinska Solna för möjlighet till trombektomi, ett komplicerat, högspecialiserat ingrepp där man drar ut proppen från hjärnans kärl. De med förmodad mindre stroke åker fortfarande till närmaste sjukhus. Men vid all strokemisstanke så ringer ambulanspersonalen nu direkt till en läkare på sjukhus och förvarnar, säger överläkare Christina Sjöstrand, Tema Neuro.Trombektomibehandling innebär en både snabb och effektiv behandling för personer som har drabbats av en stor stroke, med en stor propp i hjärnans kärl. För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.Den första kvalitetsuppföljningen visar att mer än 90 procent av patienterna kommer rätt direkt med hjälp av det nya arbetssättet.

Överläkare Christina Sjöstrand.

För patienten innebär det att man räddar hjärnceller, minskar funktionsbortfall och handikapp. Arbetssättet kan med andra ord innebära skillnaden mellan att bli förlamad och att inte få några men över huvud taget.

– Vi har fått fram ett unikt sätt att tänka, där vi skippar onödiga mellanlandningar på annat sjukhus. Det ställer samtidigt extra höga krav på mottagandet på Karolinska Solna där man får en ökad belastning genom att få in fler patienter, säger Christina Sjöstrand.

Oavsett att vi får större belastning så är patientnyttan är mycket stor

Det nya arbetssättet har tagits fram genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, olika funktioner inom Karolinska samt de olika sjukhusen i länet vars roll är att ta hand om eftervården av patienterna. Därmed skapas plats för fler trombektomibehandlingar på Karolinska.

Men även om det kommer fler patienter till Solna innebär det en vinst för andra patientgrupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning:

– Det har också nytta av att komma till oss snabbt. Det är över huvud taget väldigt få som inte har varit neurologipatienter, så oavsett att vi får större belastning så är patientnyttan är mycket stor, säger Christina Sjöstrand.

Trombektomibehandlingar har utförts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2005, och 2014 gjordes 104 behandlingar. Förra året utfördes cirka 160 behandlingar.
Inom SKL, Sveriges Kommuner och landsting, pågår just nu ett nationellt arbete för att ge alla landets patienter möjlighet till denna typ av snabb behandling, oavsett bostadsort.

FAKTA STROKELARM

• Efter att ambulanspersonalen larmat Karolinskas strokeläkare, möter strokeledningssjuksköterska ambulansen vid ankomsten som sker direkt till Neurohuset på Karolinska.
• I samband med att patienten förs till röntgen, kontaktas neurointerventionisterna, vilka är det team utför trombektomibehandlingen.
• Därefter bedöms röntgenbilderna. Om bedömningen blir att behandling krävs, påbörjas operationsförberedelserna direkt.
• Framgången för strokebehandlingar med trombektomi är avhängigt detta samarbete, som har utvecklats under flera år på Karolinska Universitetssjukhuset.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Hon ger röst åt ALS-patienterna

På vänstra underarmen har hon en ängel och orden ALS-fighter intatuerade. Mia Möllberg lät göra tatueringen i år. – Jag har orken och drivet, säger hon om rollen som patientrepresentant i ett av Karolinskas vårdflöden.

Att hitta sitt sociala nätverk när livet ställs på ända

Det som är viktigt när man är frisk blir ännu viktigare när man är svårt sjuk. Hur går det till att både bevara och skapa nya relationer när en diagnos förändrar hela livet? Det undersökts nu i ett patientdrivet projekt på Karolinska.

Patienter får mer att säga till om på Karolinska

Nu finns det patient- och närståenderepresentanter på flera nivåer där beslut fattas på sjukhuset. – Men viktigast för patienters inflytande är fortfarande det som händer i mötet mellan vård och patient varje dag, säger Anna Schandl, chefsjuksköterska på staben Kvalitet och Patientsäkerhet.

”Vi ska inte vara rädda för att tala om makt”

När Strategiska patient- och närståenderådet gjorde en lista över frågor de vill arbeta med hamnade trygg tolkning i topp.
– Drivkraften i allt jag gör är att stärka inflytandet för människor som inte har så mycket makt. Det är fantastiskt att få arbeta tillsammans med vården i sådana frågor, säger Angelica Frithiof, rådets ordförande.

Noel har alltid väskan packad

Karolinska är det sjukhus i Sverige som opererat in flest mekaniska hjärtpumpar 2018. För patienten Noel Gayle har behandlingen inneburit att hans kondition, sömn och aptit är tillbaka. Samtidigt måste han vänja sig vid ett liv bokstavligen beroende av ström.