Kraftigt förbättrad strokevård med Karolinskas nya riktlinje

19 mars, 2018

Ämnen i artikeln

TEXT: CARIN TELLSTRÖM• FOTO: OSCAR SEGERSTRÖM

Ett nytt arbetssätt inom strokevården i Stockholm har minskat behandlingstiden för så kallad trombektomi, där proppen snabbt dras ut, med upp till 1,5 timme. Vilket är betydligt lägre än rikssnittet, liksom avgörande för att kunna rädda hjärnceller, minska och ofta eliminera risken för livslånga handikapp.

Arbetet med att skapa en ny riktlinje för strokevården i hela Stockholms län startade för flera år sedan men sattes igång på riktigt i oktober 2017. Resultatet för det första kvartalet visar det har inneburit en stor förbättring för patienterna.Tiden från det att stroken inträffar tills att behandlingen startar kan nu minskas med mellan 1 till 1,5 timme. Vilket är drygt 1 timme och 20 minuter lägre än rikssnittet.Detta tack vare att sorteringsarbetet startar redan i ambulansen, när personalen har identifierat en stroke, och där en strokeläkare kontaktas direkt. Vid en bedömning att patienten drabbats av en stor stroke åker ambulansen direkt till Karolinska Solna. 

Trombektomibehandling innebär en både snabb och effektiv behandling

– Tidigare larmade personalen enbart med hjälp av ett vanligt akutlarm och patienten kom till närmaste sjukhus. Idag däremot kommer alla med så kallad stor stroke direkt till Karolinska Solna för möjlighet till trombektomi, ett komplicerat, högspecialiserat ingrepp där man drar ut proppen från hjärnans kärl. De med förmodad mindre stroke åker fortfarande till närmaste sjukhus. Men vid all strokemisstanke så ringer ambulanspersonalen nu direkt till en läkare på sjukhus och förvarnar, säger överläkare Christina Sjöstrand, Tema Neuro.Trombektomibehandling innebär en både snabb och effektiv behandling för personer som har drabbats av en stor stroke, med en stor propp i hjärnans kärl. För varje timme som trombektomi kan påskyndas ökar andelen patienter som klarar sig själva i hemmet med 14 procent.Den första kvalitetsuppföljningen visar att mer än 90 procent av patienterna kommer rätt direkt med hjälp av det nya arbetssättet.

Överläkare Christina Sjöstrand.

För patienten innebär det att man räddar hjärnceller, minskar funktionsbortfall och handikapp. Arbetssättet kan med andra ord innebära skillnaden mellan att bli förlamad och att inte få några men över huvud taget.

– Vi har fått fram ett unikt sätt att tänka, där vi skippar onödiga mellanlandningar på annat sjukhus. Det ställer samtidigt extra höga krav på mottagandet på Karolinska Solna där man får en ökad belastning genom att få in fler patienter, säger Christina Sjöstrand.

Oavsett att vi får större belastning så är patientnyttan är mycket stor

Det nya arbetssättet har tagits fram genom ett nära samarbete mellan ambulanssjukvården, olika funktioner inom Karolinska samt de olika sjukhusen i länet vars roll är att ta hand om eftervården av patienterna. Därmed skapas plats för fler trombektomibehandlingar på Karolinska.

Men även om det kommer fler patienter till Solna innebär det en vinst för andra patientgrupper än de som inte har stor stroke. Cirka 25 procent av de misstänkta fallen är i själva verket patienter med hjärnblödning:

– Det har också nytta av att komma till oss snabbt. Det är över huvud taget väldigt få som inte har varit neurologipatienter, så oavsett att vi får större belastning så är patientnyttan är mycket stor, säger Christina Sjöstrand.

Trombektomibehandlingar har utförts på Karolinska Universitetssjukhuset sedan 2005, och 2014 gjordes 104 behandlingar. Förra året utfördes cirka 160 behandlingar.
Inom SKL, Sveriges Kommuner och landsting, pågår just nu ett nationellt arbete för att ge alla landets patienter möjlighet till denna typ av snabb behandling, oavsett bostadsort.

FAKTA STROKELARM

• Efter att ambulanspersonalen larmat Karolinskas strokeläkare, möter strokeledningssjuksköterska ambulansen vid ankomsten som sker direkt till Neurohuset på Karolinska.
• I samband med att patienten förs till röntgen, kontaktas neurointerventionisterna, vilka är det team utför trombektomibehandlingen.
• Därefter bedöms röntgenbilderna. Om bedömningen blir att behandling krävs, påbörjas operationsförberedelserna direkt.
• Framgången för strokebehandlingar med trombektomi är avhängigt detta samarbete, som har utvecklats under flera år på Karolinska Universitetssjukhuset.

Ämnen i artikeln

Du kanske också är nyfiken på att läsa:

Liv efter döden för Karolinskas plasthandskar

Ett liv efter döden för engångshandskar, är det möjligt? Absolut! Det visar ett nyligen avslutat projekt där Karolinskas plasthandskar blivit mattor. Men det finns mer att göra för miljön. Det stod klart när sjukhusets miljöavdelning nyligen höll stormöte på temat cirkulär ekonomi och effektiv resurshantering.

Cathrin Hällström

Vad är intensivvård?

I intensivvården tar vi hand om de mest kritiskt sjuka patienterna. Att få arbeta med människor som är svårt sjuka är en ynnest, och det ger en ökad förståelse för livets skörhet, säger biträdande överläkare Cathrin Hällström.

Superstjärnans idéer lever kvar – 199 år senare

Att tvätta händerna mellan varje patient har inte alltid varit självklart i vården. Lika lite som rena lakan, diskade bestick och frisk luft. Men den 12 maj för 199 år sedan föddes Florence Nightingale, och gjorde rent hus med sjukvården. Något som satt spår i både vård och forskning, än i dag.

LIVSVIKTIGT ROLLSPEL I KATASTROFLÄGE

Det sprakar till i kommunikationsradion Rakel på Intensivakuten i Solna. Regionen rapporterar om explosioner på Stockholms central. Minuter senare kommer de första patienterna till akuten. De första av många, allt inom ramen för övningen Surge Capacity, som hölls den 9 april i Solna.

INTENSIVENS MEDARBETARE I NÄRBILD

FILM. Intensivvården på Karolinska spänner över många yrken och roller. Här möter du några av alla våra intensivvårdsmedarbetare, för en insyn i vad de gör på jobbet!

Smart diagnostik på intensiven

Chansen att överleva de första kritiska timmarna efter en svår olycka är idag större än någonsin. Därför ökar intensivvårdens betydelse, menar professor Anders Oldner.